AI innebär ett systemövergripande tekniksprång som går rakt igenom hela samhället. På många sätt kan AI jämföras med elektriciteten, som förändrade våra jobb, hur vi arbetade i hemmet, hur vi transporterade oss. El är en nödvändighet för nästan varenda sak vi håller på med i dag, och lika genomgripande följder kan vi räkna med för AI:s del.
AI är ändå inte så nytt som man kunde tro – den första internationella konferensen om artificiell intelligens ska ha ägt rum 1952. Och egentligen har AI sina rötter i en väldigt enkel applikation, en självlärande algoritm som håller reda på vad du säger och gör. Du ser det när du skriver sms. För varje meddelande blir din mobil allt bättre på att gissa sig till vilka ord du avser att skriva nästa gång.
Genombrottet för AI beror på den enorma datorkraften i de nya chip-seten, som faktiskt kommer ur spel-industrin, med Nvidia-processorn Blackwell som ett aktuellt flaggskepp. Med de här processorerna kan man i praktiken samla ihop nästan all världens data och korsläsa dem.
Funderar man kring en AI-strategi, är det intressant att bekanta sig med telefonhistorien. Amerikanen Alexander Graham Bell satsade på dyra telefoner för fint folk. Sveriges Lars Magnus Ericsson däremot var besatt av att telefonen skulle bli de många människornas verktyg, vilket redan på 1800-talet gjorde de nordiska länderna världsledande inom telefonanvändningen.
Med samma utgångspunkt – lättanvänt och tillgängligt – synkroniserade vi i Norden sedan på 1970-talet radiofrekvenserna och byggde en heltäckande arkitektur för mobiltelefonin. Det blev till NMT, så plötsligt kunde jag ta Finlandsfärjan över till Åbo och ringa med min svenska telefon också där.
Den här samordningen av standarder blev grunden för den gyllene eran för Nokia och Ericsson, då hela världen erövrades med samma koncept, genom GSM, 3G (bilder i mobilen), 4G (videosnuttar) och nu 5G (streaming av långfilmer).
Men även om det fortfarande är Europa som bygger världens mobilnät, blev det USA som vann slaget om hur tekniken och datorerna skulle användas. Iphone var brytpunkten och det just genom Lars Magnus Ericssons kungstanke: lättanvända telefoner.
Vår chans ligger i AI-applikationerna. För här handlar det återigen om att skapa nytta för de många och om användarvänlighet.
Baserat på vårt arbete i den svenska AI-kommissionen kan kortfattat ett antal grundförutsättningar för en AI-strategi listas:
Beräkningsdatorerna för AI är väldigt strömkrävande. Redan 2030 kan de i Sverige komma att behöva lika mycket el som vår näststörsta stad Göteborg.
Vi behöver digitala nät med så stor prestanda att applikationerna faktiskt går att använda. Eftersom de i hög grad kommer att behövas för människor i rörelse, måste de mobila systemen ha minst 5G-nivå.
Vi behöver ha tillgång till väldigt mycket beräkningskraft.
Vi behöver kompetens. Många fler än i dag behöver utbilda sig till ingenjörer.
Vi behöver omställningsförmåga, överallt i samhället.
Historiskt finns inga exempel på varaktigt ökande arbetslöshet på grund av ny teknologi. Ofta finns oron ändå där – vi kan se vilka typer av jobb som kan försvinna men inte lika lätt vilka som kommer till. Som i alla teknikomställningar kommer det att finnas vinnare och förlorare. Vi behöver omställningsprogram för dem som kommer i kläm.
I Sverige är enkelt uttryckt halva ekonomin offentlig sektor, som inte har någon annan kund att gå till och som i dag är ytterst belastad. Människor blir äldre, färre arbetar, det går inte att ta ut mycket högre skatter. Man måste med samma resurser klara mer.
I mitt AI-uppdrag möter jag det här behovet hela tiden. Inom alla verksamheter ropar man på hjälp för att komma i gång med att effektivisera arbetet.
Den andra halvan av ekonomin är näringslivet, små och stora företag, de som ska skapa den tillväxt som ekonomin behöver. Här är några stora behov kompetens, beräkningskraft också för mindre företag och tillgång till riskkapital.
Den styrka vi har i våra nordiska länder, nästan som en naturtillgång, är tillit till varandra och till samhället. Den tilliten bör vi kunna använda som en styrkefaktor också när vi framöver utvecklar AI i dess roll som en god dräng i samhällsbygget.
