Väntar himmel eller helvete? Eller både och? Den artificiella intelligensen, AI, är i snabb takt på väg att förändra vår tillvaro. Är vi beredda på det som kommer, frågar AI-forskaren Caj Södergård.
Karl Vilhjálmsson

Framtidens namn är AI

Utvecklingen svindlar – din mobiltelefon är intelligentare än alla superdatorerna tillsammans vid månfärden 1969

Om inte alltför många år kanske din dag börjar med att du väcks ur sömnen med ett vänligt ”god morgon”, varpå en mjuk röst meddelar: ”Nu är den optimala tiden för dig att stiga upp, vi lät dig sova förbi djupsömnsstadiet och du har nu 45 minuter på dig för morgonbestyren.”

En dämpad belysning slås automatiskt på när du hasar i väg till badrummet. Spegeln där registrerar ditt ansikte och en röst upplyser om att dina hälsovärden i dag är normala. I köket är din frukost färdigt förberedd så som du kvällen innan sagt att du ville ha den. Kanske frågar kaffemaskinen om du vill ha ditt kaffe på vanligt sätt eller föreslår att du ska testa en litet annan bryggning, som den baserat på dina tidigare kaffeval tror att du skulle kunna tycka om.

Kanske svarar du ”nej, det vanliga”. Gör du det med lite irriterad röst, förstår kaffemaskinen att den i fortsättningen ska vara mer restriktiv med att föreslå att du ska bryta dina vanor.

Kanske vill du ta del av nyheter från världen medan du njuter av morgonmaten. Men inte vilka nyheter som helst. ”Visa sportnyheterna och vädret”, säger du kanske, med tillägget: ”Ja, har det hänt något viktigt i politiken, visa det också. Men bara om det är viktigt.” Kanske vill du se nyheterna projicerade på köksväggen, eller så visas de som ett hologram strax bakom müslitallriken.

Kanske frågar du också hur det är med din mamma på äldreboendet. Kanske är svaret att hon haft en orolig natt, men att hon tagit sin medicin som ordinerat och för tillfället sover. Kanske ber du systemet hälsa henne från dig och meddela att du kommer på besök på söndagen.

caj-sodergard

De möjligheter den artificiella intelligensen ger är närmast oändliga. En grund för utvecklingen är det binära talsystemet, som gör att allt kan kokas ner till informationsserier baserade på ettor och nollor.
Bild: Karl Vilhjálmsson

Så fortsätter dagen. Du tar på dig smarta kläder med inbyggda små sensorer som känner av din kropp och diskret informerar dig om sådant du kan behöva veta, som risken för att du ska lukta svett.

Utomhus står gräsmattan i perfekt skick. I forntiden körde primitiva robotar av och an och klippte gräset utan hänsyn till hur växtligheten mådde, numera är det en självklarhet att robotarna vattnar gräset och ger det näring i exakt den dos som det enligt sensorerna i gräsmattan behöver.

Förstås står din bil färdigt beredd och du kommunicerar muntligt också med den, liksom med allt annat. Orden ”till jobbet” räcker för att bilen ska checka hur den tar sig dit den smartaste vägen.

Kanske känner du för att i dag för ovanlighets skull sätta dig vid ratten, som man gjorde förr, eller så ber du bilen att köra själv och i stället koppla upp dig mot din arbetskollega, för att förbereda det möte ni tillsammans ska delta i senare under dagen.

Kanske reflekterar du över hur mycket enklare livet är jämfört med i din barndom. Eller så är det här en tillvaro som känns så självklar att allt annat vore konstigt. Kanske undrar du förvånat hur i hela friden vardagen kunde fungera på den tiden då man inte ens kunde tala med sina apparater och själv både måste åka till en butik för att handla mat och sedan dessutom tillaga den.

