Högstubbar för mesar
Ett problem med dagens skogsbruk är att stående och murkna björkhögstubbar blivit en bristvara. Detta har lett till att våra vanliga skogslevande mesar, dvs. talltita och tofsmes, minskat. Dessa hålhäckande arter trivs inte i vanliga fågelholkar, utan vill hacka ut sitt bohål själva i nästan genomruttna trädstammar.
Trots att man numera börjat låta högstubbar vid slutavverkning stå kvar, blåser dessa lätt omkull eller så försvinner de i samband med gallringar. En metod är att samla upp de ruttna björkstubbarna från marken och fästa dem med rep mot andra träd. Jag har till och med samlat liggande, ruttna björkstubbar från ett annat skogsskifte och satt upp dem i min egen skog och på så sätt fått talltitan att häcka där.
Rovfågelbon
Ett annat problem med dagens skogsbruk är att det blivit allt svårare för rovfåglarna att hitta gamla, grova och kvistiga träd att bygga bo i. Man kan hjälpa fåglarna genom att bygga konstgjorda bon till exempel så här:
Utgå från en gammal cykelfälg (26 eller 28 tum) och kvistar. Boet binds sedan högt uppe i trädet (10 meter) med hjälp av ståltråd eller starka band. Bona tillverkar man snabbt och lätt, men det svåra är att få upp dem i trädet. Här krävs säkerhetsutrustning, så att man inte trillar ner. Rovfåglarna trivs inte speciellt bra nära mänsklig bebyggelse, så ska man få någon häckning, bör boet placeras djupare inne i skogen.
Konstgjorda svalbon
Svalorna har minskat i antal i Finland under senare år. En orsak är att de har svårt att hitta lämpligt byggmaterial till sina bon, en följd av att vi i dagens effektiva jordbruk har färre öppna diken med tillgång till bra lera för bobygget. På grund av sämre byggmaterial riskerar bona därför att rasa ner från väggar och tak.
Ett sätt att hjälpa svalorna är konstgjorda bon av betong. Samtidigt kan man då styra var de bygger sina bon. Alla kanske inte är förtjusta i ett svalbo rakt ovanför dörren eller svalskit på terrassen. Det finns färdiga bon att köpa, men den händige kan kanske gjuta bona själv.
Minkfällor
Minken är en riktig marodör i vår natur. I flera vetenskapliga undersökningar har det visats hur skadlig minken är för markhäckande fåglar, speciellt i skärgården. Jaktlagen ändrades nyligen och minken klassificerades som en invasiv art som ska bekämpas med alla medel.
Nuförtiden krävs ingen jägarexamen (jaktkort) för att jaga mink. Det ger nya möjligheter för till exempel sommarstugeägare att fånga minkar. På egen tomt (där man inte arrenderat ut jakträtten) kan man alltså fånga minkar med fällor, utan att ha avlagt jägarexamen.
Man kan använda fällor som fångar minkar levande, men de måste vittjas varje dag, och när minken ska avlivas hamnar man ändå att ta kontakt med en jägare. Mest praktiskt är det därför med direktdödande slagfällor. Dessa fällor behöver man inte vittja varje dag, och kan alltså användas även om man till exempel inte är på villan hela tiden.
De moderna slagfällorna kan spännas upp utifrån och är säkra, men man bör se till att inga barn eller katter kommer åt fällorna.