Varje år skickar Pohjan Taimis plantskola i Kannus i väg över åtta miljoner plantor som ska bli en del av framtidens skog. Många av plantorna slår ner sina rötter i den österbottniska skogsmarken och kommer att växa sig resliga i decennier framöver.
Plantorna är utrustade för att utnyttja de ljus- och väderförhållanden som råder just i våra trakter. Varje frö besitter en genetisk informationsbank, som håller koll på sådant som temperatursumman och ljustimmarna i omgivningen och meddelar när det är dags för trädet att börja växa och när det ska förbereda sig för köld.
”Om man tar en planta som vuxit ur ett frö från södra Finland och planterar den i norra Finland, kommer de att börja växa senare än lokala plantor. Därför är det viktigt att man vet varifrån fröet kommer”, säger Veli-Matti Vihanta, chef på Pohjan Taimis plantskola i Kannus.
Det är en solig sensommardag när Katternötidningen besöker den ensliga anläggningen, ungefär en mil öster om Kannus. Årets första generation av plantor, som fick sin start i april–maj, har kommit en bra bit på väg och arbetet med att driva upp årets andra generation går på högvarv.
”Största delen av årets produktion inleds på våren, då vi lyckligtvis har tillgång till arbetskraft i form av abiturienter. Vår verksamhet följer ett återkommande mönster under året och har inte påverkats i någon hög grad av coronakrisen, i alla fall inte hittills.”
Bördig mark kräver stark stam
Vissa plantor är ettåriga och ska ut i skogen redan nästa sommar, medan andra är tvååriga och får längre tid att växa till sig. De tvååriga plantorna får tillbringa sin första vinter under ett snötäcke på plantskolans stora arealer. De ettåriga packas in och blir nedfrysta i väntan på vårens planteringssäsong.
”Ju bördigare jordmån, desto kraftigare stam krävs för att plantan inte ska kvävas av växtligheten runtomkring. De tvååriga plantorna lämpar sig därför i bördiga trakter, medan ettåriga plantor klarar sig i de kargare marker som är vanliga norrut”, förklarar han.
Att plantera skog är en långsiktig verksamhet som kostar pengar och kräver en hel del arbetsresurser. Därför är det viktigt att varje planta som levereras är livskraftig och faktiskt har förutsättningar att bli ett friskt träd.
”Vi har personal med tränade ögon som sorterar bort svaga exemplar i ett tidigt skede, och dessutom en packningsmaskin med optisk sensor som känner igen och avlägsnar plantor som har färgavvikelser.”
Förädlade frön pålitliga
Det finns några etablerade knep som plantskolan utnyttjar för att få en så jämn kvalitet som möjligt.
”Urvalet av frön är en viktig del av kvalitetsarbetet. Vi använder mest förädlade frön och köper in dem från leverantörer som testar varje parti och garanterar en viss kvalitet. Med förädlade frön räcker det oftast med ett frö per kruka, men när det gäller insamlade frön behöver man lägga flera frön i varje kruka, eftersom endast ungefär två tredjedelar av dem spricker.”
Vi går vidare till ett av plantskolans aderton växthus. Utifrån ser det ut som de andra växthusen, men på insidan syns att det här är specialutrustat. Vid fönstren hänger ihoprullade tjocka svarta gardiner som automatiskt rullas ut på ett inprogrammerat klockslag.
”Vi hade 4 grader i morse och frostnätterna närmar sig. Vi vill inte att kölden ska skada plantorna. Genom att begränsa ljuset till ett visst antal timmar per dygn gör vi så att plantorna själva sätter i gång sina vinterförberedelser.”
Fräscha från frysen
Kortdagsbehandlingen gör att plantor kan packas in och frysas ner redan i oktober. Den stora fryshallen står ännu nästan tom, men i vinter kommer det igen att finnas 3–4 miljoner nerfrysta plantor där.
”Det finns flera fördelar med att frysa ner plantorna. Dels underlättar det våra logistikprocesser, dels håller sig plantorna fräscha och starka tills de ska ner i marken. När kunden får plantorna på våren är de i vilotillstånd, och det tar cirka en vecka för dem att tina upp.”
Skogsindustrin har under de senaste åren satsat på nya produktionsanläggningar i Finland, och efterfrågan på virke har varit god de senaste åren. Han ser en växande efterfrågan också på plantor.
”Planteringen kommer vanligtvis ett par, tre år efter en avverkning, så vi kan i viss mån förutse efterfrågan genom att titta på statistiken över de senaste årens avverkningar”, säger Veli-Matti Vihanta.