Kanske minns du att man förr också behövde nycklar till allt, dessutom olika nycklar till olika dörrar, och massor med lösenord i alla möjliga sammanhang, som att checka sitt bankkonto, betala med kreditkort eller till och med för en så enkel sak som att använda sin mobil. ”Verkligen stenålder”, tänker du när du anländer till din arbetsplats och tittar mot dess ytterdörr, som smidigt öppnar sig genast då den identifierar ditt ansikte.

Inte heller det här med jobb är som förr. Fysiskt arbete är utrotat, ingen ska behöva riskera att överanstränga sin kropp med sådant som tunga lyft eller riskera att utmattas psykiskt på grund av monotona sysslor.

Ingen behöver heller numera bekymra sig över bristande språkkunskaper. Systemet översätter automatiskt mellan alla de större språken. Du kan uttrycka dig exaktare, friare och roligare. Samma med skriven text, du får direkt upp översättningen på din skärm, för den händelse du inte vill ha den uppläst på ditt eget språk.

Egentligen skulle de flesta inte ens behöva träffas på en arbetsplats, utan kunna jobba hemifrån eller från det ställe de råkar vara på. Men kanske har det visat sig att många faktiskt vill träffa andra människor och att många når bättre arbetsresultat, om de möts i grupp.

Kanske uppfattas du av dina kolleger som en hurtbulle. Eller tvärtom som motsatsen, en som tack vare en smart app blir vägledd så att din kropp utsätts för så lite fysisk ansträngning som möjligt. Kanske uppstår även tjafs mellan de här grupperna på jobbet, de som hävdar att muskler är något positivt och att man inte kan snacka sig till muskler, och de som beskriver ett sådant synsätt som förlegat och uttryck för hets och gammaldags fåfänga.

I den här stilen kunde beskrivningen av framtiden fortsätta. Men är det en rättvis beskrivning? Hur långt in framtiden ligger de här sakerna?

Frågan går till Caj Södergård, forskningsprofessor på Teknologiska forskningscentralen VTT och en av dem som ligger i frontlinjen i Finland i fråga om AI. Så här svarar han:

Om att väcka någon vid den optimala tidpunkten utifrån sömncykeln
Det kan göras nu – produkter finns ute. Ett exempel är så kallade bäddsensorer, som stoppas under sängmadrassen och som registrerar sovarens sömntid, sömnkvalitet, sömnfas – som djupsömn – med mera, och även sådant som puls och återhämtning (=pulsvariation) och rapporterar detta vidare till hemdatorn via molnet.

Med sådan teknik eller alternativt med smarta klockor och armband samt röstsyntes och program som Apples Siri och Google Assistant (tidigare Now), som har koll på din kalender, kan man implementera detta redan med dagens teknik.

Om belysning som slås på automatiskt baserat på hur du rör dig
Kan göras redan nu med sensorer monterade i rummet. Många har redan installerat sådana intelligenta lampor i sina hem.

Om speglar som upplyser om ditt hälsotillstånd
Identifieringen kan göras redan nu, även vissa hälsovärden som puls, stressnivå och andning kan ges redan nu, och mera brett om några år. Det här kräver en ”spegeldisplay” med tillräcklig upplösning och välkalibrerade färger, så att det liknar en riktig spegel. Finns om kanske fem år, men kan redan nu arrangeras om spegeln kombineras med en kamera och skärm.

Om färdigt förberedda frukostar
Köksrobotar finns redan, om 5-10 år kan vi räkna med lösningar för vanliga konsumenter. En del mekaniska lösningar behövs i köket förstås.

Om kaffemaskinen som föreslår alternativ bryggning
Kaffemaskiner utbyggda med röstigenkänning finns troligen någonstans redan nu, saken kan även ordnas om kaffemaskinen till exempel kopplas ihop med Amazon Alexa eller Google Assistant (virtuella assistenter som interagerar över en bred skala med sådant som är uppkopplat). Kaffemaskinen kunde också föreslå något helt nytt, fritt från tidigare val, eller något som din kompis eller förebild föredrar.

