Även mindre orter på Island har sitt eget badhus med vatten uppvärmt från underjorden. Blå lagunen är störst.
Karin Beate Nøsterud/norden.org

Borrhål ner till superkritisk miljö

2017 blev året då man på Island för första gången borrade ett hål ner till det djup där vätskor går in i ett superkritiskt tillstånd.

Island har världens högsta elanvändning per capita, och ändå fortsätter man att bygga ut elproduktionen. Förutom vattenkraften är det den geotermiska energin som intresserar, det vill säga den energi som finns i öns vulkaniska inre.

Den 25 januari i år nåddes målet i det djupborrningsprojekt som går under namnet IDDP-2 (Iceland Deep Drilling Project, del 2 av projektet), när man i Reykjanes på 4659 meters djup nått den nivå (tillräcklig värme, tillräckligt tryck) där gränsen mellan vätska och gas försvunnit, och ämnet därför blivit superkritiskt.

Närmare bestämt var temperaturen på borrhålets botten 427 grader Celsius och trycket 340 bar.

Projektet IDDP fick sin start år 2000 och inkluderar många intressenter. Ett första försök i Reykjanes 2005 att nå 5 kilometers djup fick avslutas när man nått 3 kilometer ner. Ett andra försök i Kraflaområdet 2009 fick avbrytas abrupt då man på 2,1 kilometers djup stötte på magma.

I augusti 2016 var man så mogen för det senaste försöket, denna gång åter i Reykjanes, och efter 176 dagar av borrning nådde man alltså målet 4 659 meter under jordytan, det djupaste hål av detta slag som människan borrat.

Geotermisk energi utvinns över hela Island och försörjer islänningarna med både värme och vatten, dessutom till ett lågt pris. Många idéer finns om att bygga kablar till Europa för att exportera den isländska energin.

Energihistorikern Stéfan Pálsson är ändå inte övertygad om att den geotermiska energin kan bidra storskaligt till framtidens energiförsörjning på annat håll.

”Vi vet inte hur stabil den geotermiska energin är. De första energiverken baserade på den här energikällan öppnades först på 1980-talet, och erfarenheten är att trycket i borrhålen kan falla på ett oförutsebart sätt”, säger han.

”Vi vet för lite om vad som händer nere i jordskorpan. Risken är att kraftbolaget sitter med dyra turbiner i en anläggning, vars energitillförsel plötsligt avtar. Det kan bli en mycket dyr affär.”

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail to someone