Vårt behov av berättelser

Dagen före det här samtalet besökte Nils Erik Villstrand, professor emeritus i nordisk historia vid Åbo Akademi, det nyöppnade judiska museet i Stockholm. Han är fortfarande tagen av vad han lärde sig.

”En ung man beskrev den judiska undervisningens idé. Man studerar aldrig ensam, utan tillsammans med andra. Centralt är att vara nyfiken och ställa varandra motfrågor, att som en del av diskussionen byta åsikt och testa vart olika argumenteringar leder. Det här tränar upp en intellektuell rörlighet, som helt säkert bidragit till att människor ur den judiska traditionen är så oerhört överrepresenterade till exempel bland nobelpristagarna.”

”Det var omöjligt att inte associera till bibelns berättelse om den tolvårige Jesus, som föräldrarna efter flera dagars sökande hittade i templet, där han satt bland lärarna och ivrigt ställde dem frågor”, säger Nils Erik Villstrand.

Ett kollektiv, som premierar en bred och tillåtande debatt, får en särskild styrka och ökar sina överlevnadschanser, tror han.

”Historiskt är den här attityden inte vanlig. Till exempel i vår egen kulturkrets gällde under många sekler som en fast sanning att Gud i himlen styrde över allt. Naturkatastrofer, hungersnöd, krig, pest – allt sådant sågs som Guds straff för att människorna levde ett syndigt liv. Att någon skulle stiga ut ur den här världsbilden var en omöjlig tanke. De som trots allt försökte råkade väldigt illa ut.”

Det finns ändå exempel på att man inom eliten förstod kraften i en systematiskt ifrågasättande metod, säger Nils Erik Villstrand, som inom sitt specialområde stormaktstidens historia, alltså 1600-talets Sverige, stött på det här exemplet: ”När Riksrådet, som kan beskrivas som den dåtida regeringen, stod inför frågan hur klokt det var av Sverige

”Det var omöjligt att inte tänka på den tolvårige Jesus, som satt i templet och ivrigt ställde frågor”

att kriga i Tyskland, ställde man upp argumenten för och emot. Inget var förbjudet att säga, man ifrågasatte för ifrågasättandets skull, det var närmast som ett rollspel där vissa skulle agera som djävulens advokat, alla argument skulle upp på bordet.”

”Men förstås kan man fråga sig om Riksrådet ändå kom fram till rätt beslut.”

Vi präglas obönhörligt av vår tid, säger Nils Erik Villstrand. Först kommer vi inte ifrån att vi sitter där vi sitter i släktpusslet, hur vi än försöker vrida på oss. Sedan kan vi räkna med att de insikter vi tycker att vi kommer fram till är en produkt av tidsandan, sådant som kollektivt gäller som ”sanningar”.

”Till exempel ifrågasätter knappast någon i dag marknadskrafterna, men de är inte en bunt naturlagar, utan har av människan till hundra procent designats till en, i sig sinnrik, konstruktion.”

Och vare sig vi talar om statiska eller snabbföränderliga samhällen så gäller att de tankefigurer och attityder, som vägleder människor, ofta är del av ett större mönster.

”En vanlig bild av den österbottniska byn före 1900-talet är att den levde ett eget stilla liv. Men väldigt länge har byarna stått i ett beroende av omvärlden. Det är ingen slump att en så stor del av det som producerats i Österbotten, genom många sekler, gått på export. Att landskapet i dag är ledande i Finland vad gäller exportföretag [räknat per capita] är en fortsättning av det.”

Nils Erik Villstrand ser också en annan viktig bestämmande faktor i landskapet: den historiska frånvaron av hierarkiska strukturer. Österbotten har hyst mycket få patroner, österbottningarna har ingen tradition att buga och bocka för överheten.

”En intressant jämförelse ges av Dalarna, känt genom historien för sin upproriska och uppfinningsrika befolkning. Som Anna Götlind, historieprofessor i Stockholm, visat gick kommunikationen där framför allt horisontellt, inte vertikalt. Om en innovation lanseras i samma sociala skikt som man själv tillhör, så tror man på den.”

Den kanske knepigaste av alla parametrar som historiker har att hantera gäller just tidsuppfattningen. Vad är tid?

”Vi föreställer oss tiden linjärt, mäter tiden på en fast skala med klockor. I bondesamhället var tiden i stället cyklisk. Livet följde årstidernas växlingar och solens uppgång och nedgång. Först in på 1900-talet med glödlampor, som kunde tändas och släckas när man ville, gavs en praktisk möjlighet att arbeta oberoende av mörkret”, säger Nils Erik Villstrand.

Generellt är det svårt för människor att föreställa sig tid långt bakåt eller framåt i historien. Tiden är framför allt här och nu.