Om att kaffemaskinen tolkar tonen i din röst
Finns redan, även om exaktheten hela tiden förbättras.

Om att visa utvalda nyheter i nyhetssändningar
Finns redan i bland annat Amazon Alexa och Google Assistant, visning kan ske på datorskärm eller en tillkopplad TV.

Om att bedöma nyhetens viktighet baserat på dina preferenser
Har funnits i laboratorier sedan 1980-talet, en väl fungerande version på svenska eller finska kräver dock några års anpassningsarbete.

Om projicering av nyhetsbilder på köksväggen
Kan göras redan nu med små projektorer.

Om projicering av nyhetsbilder som hologram
Äkta hologramlösningar kommer om kanske tio år. Redan nu når man liknande upplevelser med virtuella glasögon, men de är för besvärliga för vanliga nyhetskonsumenter.

Om automatiska rapporter om och kommunikation med anhöriga på äldreboende eller sjukhus
Många skypar redan över iPads och andra läsplattor. Lösningarna kommer att bli allt användarvänligare, så att äldre kan använda dem med nöje. Många utvecklingsprojekt pågår som bäst med syftet att förbättra kommunikationen mellan anhöriga och intagna.

Om kläder som ger dig information om olika kroppsfunktioner
Finns redan i dag i specialkläder för stridspiloter, brandmän, soldater och andra. Finns också i löpskor. Kommer mera allmänt om 5-10 år.

Om robotar som sköter gräsmattan perfekt, inte bara klipper den
Ge till exempel Husqvarna tio år, så är det fixat. Detsamma gäller i större skala inom jordbruket, automatstyrda traktorer kommer att kunna gödsla åkrarna optimalt genom att utnyttja information från sensorer i marken samt bilder från drönare, flygplan och satelliter.

Om bilar som förstår dina kommandon och checkar den smartaste färdvägen
Dagens navigatorer gör det här redan, till exempel genom Google Maps med röststyrning.

Om självkörande bilar
Finns som bekant redan, till exempel VTT har testat bilen Matti i Finland. För ett brett ibruktagande i Finland tar det nog ännu ett antal år, bland annat måste lagar stiftas som reglerar ansvarsförhållandena. Våra vintriga vägar är också en utmaning, till exempel syns inte vägmarkeringarna på isbelagda vägar.

Om dörrar som öppnar sig genom att identifiera ditt ansikte
Finns redan i butiker, i testversion även i Finland. Vissa mobiltelefoner öppnar skärmlåset åt sin ägare med samma teknik.

Om automatisk översättning mellan språk
Det här har tagit stora steg framåt de senaste åren i takt med att maskinell inlärning med så kallade djupa neurala nätverk har tagits i bruk. Var och en kan gå in till exempel på Google Translate och testa. Översättningen är långt ifrån perfekt, men helt förståelig. Kvaliteten blir hela tiden bättre, speciellt mellan de större världsspråken. Svenska och finska är förstås små språk och släpar efter i den här utvecklingen.

Den ljuvaste himmelrikstillvaro eller värsta helvetet – visionerna om framtiden rör sig över en bred skala

Den allra första steget i AI-utvecklingen togs med idén att kommunicera genom ett binärt talsystem, grundat på bara två siffror, till exempel ettor och nollor.

Den första matematiker som utvecklade idén var en indier vid namn Pingala, född omkring år 200 före Kristus. I Europa fångades idén upp av bland annat matematiker som Juan Caramuel y Lobkowitz (1606–1682) och Gottfrid Leibniz (1646–1716).

En tidig praktisk tillämpning av det binära systemet gjorde den Åbofödde Abraham Clevberg, adlad Edelcrantz (1754–1821) genom en optisk telegraf med tio luckor som var och en kunde ställas i två lägen och alltså gav 1024 signalkombinationer.

Ett avgörande tekniksprång gjordes 1947 med uppfinningen av transistorn, som bygger på att strömkretsar antingen stryps eller aktiveras. Nästa steg var integrerade kretsar, med stora mängder transistorer sammanbyggda, vilket utvecklades till mikroprocessorer och småningom allt mer kraftfulla datorer.

