Kollaps för det nordiska samarbetet?

Är det nordiska samarbetet i energifrågorna vid vägs ände? De tidigare så samspelta nordiska stamnätsoperatörerna skakas plötsligt av en svårartad konflikt.

Från vänster till höger:
Erik Ek, Svenska kraftnät
Øivind K. Rue, Statnett
Signe Horn Rosted, Energinet
Jukka Ruusunen, Fingrid

Samma dag som Jorma Ollila offentliggjorde sin länge väntade rapport med förslag om hur det nordiska energisamarbetet skulle kunna utvecklas, den 20 juni, skickade de norska och svenska stamnätsoperatörerna Statnett respektive Svenska kraftnät ett brev till sina motsvarigheter Fin-grid i Finland och Energinet i Danmark.

Till brevet bifogade de ett nyss ingånget inbördes samarbetsavtal om balanseringen av det nordiska elsystemet.

I brevet erbjöds Fingrid och Energinet att delta i ett förnyat nordiskt balanssamarbete under Statnetts och Svenska kraftnäts ledning.

Denna balansering av elnäten är ständigt pågående, för att samma mängd el ska produceras som den som används. Balanseringen blir allt viktigare i takt med att mer väderberoende, och därmed inte planerbar, vind- och solel kommer in i systemet.

Avtalet mellan Statnett och Svenska kraftnät är mycket tydligt med att de två ska ”ta ansvar för att leda och kontrollera det arbete som sker med övriga nordiska systemansvariga”, vilka förutom Fingrid och Energinet också är Kraftnät Åland.

 

På Fingrid är vd:n Jukka Ruusunen minst sagt förvånad över Statnetts och Svenska kraftnäts agerande. Han kände i förväg inte till att avtalet mellan dem var på gång.

”Sveriges och Norges stamnätsbolag skulle i praktiken få makt att besluta om hanteringen av elsystemet och de därtill hörande spelreglerna för reglerkrafts- och reservmarknaden även i Finland och Danmark.”

Men systemansvaret är ett centralt element i den nationella beslutanderätten och kan inte överföras till ett annat land, framhåller Jukka Ruusunen.

”Sverige och Norge har själva framhävt den nationella beslutanderättens centrala ställning i de diskussioner som gällt utvecklingen av EU:s elmarknad. Mot denna bakgrund är de statsägda stamnätsbolagens förslag från dessa länder helt obegripligt”, säger han.

Balanseringen bygger redan i dag på ett samarbete, där Norden ses som en enhet vad gäller balanseringen av produktion och konsumtion av el. Svenska kraftnät och Statnett har rollen som tjänsteleverantör i balanseringen av helheten, men stamnätsbolaget i varje land sköter det egna system-ansvaret.

Samarbetet är ojämlikt såtillvida att Sverige och Norge har stora mängder vattenkraft, som är överlägsen för balansering, medan Finland har relativt litet sådan och Danmark nästan ingen alls. De affärer som kan göras i sammanhanget domineras därför av Norge och Sverige.

 

Det nordiska elmarknadssamarbetet brukar ges som mönsterexempel på internationella samarbeten baserade på ömsesidigt förtroende. Inte minst lyfter EU fram just regionen Norden som en förebild i arbetet för en kommande energiunion.

”Med sitt förslag tar stamnätsbolagen i Sverige och Norge nu ett steg i motsatt riktning”, enligt Jukka Ruusunen.

”Förutom att förslaget strider mot europeisk och finländsk lagstiftning är det sätt på vilket de utövar påtryckning mot särskilt Danmark, som är i en svagare ställning, utan motstycke och strider helt mot ett tänkande som grundar sig på europeisk solidaritet.”

Laglighetsbedömningarna i frågor som denna hanteras i Finland av Energimyndigheten, som bekräftar Jukka Ruusunens beskrivning gällande lagligheten.

”Frånsett laglighetsfrågan skulle ett överförande av beslutanderätten till stamnätsbolagen i Sverige och Norge innebära ett hot mot utvecklingen av elsystemet i Finland”, tillägger Ruusunen.

