Elförbrukningen är en bra konjunkturmätare, och under 2017 steg den finländska industrins elanvändning för andra året i rad, med 1,7 procent. För Finland som helhet steg förbrukningen med 0,4 procent. Samtidigt slogs två nya rekord, 47 procent av elen producerades med förnybara källor, och adderar vi kärnkraftens andel, 33 procent, så får vi det andra nya rekordet, 80 procent utsläppsfri produktion.
Herrfors fortsätter att ligga i topp i fråga om förnybar el, och ökade ytterligare andelen till 68 procent 2017. Speciellt vindkraften är stor på Herrfors, 26 procent, nästan fyra gånger mer än det finländska genomsnittet 7 procent. Även för vattenkraftens del ligger Herrfors andel, 26 procent, över den finländska nivån. Däremot är vår kärnkraftsandel betydligt lägre, 14 procent jämfört med Finlands 33 procent, vilket gör att Herrfors andel av utsläppsfri el, 81 procent, endast är snäppet bättre än den finländska nivån. Herrfors andel producerad med biomassa, 16 procent, är även den viktig i koncernens förnybara portfölj.
I ett EU-perspektiv ligger Finland på andra plats efter Sverige vad gäller andelen förnybar elproduktion. Dessutom är det totala pris*, som finländska elkunder betalar inklusive skatter och elöverföring, det lägsta i EU. Bara icke-EU-länderna Island och Norge ligger lägre i Europa. Europas högsta elpris hittar vi i Tyskland, där kostnaden för privatkunder är nästan tre gånger högre än i Finland.
Trots det höga elpriset är Tysklands andel fossil elproduktion över 50 procent (20 procent i Finland). Energiewende, den omställning av energisystemet som bland annat syftar till nedläggning av kärnkraften, är en stor orsak till detta. Trots den enorma satsningen på vind- och solkraft, som kostar de tyska elkonsumenterna över 20 miljarder euro om året i subventioner, stampar koldioxidutsläppsnivån på stället. Sannolikt klarar Tyskland inte sina utsläppsmål till 2020. Finland klarade sitt 2020-mål för andelen förnybar energi, 38 procent, redan 2014.
Hur gick det så här i Tyskland? Orsaken är enkel. Energiewendes huvudmål har kommit att bli att ersätta kärnkraft med förnybar el, inte att minska koldioxidutsläppen. Fortfarande år 2030 kommer en stor del av den tyska elproduktionen att ske fossilt, genom att gas och kol tar över den baskraft – nödvändig för att balansera den väderberoende sol- och vindkraften – som faller bort med kärnkrafts-avvecklingen.
Energiewende är ett bra exempel på att världen knappast kommer att klara klimatmålsättningarna utan kärnkraft. Också i Finland ökar behovet av baskraft då vindkraften byggs ut. Utan Olkiluoto 3 och Fennovoima skulle vi vid hög elförbrukning framöver ha ett kritiskt läge för det finländska elsystemet, speciellt efter att Olkiluotos och Lovisas nuvarande reaktorer blivit gamla och stängts.
ROGER HOLM, vd Katternö Ab
*) Köpkraftsanpassat totalpris för hushåll, januari-juni 2017.