”Datorchipen har sedan starten fördubblat sin beräkningshastighet för varje tvåårsperiod (Moores lag). Det är motorn i utvecklingen, som lett till att en vanlig mobiltelefon i dag är kraftfullare än den sammanlagda kraften i alla de superdatorer som NASA använde vid den första bemannade månfärden 1969”, säger Caj Södergård.

Med bredbandet och Internet har även mängden förmedlad information exploderat och tillsammans med allt mer utbyggda algoritmer gett basen för dagens artificiella intelligens.

”Det handlar i dag inte bara om att människor är uppkopplade, utan också olika apparater och mätare, det som kallas sakernas internet (Internet of Things). Redan nu 2018 är runt 11 miljarder apparater uppkopplade i världen, och det inbegriper inte mobiltelefoner och datorer”, säger Caj Södergård.

Datamängden i världen ökar med runt 40 procent per år och den ökningstakten förutspås fortsätta under lång tid. Därmed kommer den årliga mängden data 2025 att vara tio gånger större än i dag.

En avgörande komponent i detta är personaliseringen av systemets användare, med syftet att var och en ska kunna identifieras och inkluderas utgående från sin unika profil.

Vart utvecklingen leder finns det många visioner om, över en skala från den ljuvaste himmelrikstillvaro till det värsta helvetet. Nedan några utvecklingslinjer av positiv art, beskrivna av Caj Södergård.

Ekonomisk tillväxt: AI förväntas lyfta den globala tillväxten kraftigt med flera procentenheter. Till exempel prognoserar managementkonsulten McKinsey att sakernas internet kommer att lyfta ekonomin globalt med 4 000–11 000 miljarder euro om året redan 2025. Finland är tack vare sin höga utbildningsnivå och tekniska standard ett av de länder som kan dra mest nytta av AI. (Se artikel på s. 13.)

Trafiken: Globalt dör i dag över en miljon människor årligen i trafikolyckor och mångfalt fler skadas. Automatiskt styrda bilar kan minska de här olyckorna radikalt. Därtill kan datorprogram hjälpa till att utnyttja resurserna maximalt, minska föroreningar och spara tid för individen och företaget. Bilar kan kommunicera med varandra i realtid utan att föraren behöver bry sig om saken, vilket garanterar ett smidigt och tryggt samspel i trafiken.

Hemmet: Hemmet kan sköta sig självt, de olika utrymmena kan värmas upp och kylas ned automatiskt beroende på hur du vill ha det och optimera sådant som elanvändningen gentemot (det rörliga) elpriset, så att elräkningen blir så låg som möjligt. Dammsugning kan ske automatiskt när ingen är hemma och störs av saken, tvättmaskinen kan själv dosera tvättmedel utgående från textiltyp och tvättens smutsighetsgrad.

Vården: Behovet av personal kan minska när det gäller att ge gamla och sjuka den hjälp de behöver. Till exempel kan nattillsynen baseras på data som förmedlar förändringar i blodtryck eller andra kroppsvärden. Med AI-lösningar och robotik kan man få hjälp för att laga mat, duscha eller gå på toaletten. Uppkopplade glukosmätare kan meddela när det är dags för medicinering, smarta armband alarmera läkaren om hjärtflimmer, sensorer kan känna av när blöjor ska bytas, kognitiva hjälpmedel kan minska effekterna av ett sviktande minne.

Arbetet: Tiden när maskiner står stilla kan minskas, slitage kan förutsägas. Fysiskt arbete kan minimeras, arbetskraften kan styras så att var och en arbetar med det som för tillfället är bäst för verksamheten. Till exempel utrustar Amazon i dag en del av sina arbetare med armband som spårar varje rörelse hos dem. Det kan upplevas som intrång på den personliga integriteten, men kan rätt använt även berika arbetet och minska riskerna. I kontorsmiljö kan armbanden påminna om när det är dags att stiga upp och röra på sig eller när vi är överstressade och behöver varva ner.