”Många har minnen av sina far- och morföräldrar, de har ett namn, en identitet. Men längre än två generationer bakåt blir familjehistorien ofta diffus. Man kanske har hört de äldre anfädernas namn, men i nästa stund har man glömt namnen. Förfäder

”Det finns ingen tradition i Österbotten att buga och bocka för överheten”

som inte har ett ansikte eller inte hör ihop med en berättelse förblir anonyma och försvinner i tystnaden.”

Samtidigt, säger Nils Erik Villstrand, visar forskning att människor har behov av att sortera upp sitt eget förflutna och försöka förstå det relaterat till samhällsförändringarna i stort. Det finns också en existentiell dimension: varifrån kommer man och varför har ens liv blivit som det blivit? Vi vill leva ett liv som går att redigera till en berättelse.

I särskilt ett avseende är synen på historiens gång central för en individ.

”Går utvecklingen mot det bättre eller sämre? Historien visar att förväntningshorisonten starkt påverkar hur människor mår och agerar. Tror man att tiderna ska bli bättre, klarar man mer. Upplevs framtiden som hotfull, blir det farligt.”

Hur mycket lär sig människor av historien? Måste alla generationer göra samma misstag som föräldragenerationen gjorde?

”Vi lär oss, men vi glömmer också. Till exempel menar jag att EU är resultat av en lärdom. Vill vi undvika krig, behöver nationerna integreras i ett samarbete. När det sägs att vi inget lär av historien, syftar man enögt på de gånger då det förflutna med tragiska konsekvenser inte har fått fungera som pedagog.” ”På individnivå ligger det nog

”Nu har vi en ungdoms-kult driven av starka kommersiella krafter, med självcentrering som en bärande idé”

djupt i människan att prova på saker för att se om det stämmer som föräldrarna eller skolan lär. Ungdomsåren är formativa, man måste få ifrågasätta den äldre generationen och göra sina egna misstag. Förr eller senare kommer upptäckten att allt inte var så självklart som det verkade.”

Med det sagt undrar Nils Erik Villstrand ändå om vi kommit till en tipping point i relationen mellan äldre och yngre.

”Äldre människor marginaliseras i dag. Forskning visar att de gamla i de nordiska länderna nu har lägre status än någon annanstans i världen. Samtidigt är faktum att äldre nu mår bättre och är friskare än någonsin i historien. Många lämnar yrkeslivet när de är som mest kompetenta, plötsligt frågar ingen efter vad de kan.”

Hur ska man tolka inkonsekvenserna? Mångfald hyllas, men den inkluderar inte äldre. Man kräver hållbarhet, men går i sönderrivna jeans. Det är lättare än någonsin att hitta information, men på universiteten vittnar man om att de årsklasser som kommer in har sämre kunskaper än förr…

”Det är lätt att odla fördomar på båda hållen”, säger Nils Erik Villstrand. ”Den sista gruppen nybörjare som jag föreläste för vid Åbo Akademi var utan konkurrens den mest skärpta jag mött – och då ska man betänka att jag undervisat på akademisk nivå sedan 1975.”

”Jag tror att generationsöverskridande samtal nu är viktigare än någonsin. Förr bodde generationerna ihop, man träffade varandra. Först med välfärdssamhället på 1960-talet gavs utrymme för en egen ungdomskultur. Nu femtio år senare har vi en ungdomskult driven av starka kommersiella krafter och med självcentrering som en bärande idé.”

”Till det här kommer den globala samtidigheten, som jag har svårt att tro att människan är biologiskt skapad för. Allt sprids som en löpeld, inget är snabbare än ett rykte på sociala medier, som raffinerat rider på människors behov av självbekräftelse. Var finns plats för den typ av nyfikna kritiska samtal som jag lärde känna på det judiska museet?”

”Samtidigt har vi nu ett samhälle där snart allting registreras i databaser. Ingen trodde på Orwell, när han skrev sin dystopiska roman 1984. I dystrare stunder undrar jag om vi inte är där nu”, säger Nils Erik Villstrand.

”Trots allt har jag i mitt vid det här laget rätt långa umgänge med historien lärt mig att knappast någon människa lever i en situation där hon inte alls kan forma sin framtid. Den är aldrig huggen i sten. Vi kan ta kommandot över våra liv!”

Nils Erik (Nisse) Villstrand,
född i Purmo, professor i nordisk historia vid Åbo Akademi 2000–2017, museidirektör vid Österbottens museum i Vasa 1996–1999. Han är hedersmedlem i Svenska litteratursällskapet i Finland, ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten, utländsk ledamot i Kungl. Vitterhetsakademien och korresponderande ledamot inom Kungl. Skytteanska Samfundet. Bland hans senare publikationer finns Riksdelen, Finlands svenska historia 2 (2009), Sveriges historia 1600–1721 (2011) och Åbo Akademi i sin början 1918–1945 (2019).

Hur gammal är du?

Vi är barn av vår tid.

