Den artificiella intelligensen, AI, innebär en av de största omvälvningarna i arbetets historia. Konsultbolaget McKinsey uppskattade i fjol att en implementering av AI i arbetslivet kan öka Finlands BNP med hela 8–13 miljarder euro till 2045.
Om arbetsgivarna har modet att ta AI-verktygen i bruk, skulle den ekonomiska tillväxt som ges av produktivitetsökningen lösa flera av de utmaningar som vi står inför i vår nationalekonomi.
Det räcker emellertid inte att företagsledningarna fattar beslut om AI-satsningar – det krävs också att medarbetarna kan använda och utveckla tjänsterna. Brist på AI-kunskaper kommer i annat fall förr eller senare att visa sig i form av flaskhalsar i verksamheten.
Det krävs därför ambitiösa initiativ mellan myndigheter, dem som erbjuder utbildningar, teknikleverantörer och teknikanvändare. Ett exempel på ett sådant åtagande är projektet Taitoja elämään (Färdigheter för livet), där Microsoft, ett antal av våra partnerföretag och läroinrättningar har förbundit sig att under de närmaste åren tillsammans utbilda, från en grundnivå eller som kompletteringsutbildning, 100 000 nya teknologispecialister.
Projektet visar att Finland är ett land där man sätter värde på utbildning och ny teknologi och har en vilja att ta sig an stora ansträngningar inför ett gemensamt mål. Vi behöver kunniga människor som klarar att utveckla och använda ansvarsfulla, trygga och pålitligt fungerande AI-lösningar.
Datacentren möjliggör AI, men kräver samtidigt energi. I Finland har vi närmast perfekta förutsättningar för att bygga datacenter: ett tillförlitligt stamnät, tillgång till ren energi och ett svalt klimat, som minskar behovet att kyla servrarna.
Av bland annat dessa skäl är vi i Microsoft i färd med bygga ett stort högteknologiskt datacentrum i Nyland. Vi har för projektet även hittat en finländsk partner, som i samband med datacentret bygger en avancerad återvinningsanläggning för värmen.
Den el som datacentret använder är utsläppsfri, och när datacentret står färdigt kommer den spillvärme som produceras att täcka omkring 40 procent av behovet för de 250 000 människor som försörjs med fjärrvärme i Esbo, Grankulla och Kyrkslätt.
Vårt datacenter kommer samtidigt att innebära en boost till Finlands näringsliv och bland annat möjliggöra en fortsatt digitalisering av myndighets- och banktjänsterna. Det är viktigt att Finland håller sig kvar i digitaliseringens förtrupp också i AI:s tidevarv.
Inom energiområdet handlar den stora aktuella frågan om att övergå till förnybara energikällor, som vind- och solkraft.
Energianvändningen rättar sig dock inte efter vädret, vilket innebär att energiomställningen också kräver nya lösningar för energilagring och användarflexibilitet. Att vi frigjort oss från de ryska fossila energikällorna har ökat det här behovet än mer: flexibilitet kan numera till och med betraktas som en försörjningssäkerhetsfråga.
Eftersom AI förmår analysera data med en aldrig tidigare skådad hastighet och exakthet, och kan anpassa systemdriften utgående från omständigheterna, kan AI tillhandahålla nya lösningar också i fråga om prognostisering, lagring och till exempel användarflexibilitet hos stora elanvändare.
Genom AI-baserad dataanalys kan energibolagen även förbereda sig inför extremväder med allt större träffsäkerhet, förutse eventuella störningar i elnätet, upptäcka stormskador och planera återställningsarbeten så effektivt som möjligt. Bolagen kan planera utsläppsminskningar och planering av elnät baserat på analyser av lokala förhållanden.
Har du redan själv testat att använda AI till exempel i ditt arbete, i vardagssysslorna eller när du söker information? Jag vill uppmuntra var och en att ta i bruk de här nya verktygen som underlättar vardagen, till att börja med kanske för den kommande veckans matsedel eller för planeringen av dina drömmars semesterresa.
AI har inte svaret på alla utmaningar i vårt liv, men många rutinuppgifter kan skötas snabbare och bekvämare med hjälp av AI.
