Inom Setra driver vi just nu ett mycket spännande projekt. Vi vill bygga en anläggning vid vårt sågverk i Kastet utanför Gävle som genom pyrolysteknik omvandlar sågspån till bioolja. Vi blir med det ett av de första företagen som tar den här idén vidare till kommersiell teknik, och så vitt vi vet blir anläggningen i Kastet den första pyrolysoljeanläggningen i industriell skala i Sverige.
Sågspån är en restprodukt i vår industriprocess och är i dag något som eldas och används som värmeenergi. Genom att i stället omvandla sågspånen till bioolja tar vi ett stort kliv framåt i förädlingskedjan mot hållbara drivmedel. När spånen hettas upp till hög temperatur utan syre, sker en förvandling från fast form till gasform, gasen kondenseras och det bildas en flytande tjära, pyrolys-olja, som sedan förfinas ytterligare.
Biooljan kan ersätta fossil olja och kan till exempel komma till nytta i värmepannor i energibranschen eller inom industrin. Den kan också användas för att producera biodrivmedel, vilket skulle bli ett betydelsefullt bidrag i omställningen till en fossilfri transportsektor.
Oavsett hur oljan används är de potentiella klimatvinsterna stora. Det har även Naturvårdsverket tagit fasta på – i juni i fjol beslöt myndigheten att tilldela Setras projekt ett stöd i storleksordningen 12 miljoner euro. Pengarna kommer från Klimatklivet, den svenska regeringens stöd till lokala och regionala investeringar i syfte att minska växthusgasutsläppen.
För oss som företag handlar det om att öka förädlingsgraden inte bara i vår egen värdekedja, utan i samhället i stort. Enligt de nationella målen ska Sverige år 2030 ha en fossiloberoende fordonsflotta och år 2045 vara ett fossilfritt land.
Internationellt sett är Sverige en nation med höga klimat- och miljömål, men även här finns det utrymme för förbättringar. Bland annat saknas en sammanhållen, nationell strategi för bioekonomi, alltså den utveckling där produkter som baseras på fossila råvaror eller andra ändliga resurser ersätts med produkter som framställs av förnybar råvara.
Inte minst behövs en ökad användning av skogsråvara och ytterligare satsningar på forskning, utveckling och innovation. En viktig åtgärd är till exempel att stimulera det industriella träbyggandet, genom att ställa krav på livscykelperspektiv i offentligt finansierade byggprojekt. Det skulle snabbt främja bioekonomin, skapa fler jobb på landsbygden och kraftigt minska växthusgasutsläppen.
Förnybar råvara och förnybar energi bidrar på många sätt till att lösa klimatutmaningarna – och kännetecknas dessutom av stora affärs- och tillväxtmöjligheter. Men för att bioekonomin ska kunna blomstra fullt ut krävs politiska beslut och garantier som samtidigt är tydliga och långsiktiga. Det gäller både på nationell nivå och inom EU.
I oktober i fjol var vi många inom skogsindustrin som oroades av det förslag till nya regler kring förnybar energi som röstades igenom av EU-parlamentets miljöutskott. Förslaget går att tolka som att biprodukter från skogsbruk – alltså till exempel sågspån – inte får klassas som förnybara.
Med EU-parlamentets omröstning om det så kallade förnybartdirektivet (ILUC) den 17 januari i år blev läget mer hoppfullt. Ett av budskapen den dagen var att alla delar av ett träd ska betraktas som hållbara så länge skogsbruket som sådant uppfyller hållbarhetskriterierna. Det är ett viktigt besked för hela skogsnäringen och till samhället i stort.
Nästa steg är att lagtexten tas vidare till den process där EU-rådet, parlamentet och kommissionen ska enas om de slutgiltiga formuleringarna i direktivet. Det förväntas ske nu under 2018.
Under tiden fortsätter vi på Setra med projekteringen av vår pyrolys-oljeanläggning. Målet är att den ska stå produktionsklar sommaren 2020. Samtidigt vet vi att bioolja bara är en av många förnybara produkter som vi i skogsindustrin har kapacitet att utveckla under de närmaste åren. I vår fantastiska värdekedja finns det mycket mer att hämta.