Lant- och skogsbruket: Man kan i realtid ha koll på grödorna. Sensorer i åkrarna och i luften kan kommunicera behovet av bevattning och näringsämnen, grödornas tillväxt kan följas kontinuerligt från drönare, flyg och satellit. Vid djurhållning kan utfodringen ske med exakthet, systemet kan tidigt se om djuren är på väg att utveckla en infektion. Inom skogsbruket kan varje enskilt träd registreras genom satellitbilder och skogsägaren kan få exakt underlag för att avgöra när det är dags för avverkning eller andra åtgärder.

robot

Pepper och Victoria, den förra en robot av så kallad humanoidtyp, den senare med efternamnet Nordin programmerare hos IBM i Europa. Pepper bygger på artificiell intelligens utvecklad av IBM. Genom att samla och analysera mängder med information kan Pepper snabbt se mönster och samband.
Bild: Beatrice Lundborg, DN/TT

Säkerhet: Saker som är på väg att gå fel eller avviker från det normala kan upptäckas i ett tidigt skede. Hem och egendom kan övervakas på distans och inbrottstjuvar och andra kan identifieras redan medan brott pågår eller till och med före det, genom att beteendemönster hos stora människomassor analyseras och högriskgrupper identifieras.

Butiker: Personal behövs inte för betjäning och butiken blir oberoende av öppethållningstider. Dörren kan genom ansikts- och röstigenkänning öppnas för betrodda kunder, som automatiskt debiteras när de lämnar butiken. Det här konceptet används redan hos åtminstone Amazon i en butik i Seattle, där kunden använder sin streckkod för att få tillträde.

Mellanmänsklig kommunikation: Automatisk översättning mellan olika språk blir något trivialt. Vi kan samtala till exempel med brasilianare utan tolk, genom att datorn känner igen vårt svenska tal och översätter det till portugisiska, varefter den översatta texten syntetiseras till portugisiskt tal.
På risksidan finns det emellertid också saker. Här några av Caj Södergårds exempel.

På risksidan finns det emellertid också saker. Här några av Caj Södergårds exempel.

Hackare: Hackare tar över och styr systemet mot katastrof. Den som vill bryta sig in i systemet behöver bara lyckas en gång, den som försöker skydda systemet måste lyckas varje gång. Intrånget kan ske via en oskyddad apparat, kanske ett uppkopplat kylskåp.

Integritetshot: Algoritmer från aktörer som Google och Facebook vet allt mera exakt hur du känner, samt miljontals andra saker om dig som du själv knappt anar. Hur ska vi kunna lita på att all denna information är i tryggt förvar och inte används på ett sätt som gör intrång på vår integritet?

Sant-falskt: Fejkade videoklipp med verkliga människor, som säger påhittade saker, blir genom AI enkla att fabricera. Din profil innehåller data, som ifall de är tillräckligt djupgående, kan innebära att dina känslolägen och reaktioner kan förutses in i minsta detalj. Till exempel kan man tänka sig att ett politiskt budskap skräddarsys uttryckligen för en viss mottagare på ett sånt sätt att denna med nästan 100 procents sannolikhet nappar på det. Det är Big Brother i modern tappning, som vi såg förspelet till genom Camebridge Analytica under USA:s presidentval 2016.

Övervakningssamhället: Massinformation om individer är en perfekt utgångspunkt för ett övervakningssamhälle. Kina nämns ofta som exempel. Landet beräknas inom två år ha 570 miljoner övervakningskameror och satsar mest i världen på teknikprojekt gällande ansiktsigenkänning. Ett system (Sky Net) för ansiktsigenkänning har redan införts i en rad städer med kapacitet att på en sekund skanna hela Kinas befolkning på 1,4 miljarder människor.

