Instruktion av adepter.
Gun-Marie Wiis

Redo att ställa upp

Den ena krisen avlöser den andra. Världen känns som en osäkrare plats. I Öster­botten är aktiviteten stor inom den frivilliga försvarsutbildningen.

Det smäller, det sprätter hylsor och krutlukt ligger över skjutbanan i Spitoholmen utanför Jakobstad. Ett tjugotal deltagare har valt att tillbringa sin lediga lördag på en beredskapskurs. Dagens tema är skytte med halvautomatgevär.

”Vi hade en reservlista med nästan lika många som inte fick plats på dagens kurs. Våra kurser fylls snabbt trots att vi inte marknadsför dem i någon stor skala”, säger Kari Rönnqvist, utbildningschef i Österbottens försvarsdistrikt.

Distriktet är ett av landets sju landsförsvarsdistrikt, därtill har marinen och flygvapnet var sitt nationstäckande distrikt.

Kari Rönnqvist har varit aktiv reservist och engagerad i beredskapsfrågor i 30 år. På senare tid har intresset ökat enormt. Kari tycker att det är bra att säkerhet och beredskap diskuteras runt kaffeborden på allt fler arbetsplatser.

”Österbottens försvarsdistrikt är bland de mest aktiva, men det finns en efterfrågan på beredskapskurser i hela landet. Före pandemin ordnade MPK [Maanpuolustuskurssit, försvarskursverksamheten] ungefär 2 000 kurser om året för 40 000 deltagare, men redan under pandemin ökade efterfrågan på kurser. Under våren exploderade intresset och nu fördubblar vi kursantalet.”


Österbotten är en av de aktivaste regionerna inom försvarsutbildningen. ”Vi förbereder kursdeltagarna på olika typer av kriser som kan uppstå, så att de får ett generellt beredskapstänkande”, säger Kari Rönnqvist, utbildningschef i Österbottens försvarsdistrikt.
Bild: Gun-Marie Wiis

Kari Rönnqvist beskriver deltagarna som ett tvärsnitt av det finländska samhället. På dagens kurs är en fjärdedel kvinnor. Förutom kurser i skytte och vapenhantering ordnar MPK bland annat terrängmarscher och kurser i överlevnad.

De militära färdigheterna är en viktig del, men beredskapsmodellen omfattar också kunskaper för att upprätthålla civilsamhället när en kris slår till.

”Till exempel håller vi kurser som simulerar omfattande elavbrott, där kursdeltagarna ska klara sig i 72 timmar utan elförsörjning. Det är en nyttig övning, även om elnätsbolagen i vår egen region är otroligt snabba på att fixa elavbrott. Jag har kompisar i andra delar av landet som vant sig vid att tömma sina frysar genast när strömmen går.”

Kari påminner om att det är viktigt att ge myndigheter och underhållspersonal arbetsro vid störningar av olika slag. Även den personliga beredskapen bör bottna i en plan som gjorts upp innan krisen slår till.

”Man ska inte ringa och störa med sina egna små bekymmer. I stället behöver var och en ta det lugnt, ta fram beredskapslådan och se till att det egna hushållet klarar sig för åtminstone 72 timmar.”

”De som har sommarstuga är ofta vana vid att klara sig i knappa förhållanden. Invånare i höghus bör regelbundet kolla med sina husbolag vilka planer som finns vid en eventuell kris.”


Joakim Asplund, till höger, fick med sig bröderna Viktor och Valter på försvarskursen. ”Vi kommer säkert att delta i flera kurser för att höja vår personliga beredskap.”
Bild: Gun-Marie Wiis

Deltagarna i dagens skjutövning har delats in i två grupper utifrån kunskaper och erfarenheter i vapenhantering.

”Utgångspunkten är att kursdeltagarna inte behöver ha gjort militärtjänst. En stor del av dem som kommer till sin första kurs har inga tidigare erfarenheter av vapen eller försvar”, säger Kari Rönnqvist.

Joakim Asplund är en av de deltagare som gjort militärtjänstgöring, men deltar i kursen för att friska upp minnet.

”Det är utmanande att få tiden att räcka till, men med tanke på läget i världen känns det bra att testa de gamla färdigheterna. När jag gjorde min militärtjänst mättes vår försvarsvilja i ett test, och resultatet var då inte så högt. Vårt befäl menade att försvarsviljan kommer att stiga när vi får egna barn. Han hade rätt.”

Efter dagens skytte och vapenhantering konstaterar Joakim Asplund att kunskaperna från beväringstiden sitter kvar i ryggraden.

”Det är roligt att få det bekräftat. Jag skulle till och med våga ta isär och sätta ihop vapnet i mörker. Man tror att man är rostigare än man är”, säger han.


Annette Mäenpää, till vänster, och Annika Sandelin arbetar till vardags inom småbarnspedagogik och tycker att alla former av beredskap är viktigt. ”Det är bra att ha en grund att stå på, om det skulle uppstå en kris.”
Bild: Gun-Marie Wiis

Anette Mäenpää och Annika Sandelin ingår i den mindre erfarna skyttegruppen. De har tidigare deltagit i MPK:s kurser med olika inriktningar, bland annat i en tidigare kurs i pistolskytte.

”Det är lärorikt och mångsidigt, kunskap är aldrig tung att bära. Efter att kriget bröt ut i Ukraina känns det ännu mer angeläget, men vi skulle ändå ha gått den här kursen.”

De har noterat att intresset för beredskapsfrågor har ökat, inte minst bland kvinnor.

”Alla kan göra något och alla behöver inte lära sig att hantera vapen. Det ser man också i Ukraina, där samhället hålls i gång trots kriget. Till vardags jobbar vi båda inom småbarnspedagogik och vi är förstås också intresserade av den civila beredskapen”, säger Anette Mäenpää.

De ser redan fram emot nya kurser för att öka sina kunskaper om beredskap och skytte.

”Hoppas att vi aldrig behöver använda vapen. Men det känns bra att ha en grund att stå på och att vara mentalt förberedd på krissituationer”, säger Annika Sandelin.


Kari Rönnqvists SWOT om Finlands beredskapsförmåga.
Bild: Gun-Marie Wiis
TEXT: Johan Svenlin