 

Statnett och Svenska kraftnät håller inte med. Svenska kraftnäts driftchef Erik Ek hänvisar till att Svenska kraftnät och Statnett i dag, i enlighet med gällande systemdriftavtal, har det delade ansvaret för balanseringen av det nordiska synkronområdet. Utifrån det har de föreslagit förändringar i balanseringskonceptet.

”I ett nordiskt kraftsystem som förändras snabbt, med en allt större andel väderberoende kraft, är förändringar av balanseringen nödvändiga för att framtidssäkra driften.”

”Vi delar inte Fingrids uppfattning, utan menar att förslaget är i enlighet med EU:s lagstiftning och nödvändigt för att möta dessa framtidsutmaningar. Förändringarna i kraftsystemet kräver förändringar av balanseringen och det här konceptet svarar mot det.”

”Balanseringen fortsätter att ha ett gemensamt nordiskt fokus, och Svenska kraftnät och Statnett vill fortsätta samarbetet med Energinet och Fingrid på balanseringsområdet”, säger Erik Ek.

Jukka Ruusunen kommenterar Erik Ek med att det finns två delar i Svenska kraftnäts och Statnetts förslag: governance (”där förslaget strider mot EU-lagen och finsk lag”) och en teknisk modell för balanseringen.

”Erik talar bara om balanseringen, där den teknik han hänvisar till inte är något nytt: modellen används i Centraleuropa redan i dag. Men det viktigaste är hur man fattar beslut, och vem som fattar besluten. Det är någonting som Erik inte kommenterar.”

 

Diskussionerna mellan de nordiska stamnätsoperatörerna har fortsatt, men utan att man hittat ett samförstånd. ”Jag har tänkt på detta hela sommaren, men förstår fortfarande inte vilken logik Statnett och Svenska kraftnät tillämpar”, säger Jukka Ruusunen.

Den 19 september tog Fingrid in frågorna på ett annat spår, baserat på en EU-lag gällande gränsöverskridande elhandel som trätt i kraft fem dagar tidigare. Stamnätsoperatörerna ges i lagen fyra månader tid för att gemensamt föreslå kriterier och regler för denna elhandel, regler som ska få tillämpning också på den nordiska nätbalanseringen.

Fingrids förslag är att de nordiska stamnätsoperatörerna gemensamt ska förbereda ett förslag i saken till EU. Den 2 oktober stod det klart att Energinet och Kraftnät Åland deltar, men att Svenska kraftnät och Statnett inte gör det.

”Vi vill påpeka att vi redan tidigare gjort klart att det kan bli fråga om att upprätta fler än ett nordiskt samarbetsblock”, säger Statnetts drift- och marknadsdirektör Øivind K. Rue i svaret till Fingrid.

”Just nu är vi i en process för att klargöra om mer än ett nordiskt block är rätt väg framåt, och Svenska kraftnät och Statnett kommer att fortsätta den processen med målet att presentera ett gemensamt förslag”, tillägger han.

På Energinet berättar elmarknadschefen Signe Horn Rosted att man från dansk sida deltar både i den diskussion som Fingrid bjudit in till och fortsätter dialogen med Svenska kraftnät och Statnett gällande deras förslag till en ny nordisk balanseringsmodell.

”Som jag ser det handlar de här två diskussionerna om olika saker. Jag är säker på att diskussionerna sammantaget kommer att bidra till att alla de nordiska systemoperatörerna kommer gott ut i implementeringen av de kommande viktiga EU-reglerna”, säger hon.

 

Jukka Ruusunen är för sin del rädd att något fundamentalt gått förlorat i det nordiska samarbetet.

”Jag sörjer över att Statnett och Svenska kraftnät inte vill diskutera detta med oss. Om vi nu får två olika förslag från de nordiska länderna, blir det EU-kommissionen som utformar detaljerna i beslutet.”

”Det hör också till saken att officella förslag bara kan lämnas av EU-länder, och Norge är som bekant inte med i EU”, säger Jukka Ruusunen.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail to someone
TEXT: Svenolof Karlsson