Ett mål har beskrivits att varje kines 2020 ska rankas på en poängskala baserat på socialt uppträdande. Informationen ska samlas bland annat genom övervakningsdata från kameror med ansiktsigenkänning, smarta glasögon och drönare. Intelligenta algoritmer sköter poängsättningen, som sedan ska ha inverkan på om individen till exempel får köpa resebiljetter eller hyra en våning eller ska beviljas ett lån.

”Den extrema situation, då alla data bearbetas och alla beslut fattas av en enda processor, möjliggör en allomfattande Big Brother-härskare som skulle fått Lenin, Hitler eller Mao att blekna”, är Caj Södergårds kommentar.

kinesisk-polis

Kinesisk polis utanför en järnvägsstation i Zheng-zhou i februari i år. De smarta glasögonen kan genom ansiktsigenkänning identifiera misstänkta personer.
Bild: AFP/TT

AI tar världsherravälde: Kända vetenskapsmän som Max Tegmark och Nick Bostrom har framfört farhågor om AI kan utveckla sig själv till en superintelligens och därigenom skena i väg och till och med ta över världen, eftersom människan i det läget är totalt underlägsen superintelligensen, på samma sätt som djuren är underlägsna oss. Människan kan då bli ett störningsmoment som ska elimineras.

Den israeliska historikern Yuval Noah Harari utvecklar i sin bok Homo Deus ett närstående tema, ”dataismen”, som menar att samma matematiska lagar är tillämpliga på både biokemiska och elektroniska algoritmer. Den river därmed muren mellan djur och människor – elektroniska algoritmer kommer så småningom att dechiffrera och överträffa biokemiska algoritmer.

Dataismen förenar som övergripande teori därmed alla vetenskapliga discipliner från litteratur- och musikvetenskap till ekonomi och biologi. Dramat Kung Lear och ett influensavirus är bara två mönster i dataflödet som kan analyseras med samma grundbegrepp och verktyg.

”I sig är denna matematiska modellering av verkligheten inget nytt, kybernetiken grundlades av Norbert Wiener i slutet av 1940-talet. Själv studerade jag systemteori på 1970-talet, då talade man mycket om att beskriva komplexa system som jordens ekosystem och hela nationalekonomier i helt matematiska termer”, säger Caj Södergård.

Yuval Noah Harari frågar om dataismen kan komma att mutera till en religion som gör anspråk på att skilja mellan rätt och fel:

”Vad är det för mening med att hålla demokratiska val, när algoritmerna kan förutspå hur var och en kommer att rösta? […] Låt Google och Facebook läsa alla dina mejl och sms, övervaka allt ditt chattande och dokumentera alla dina gillningar och klickningar. Om du gör allt detta, kommer de fantastiska algoritmerna på alltings internet att berätta för dig vem du ska gifta dig med, vilken karriärväg du bör välja och om det är en god idé att inleda ett krig.”

caj-sodergard

Caj Södergård är född i Larsmo, blev student från Jakobstads Samlyceum och diplomingenjör och teknologie doktor från Tekniska Högskolan (nu Aaltouniversitetet) i Otnäs. Han är i dag forskningsprofessor i digitala tjänster vid Teknologiska forskningscentralen VTT i Esbo. Han har utvecklat metoder och tillämpningar för massdata och AI i över 30 år, börjande med bildbehandling speciellt för medieindustrin och mera nyligen för tillämpningar inom näring, miljö, inlärning och bioekonomi. Han har publicerat sig vetenskapligt omkring 250 gånger och har fem patent. Han är styrelsemedlem i European Big Data Value Association och var 2016–2017 medlem i EU:s High-Level Expert Group runt European Open Science Cloud.
Bild: Karl Vilhjálmsson

Tänk om superintelligensen tar över och tycker att människan bara stör?

Caj Södergård är inte representant för en så dystopisk framtidsvision. Men vi får heller inte negligera varningarna, säger han.

