Största omställningen någonsin när elnätet blir intelligent
Digitalisering och standardisering är två grundläggande spår i samhällsutvecklingen, och de går hand i hand. Oberoende av vilka som kommunicerar – människor, maskiner, apparater – så måste de tala samma språk, för att förstå varandra och kunna anpassa sig till varandra.
I högsta grad gäller detta också i fråga om elen och alla de 3,7 miljoner punkter i Finlands elnät där el används och mäts. Exakt information om elflödena är ett måste, för att elnätet ska kunna styras optimalt och debiteringen av kunderna ska kunna anpassas efter elanvändningen.
Saken kompliceras avsevärt av att det inte är en eller några få aktörer som ska hantera flödena, utan hundratals – i Finland i dagsläget omkring 100 bolag som handlar med el och drygt 80 elnätsbolag som distribuerar elen.
Som politikerna definierat saken säljs elen på en marknad, så att varje elkund fritt kan välja bland elhandlarnas anbud, medan distributionen av elen sköts av nätbolag, som har koncession för distributionen inom sitt område och i prissättningen har att följa de ramar som ges av Energimyndigheten.
”Tidigare var elmätarna enkla räkneverk som avlästes en gång om året. Med de krav som numera ställs måste elmätarna kunna avläsas varje timme och i en snar framtid var 15:e minut, samtidigt som de och hela nätet behöver förses med intelligens för att kunna styras”, förklarar Mia Nyman, som är projektchef för Herrfors och Herrfors Nät i det nationella projekt som förbereder omställningen.
”Alla som har en roll i detta – elhandlare, elnätsföretag, tjänsteleverantörer – behöver kunna kommunicera med varandra utan missförstånd och mer eller mindre i realtid. Men alla dessa aktörer har genom åren utvecklat egna system för sina behov, system som bara begränsat är kompatibla med andra system”, säger hon.
Det aktuella projektet, att få alla att tala samma språk, är med andra ord gigantiskt och den mest komplicerade process som energibranschen i Finland deltagit i. Förberedelserna har redan varit i gång sedan 2015. I februari 2019 trädde den förändring av elmarknadslagen i kraft som gav Fingrid mandat att bygga datahubben.
Databasen byggs upp av dotterbolaget Fingrid Datahub Oy, i dagsläget har tjänster upphandlats för 41,9 miljoner euro. Huvudsaklig it-leverantör är CGI Suomi Oy.
”Alla aktörer som berörs av databasen är skyldiga att steg för steg förbereda sina system inför övergången och dokumentera att de gör sina läxor”, berättar Fingrid Datahubs vd Asta Sihvonen-Punkka.
Vid en mellanstation i maj i fjol befanns så många ligga efter i tidtabellen att databaslanseringen senarelades från planerade april 2021 till 21 februari 2022.
För Herrfors del sammanfaller processen med byte av faktureringssystem, som förstås också det behöver kunna kommunicera med den nationella databasen.
”Vi räknar med att ha det nya faktureringssystemet på plats under 2020. I normalfallet ska det inte vara något kunderna behöver tänka på. Däremot kan vi för datahubbens skull behöva söka kontakt med en del kunder för att uppdatera och precisera adressuppgifter”, säger Mia Nyman.
Det är fråga om två sorts adresser, dels adressen till den punkt där elen tas ur nätet, dels faktureringsadressen. För att säkert kunna identifiera kunden behöver även socialskyddssignum anges.
”I ett hundraårigt regionalt företag som vårt finns fortfarande en och annan kund som aldrig har kopplats till socialskyddssignum. Med vår lokala kännedom har vi haft koll på kunderna i alla fall. Men i ett nationellt automatiserat system blir identifieringsbehovet ett annat”, säger Mia Nyman.
En typisk frågeställning i Herrforsområdet gäller sommarvillorna, som vid den tid då de byggdes inte alltid fick eller ens kunde ges en officiell adress. I dag, då praktiskt taget alla villor är anslutna till elnätet, måste de finnas med som självständiga objekt i databasen.
Bakgrunden till den nya ordningen är en politisk ambition, fastställd på EU-nivå, att elen och tjänster relaterade till elen ska kunna distribueras och handlas fritt över gränserna.
Även effektivitetsskäl och miljöresursskäl stöder ambitionen. Med ett intelligent elnät ges kunden större möjligheter att styra sin elanvändning, och bättre förutsättningar skapas för att tjänster för kunderna ska kunna tas fram och kommersialiseras.
”Det kan handla om olika bekvämlighetsskapande arrangemang i hemmet. Också procedurerna när en kund byter elleverantör kommer att förenklas”, säger Mia Nyman.
Sådana elleverantörsbyten sker omkring 400 000 gånger om året i Finland, och varje gång gäller att alla berörda – ny och gammal elhandlare, nätbolaget och kunden själv – får all information som behövs snabbt och effektivt”, säger Mia Nyman.
En fråga som snabbt seglade upp i Norden, då idén om en gemensam databas aktualiserades, gällde vem som ska skicka fakturan till kunden. I lobbyismen vann inledningsvis de aktörer som ville att allt – både elen och leveransen av den – skulle samlas på en faktura, som skulle skickas ut av elhandelsbolaget. Elnätsbolaget skulle med andra ord få en underordnad roll och tappa den enda fasta kontakten (det vill säga fakturan) till sina kunder.
Efter protester övergavs idén om ett obligatoriskt enfakturasystem. Nu är bestämt att kunden i det nya systemet själv får bestämma om allt ska samlas på samma faktura.
”I många fall har ju elleverantören och eldistributören inget ägarsamband, men i det nya systemet ska all information som behövs för faktureringen kunna förmedlas av databasen”, säger Asta Sihvonen-Punkka.
Hon är övertygad om att databasen kraftfullt kommer att underlätta transaktionerna i en verksamhet, elförsörjningen, som ständigt pågår.
”Samtidigt måste vi ha respekt för att omställningen kräver oerhört mycket arbete av alla parter. Särskilt i små bolag kan det vara klokt att ta sig an frågorna i ett samarbete”, säger hon.