Sådant vi själva upplever, och saker i samtiden som vi reagerar på, sitter kvar i minnet. Vad som fanns före oss uppfattar vi som gammaldags. Först när historiska tilldragelser ingår i en berättelse som fängslar oss blir de mer verkliga.

Kolla hur gammal du är!

Är du under 10 år?

Då vet du inte hur saker fungerade före smart-telefonen.

• 2 år sedan (2017): HMD Global återlanserar Nokia som mobiltelefonmärke.
• 5 år sedan (2014): Ryssland annekterar Krim.
• 7 år sedan (2012): Historiens värsta strömavbrott: 620 miljoner människor i Indien blir utan el.

Inom energiområdet: Herrfors köper nätverksamheten i Jakobstads Energiverk (2014) • Herrfors blir huvudägare i svenska Härjeåns Kraft (2013) • Katternökoncernen inleder storsatsning på vindkraft (2012)

 

2009 – vad hände?

• Iphone, lanserad 2007, börjar bli vanlig i Finland.
• Barack Obama tillträder som USA:s president.
• Usain Bolt sätter världsrekord på 100 meter (9,58) och 200 meter (19,19).

Är du 11–20 år?

Då har Putin styrt Ryssland hela ditt liv.

• 11 år sedan (2008): Lehman Brothers går i konkurs, finanskris följer.
• 18 år sedan (2001): Storskaliga terrorattacker i USA
• 19 år sedan (2000): Internetbubblan brister när börsfallet inleds den 7 april.

Inom energiområdet: Katternökoncernen blir största ägare i Kanteleen Voima (2007) • Herrfors köper Vieska Energia av Ylivieska och Alavieska (2001) • Grundstenen till Alholmens Kraft muras (1999)

 

1999 – vad hände?

• Vladimir Putin blir först premiärminister, sedan president i Ryssland.
• Millenniebuggen skapar oro inför år 2000.
• Mobiltelefonihysterin står på sin höjdpunkt.
• Kittilä uppmäter rekordlåga –51,5 grader.

Är du 21–30 år?

Sovjets Brezjnev hälsar på DDR:s Honecker.

Då har du aldrig upplevt den speciella känslan från kalla kriget.

• 24 år sedan (1995): Finland blir EU-medlem.
• 25 år sedan (1994): Estoniakatastrofen, 852 människor förolyckas.
• 28 år sedan (1991): Kommunisterna misslyckas med en statskupp i Sovjetunionen.

Inom energiområdet: Elmarknaden avregleras för hushållskonsumenter (1998) • Elmarknaden avregleras för storförbrukare (1995) • Katternökoncernen delägare i Pohjolan Voima (1992)

 

1989 – vad hände?

• Demonstranter dödas i en massaker i Peking.
• Berlinmuren öppnas sensationellt i november.
• Gröna förbundet håller sin första partikongress.

Är du 31–40 år?

Då är Kekkonen bara en gammal gubbe bland många.

• 31 år sedan (1988): Sirkka-Liisa Enqvist blir den första kvinnliga kyrkoherden i Finlands evangelisk-lutherska kyrka.
• 38 år sedan (1981): Urho Kekkonen avgår som Finlands president, Mauno Koivisto tillträder.
• 38 år sedan (1981): NMT-mobiltelefonin lanseras.

Inom energiområdet: Katternö Ab köper Albäck Ab (1987) • Kaitfors vattenkraftverk börjar producera el (1981) • Albäck Ab köper distributionsnätet av Keppo El (1979)

 

1979 – vad hände?

• Ayatollah Khomeini återvänder till Iran – utropar islamisk republik.
• Margaret Thatcher blir brittisk premiärminister
• Finland slutar tillverka enpenni-slantar.

Är du 41–50 år?

Då är The Beatles kanske bara föredettingar som äldre folk tjatar om.

• 42 år sedan (1977): Regionen får första telefaxen, på tidningen Vaasas Jakobstadskontor.
• 48 år sedan (1971): Regionens första datamodem installeras, hos Wilh. Schauman Ab.
• 50 år sedan (1969): Första dataöverföringen via telefonnätet, i Helsingfors.

Inom energiområdet: Finlands första kärnreaktor i drift i Lovisa (1978) • Katternö Ab köper Herrfors Ab och blir elproducent (1976) • Albäck Ab köper Perhonjoki Oy (1969)

 

1969 – vad hände?

• Människan landstiger på månen.
• Musikfestivalen Woodstock samlar en halv miljon besökare.
• The Beatles framträder sista gången som grupp.
• Myndigheterna i Finland inför femdagarsvecka.

Är du 51–60 år?

Då minns du upprördheten över att pojkar började ha långt hår.

