Nordiska samarbeten

I juni lämnade Jorma Ollila sin länge inväntade rapport om det nordiska energisamarbetet. Rapporten ger en bra analys av de problem som möter i utvecklingen av den gemensamma marknaden inom Nordpool-området, och Ollilas förslag att utarbeta en vision för det nordiska energi-samarbetet borde förverkligas så fort som möjligt.

Ollila sammanfattar också väl överutbudet av el men bristen på effekt. Problemet med effektbrist, som orsakats av att subventionerad väderberoende el till konstgjort låga priser slagit ut väderoberoende kapacitet, är relevant speciellt i Finland. Här borde rapporten tyd-ligare ha lyft fram att ländernas individuella subventioner gett en prisbildning där marknadsekonomiska fundament inte ger utslag.

I dag, då förnybara alternativ även utan subventioner ger bäst lönsamhetsförutsättningar vid investering i ny elproduktionskapacitet, är fortsatta stödsystem enbart till skada, både för samhälle och näringsliv. Ollila har i intervjuer efter rapporten också lyft fram nödvändig-heten i att avveckla alla stödsystem.

 

Tyvärr fick det nordiska samarbetet sig en rejäl törn samma dag som Ollila presenterade sin rapport. Svenska Kraftnät och Norska Statnett offentliggjorde då ett i hemlighet utarbetat gemensamt förslag om att de till stora delar skulle överta systemansvaret även för Finland och Danmark.

Stamnätsoperatörerna har länge samarbetat för en nordisk elmarknad, och Nordpool är erkänt som det bäst fungerande marknads–området i Europa. Det nya förslaget skulle i praktiken innebära att Svenska Kraftnät och Statnett kunde styra prissättningen på den finländska reglermarknaden. Tekniskt kan förslaget förstås, men märkligt nog har Svenska Kraftnät och Statnett glömt bort att Norden består av självständiga länder.

 

Ett exempel på ett framgångsrikt finskt-svenskt samarbete gäller behandlingen av LULUCF i Bryssel. (Se beskrivning i Lennart Ackzells kolumn på s. 5.) Det ursprungliga förslaget skulle ha drabbat Finland hårt och orättvist. Nils Torvalds utarbetade ett kompromissförslag, som vann vid omröstningen i Europaparlamentet, där de svenska ledamöterna till och med mer helhjärtat än våra finländska stödde förslaget.

Finland är världsbäst på skogsbruk då det gäller att kombinera miljö och hållbarhet, skapa ekonomiskt mervärde samt att använda skogen för att binda koldioxid. Att vi, enligt det ursprungliga förslaget skulle straffas för detta, är absurt.

 

I Katternökoncernen kan vi med vårt dotterbolag Härjeåns i Härjedalen visa fram ett eget positivt exempel på nordiskt samarbete. Vi har efterhand lärt oss att verksamhetsmiljöerna och diskussionerna öster och väster om Bottenviken är mycket lika varandra, och att utmaningarna och möjlig-heterna är likartade.

Nu har vi tillsammans med kollegerna i Härjeåns utvärderat olika framtidskoncept. Vi ser allt fler områden där vi vinner på att samla våra krafter. Det här är nordiskt samarbete när det är som bäst!

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail to someone
TEXT: Roger Holm, VD Katternö Ab