I Luleå växer världens största datacenter fram. Skogen, malmen och vattenkraften har varit en förutsättning för att ögra staden till Europas datahuvudstad.
Håkan Ylinenpää, professor emeritus på Luleå tekniska universitet, har varit med länge och sett dalar och toppar inom näringslivet i Norrbotten. Länge var det skogen, malmen och vattenkraften som byggde upp basindustrin, men nu växer det fram ett nätverk av datacentra.
”Att bunkra data i servrar är inte det som skapar dynamik, men det har uppstått ett nytt ekosystem i regionen kring datacentren, där de små företagen står för dynamiken och glöden, medan de stora bidrar med muskler och marknad”, förklarar Håkan Ylinenpää.
Utvecklingen av dataklustret tog fart på allvar när Facebook 2011 valde att etablera sig i Luleå. Sedan dess har ett tjugotal andra bolag slagit rot och bidragit till att göra Luleåregionen till Europas ledande kluster för datacenter.
För ett år sedan meddelade den amerikanska datajätten att bolaget bygger ut sin anläggning i Luleå. När den nya satsningen är klar kommer Facebooks datacenter att sträcka sig över 100 000 kvadratmeter, därmed världens största, och bolaget har då investerat uppemot en miljard euro i Luleå. Enligt en studie har omkring 4 000 nya jobb skapats i trakten
sedan Facebook kom till Luleå.
”Den största effekten har ändå skett på det mentala planet. Vi hade Google här innan, men de flyttade bort. Det rådde ett stort missmod som vändes igen när världens starkaste varumärke, av alla ställen på jorden, valde just Luleå. Ganska snabbt kom följdinvesteringar som också spritt sig till Boden och Piteå.”
Säker el en konkurrensfördel
Att Facebook valt att placera sina servrar just i Luleå har sina orsaker. Håkan Ylinenpää har gjort en studie, där han undersökte vilka faktorer som bidragit till beslutet. Kallt klimat, goda kommunikationer och ett tekniskt universitet finns även på flera orter, men två saker stack ut.
”De var minsann inte bortskämda med säkra elleveranser, sådana som byggts upp här tack vare regionens basindustri. Dessutom var de mycket angelägna om att kunna köpa lokal grön el och det finns det också gott om här, både vattenkraft och vindkraft. Att miljöfrågan var så viktig för Facebook förvånade mig, men de hade erfarenheter från USA där
miljöorganisationerna ständigt håller ett öga på dem.”
Samtidigt som dataklustret vuxit har också traktens traditionella industri hållit sig i framkant genom satsningar på forskning och utvecklingsarbete.
”Det fanns en period när företagen inte var så intresserade av universiteten, men med kunskapsekonomin och globaliseringen har det blivit en överlevnadsfaktor att kunna rekrytera kompetens och få tillgång till de senaste rönen.”
Boliden och LKAB är två av de företag som har fortsatt att samarbeta med Luleå tekniska universitet kring innovationer.
”Vi grundades för att bli företagens universitet, för att stötta regionens basindustri. Inom den akademiska debatten talar man ibland om att forskare prostituerar sig om de arbetar för nära näringslivet, men den synen råder lyckligtvis inte här.”
Oppfinnar-Jockes tid är förbi
För små och medelstora företag i glesbygdsregioner är rekrytering och personalens kompetensutveckling en stor utmaning. Håkan Ylinenpää rekommenderar nära kontakter mellan företag samt mellan företag och forskning.
”Numera går den tekniska utvecklingen framåt i samarbeten mellan många aktörer som tillsammans bidrar med olika kompetenser. Det funkar inte längre att liksom Oppfinnar-Jocke gå in i vedboden och komma ut med en ny maskin. Företagen lär sig genom att prata med varandra och besöka varandra, mänskliga möten är det bästa sättet att sprida
kunskap.”
Samtidigt anser han att entreprenören är viktigare än någonsin som förebild åt unga människor.
”Det behövs någon som vågar förverkliga sina idéer och visa att det går. Ofta är det någon utifrån som vågar bana väg och sedan följer den andra vågen.”
Han nämner Yngve Bergqvist, som i början av 1990-talet började driva idén att bygga ett ishotell i Jukkasjärvi, vilket sedan blivit en världsberömd attraktion, som även i fjol fanns med på Time Magazines topplista över World’s Greatest Places.
Beskrivningen av den djärva entreprenören som skapar en andra våg passar för övrigt också in på Pekka Koskenkylä och det kluster av båtindustri som uppstått i hans kölvatten i Jakobstadsregionen.
Metropolerna överskattade
Under sina år som forskare har Håkan Ylinenpää sett att det frodas innovationer också på små orter. Ändå visar nationell statistik att det är i metropolerna som nya idéer skapas. Statistiken har backats upp av andra forskare, som bland annat hävdat att det krävs cykelavstånd och storföretag för att skapa innovationer.
”Vi tyckte inte att deras teorier stämde. Norrbotten var en av Sveriges mest dynamiska regioner, men ändå hamnade den lågt ner på listan. Vi ifrågasatte den vedertagna modellen att mäta, nämligen att räkna antal patent, och tog med flera mätinstrument i vår undersökning.”
Resultatet visade att Gotland, Jämtland och Norrbotten tillsammans med Stockholm tog täten.
”Jämtland och Gotland har starka företagartraditioner och utbredd besöksnäring, där man ständigt gör små förbättringar, men vanligtvis söker man inte patent för dem. I Norrbotten fanns en intensiv kapitalanvändning, som kom bland annat från gruvbolagens stora investeringar. Allt det här skapar dynamik i näringslivet, men det syns inte om man enbart räknar
patent.”
Resultaten från undersökningen har väckt visst intresse hos forskarkollegor, men enligt Håkan Ylinenpää har det ändå varit förvånansvärt tyst.
”Det skulle vara otroligt viktigt att diskutera den här spridda villfarelsen, som också sätter sin prägel på hur företagsstöd fördelas. Det är förödande om universiteten befäster felaktig kunskap”, säger Håkan Ylinenpää.