• 51 år sedan (1968): Stora studentkravaller i Frankrike, Helsingforsstudenterna ockuperar sin egen studentkår.
• 56 år sedan (1963): USA:s president John F. Kennedy mördas.
• 58 år sedan (1961): Flygkraschen i Kvevlax chockar Finland.

 

Inom energiområdet: Jakobstads elverk tar i bruk en ”datamaskin” för faktureringen (1967) • Katternö transformatorstation i drift (1964) • Herrfors Ab och Kållby Kvarn- och Kraftcentral Ab fusioneras (1963)

 

1959 – vad hände?

• Fidel Castro tar makten på Kuba.
• EU:s föregångare EEC bildas
• Sovjets rymdsond Luna 2 når (kraschlandar på) månen.
• Volvo introducerar säkerhetsbälten i bilarnas framsäten.

Är du 61–70 år?

Då minns du förmodligen sensationen då Sputnikfarkosterna for runt jorden.

• 62 år sedan (1957): den första rymdsatelliten, Sputnik 1, skjuts upp av Sovjet 4 oktober.
• 63 år sedan (1956): Urho Kekkonen tillträder som Finlands president.
• 67 år sedan (1952): Sommar-OS genomförs i Helsingfors.

 

Inom energiområdet: Det samarbetsavtal ingås som ger fröet till bolaget Katternö Ab (1955) • FN förespråkar fredlig användning av atomkraften (1955) • Utbyggnadsprogram för elva vattenkraftverk i norra Finland (1949)

 

1949 – vad hände?

• Nato grundas.
• Sovjet spränger sin första atombomb, ”terrorbalans” följer.
• Folkrepubliken Kina utropas
• Åländska ”Pamir” blir det sista kommersiella segelfartyget som rundar Kap Horn.

Är du 71–80 år?

Då har du vuxit upp i krigets skugga och har kanske tidiga minnen från kriget.

• 71 år sedan (1948): Rykten om en kommunistisk kupp i Finland, polis och militär i alarmberedskap.
• 74 år sedan (1945): USA spränger första atombomben, andra världskriget avslutas.
• 78 år sedan (1941): Fortsättningskriget börjar och pågår i över tre år.

 

Inom energiområdet: Storkraftverket Isohaara i Kemi älv tas i bruk (1948) • Jakobstadsnätet kopplas till kraftverket i Harjavalta (1943) • Elleveranser till krigsmaterielindustrin prioriteras (1940)

 

1939 – vad hände?

• Finlands första lag om allmän folkpension träder i kraft.
• Tidskriften TIME utser Adolf Hitler till årets man.
• Andra världskriget inleds med Tysklands anfall mot Polen.
• Vinterkriget utbryter.

Är du 81–90 år?

Då har du upplevt ett samhälle i krig och minns som kontrast kanske ett idylliskt 1930-tal.

• 84 år sedan (1935): Viborgs stadsbibliotek, ritat av Alvar Aalto, öppnas.
• 86 år sedan (1933): Vägen mellan Rovaniemi och Linhammar, där Finland har en isfri hamn året runt, öppnas.
• 89 år sedan (1930): Lapporörelsen genomför bondetåget i Helsingfors.

 

Inom energiområdet: Första delen av kraftverket vid Imatraforsen tas i bruk (1929) • Bröderna Albäck köper forsarna i Björkfors (1929) • Kraftverket i Björkfors (”Österbottens Imatra”) tas i bruk (1933)

 

1929 – vad hände?

• Sovjets första femårsplan.
• Expertkommitté i Sverige föreslår tvångssterilisering i ”rashygieniskt syfte”.
• Ångfartyget Kuru kantrar på Näsijärvi, 138 dör.
• ”Svarta torsdagen” på Wall Street.

Harmony Sisters var populära.

Är du 91–100 år?

Då minns du säkert superstjärnan Paavo Nurmi.

• 93 år sedan (1926): Finlands Rundradio inleder sändningarna.
• 95 år sedan (1924): Reguljär flygtrafik inleds mellan Helsingfors och Stockholm.
• 99 år sedan (1920): Paavo Nurmi vinner tre OS-guld. Det följs av sex guld till vid OS 1924 och 1928.

 

Inom energiområdet: Bröderna Albäck i Terjärv köper Sandkulla Kvarn & Elektricitetsverk (1919) – det blir början till de framgångsrika Albäckföretagen • En mängd små kraftverk kommer i gång i regionen (1918–1927)

 

1919 – vad hände?

• Finland får sin författning.
• K.J. Ståhlberg blir första presidenten.
• Åbo Akademi inleder verksamheten.
• Förbudslagen träder i kraft.
• Luciadagen firas för första gången i Finland.

2019 är det ganska precis 100 år sedan el började bli vanligt på den österbottniska landsbygden. Jakobstad fick sitt elverk 1901, i Nykarleby introducerades elen i anspråkslös skala 1903, stadens kraftverk togs i drift 1927. I dag fungerar inga samhällen utan el.