EU:s så kallade taxonomiförordning är tänkt att ge vägledning kring vilka investeringar som ska anses hållbara, för att på så sätt bidra till EU-målet om en klimatneutral ekonomi 2050. Syftet är att attrahera kapital till den enorma och helt nödvändiga klimatomställning vi står inför.
Tyvärr är det förslag, som EU-kommissionen presenterade i slutet av november, ytterst problematiskt. De krav som ställs på energiområdet utgör i praktiken ett hot mot Sveriges klimatomställning, där storskalig elektrifiering är själva hörnstenen.
I dag är den fossila andelen av svensk elproduktion endast två procent. Men enligt EU-förslaget uppfyller endast 13 procent av dagens svenska elproduktion de föreslagna hållbarhetskriterierna. Detta trots att svensk vattenkraft och bioenergi redan klarar strikta EU-krav på hållbarhet.
Samtidigt pekas biobaserad kraft- och fjärrvärme ut som en teknik som ska fasas ut. Med tanke på att över 40 procent av den svenska fjärrvärmen kommer från biobränslen, liksom 70 procent av den elproduktion som sker genom kraftvärmen, skulle detta vara förödande.
En analys, som Energiföretagen Sverige låtit göra, visar att styreffekterna av taxonomin kommer att bli omfattande. Fler och fler kommer att jaga gröna värden på marknaden, medan lån och investeringar i företag och verksamheter som fått den icke-gröna stämpeln kommer att betraktas som en belastning.
EU-kommissionen har också aviserat sin avsikt att använda taxonomin som utgångspunkt i en översyn av statstödsregelverket, EU-finansieringen via Europeiska Investeringsbanken samt andra program och fonder. Om investeringarna för elektrifieringen blir mer kostsamma, påverkar det även elpriset och därmed hela det samlade svenska företagandet och elkonsumenterna.
Sveriges energisystem är en förutsättning för att stora energiintensiva företag som SSAB, LKAB och Scania ska kunna elektrifiera sina verksamheter enligt plan och därmed bli utsläppsfria. Enbart LKAB:s omställning beräknas kräva 55 TWh el årligen, mer än en tredjedel av Sveriges årliga användning. Enligt Energiföretagens uppskattningar kommer detta att kräva investeringar i storleksordningen 1100 miljarder kronor (c. 110 miljarder euro) i elproduktion och elnät. Det är en grön omställning av historiska mått, och den blir omöjlig om inte även investeringen klassificeras som grön.
I förslaget till taxonomi missar man att energisystemet är en helhet, där kraftslagen har olika egenskaper som kompletterar varandra. Förslaget är så bakvänt att variabel förnybar produktion, som vind och sol, per automatik får en grön och hållbar stämpel, medan planerbar förnybar produktionen som vattenkraft klassas som ful.
Detta trots att svensk och norsk vattenkraft fungerar som ett batteri för hela norra Europa och är något andra länder stöder sig på, för att kunna bygga mer vind- och solkraft.
Enligt förslaget ska elnätsföretagen dessutom ta ansvar för att den el som matas in är ”grön” – vilket går på tvärs mot EU:s egen marknadslagstiftning och utan att hänsyn tas till elsystemets funktion.
Den svenska energibranschen är den första att ställa sig bakom höjda klimatambitioner, men det förslag som nu ligger på bordet kommer tvärtom att försvåra omställningen. Vi hoppas innerligt att våra och andras högljudda protester resulterar i att EU-kommissionen gör om och gör rätt.