”Vi är redan i ett läge där den mänskliga hjärnan inte kan få grepp om algoritmerna. Till exempel Googles sökalgoritm utvecklas av stora arbetslag, varje medlem ser bara sin del av pusslet. Med självlärande dataprogram och artificiella neurala nätverk vidareutvecklar fler och fler algoritmer sig själva och lär av sina misstag. De analyserar astronomiska mängder av data och lär sig känna igen mönster som gäckar det mänskliga medvetandet.”

”Det är väldigt angeläget att vi får etiska regler för AI för alla typer av händelser. Tekniskt sett är det också möjligt att göra algoritmerna mera transparenta och möjliga att till exempel auditera. Det är troligt att EU kommer att lagstifta om etiska förhållningsregler på samma sätt som med dataskyddsförordningen (GDPR), som reglerar skyddet av persondata”, säger Caj Södergård.

Nyligen tillsatte EU på detta tema en så kallad HLEG-kommitté på hög nivå, ledd av Pekka Ala-Pietilä.

”AI är inget vi kan smita från. Vi är inne i en utveckling som kommer att förändra världen oerhört, och vi måste helt enkelt försöka hantera saken. En risk är att EU:s politiker inte hinner med i racet. Samtidigt finns här enorm potential. Kanske skulle en ’human’ AI i EU:s tappning kunna bli en framgångssaga för Europa, på samma sätt som välfärdsstaten”, säger Caj Södergård.

AI-forskningen får 100 miljoner euro

AI-revolutionen har bara börjat, och i den har Finland utmärkta möjligheter att bli en vinnare, enligt en rapport som arbets- och näringsministeriet publicerade i december
i fjol.

Enligt rapporten placerar sig Finland på andra plats bland elva industriländer i en jämförelse av vilken inverkan AI kan ha på den ekonomiska tillväxten.

Caj Södergård hänvisar till att revisionsföretaget PWC och Microsoft för Finlands del nyligen uppskattat att AI, om tillämpningen lyckas väl, fram till 2023 kan bidra med en BNP-ökning motsvarande 8 procent. Därtill menar de att nettosysselsättningen kan fås upp med 5 procentenheter.

”Det moderna samhällets drivkraft är data, och parallellt med det även elektricitet – precis allt kräver ju energi för att fungera. Därmed förändrar AI i grund frågeställningen också för aktörerna i energibranschen”, säger Caj Södergård.

I den nämnda rapporten, Finland’s Age of Artifical Intelligence (arbets- och näringsministeriets rapport 47/2017) har regeringen beskrivit åtta nyckelåtgärder för Finlands del, nedan refererade i korthet. I statliga medel har regeringen i ett färskt fyraårigt forskningsprogram gällande AI och plattformsekonomi beslutit lägga in 100 miljoner euro, kanaliserat via Business Finland.

Regeringens åtta prioriteringar

  1. Vi ska stärka våra företags konkurrenskraft genom AI.
    Branscher och företag befinner sig i olika stadier i fråga om tillämpningen av AI, vilket förutsätter olika typer av åtgärder. För en del krävs forskning i världsklass för att ge den egna verksamheten en konkurrensfördel, medan andra behöver få en knuff i rätt riktning.
  2. Vi ska använda data inom alla sektorer.
    Data är bränslet när det gäller att utveckla och tillämpa AI. Förutom att mängden av data behöver vara tillräcklig är dess kvalitet och lättåtkomlighet av stor vikt. Med ett aktivt förhållningssätt kan Finland bidra till ett bygga ut dataresurserna och användningen av dem både inom företagen och den offentliga sektorn.
  3. Vi ska göra det snabbare och enklare att ta till oss AI.
    AI-utvecklingen går för närvarande mycket fort, det är av yttersta vikt att företag snabbt och smidigt kan bli delaktiga i den fortsatta utvecklingen. Företag behöver få den hjälp och de verktyg som är nödvändiga för att detta. Till exempel genom lagstiftning kring experiment kan vi ta bort onödiga hinder och skynda på tillämpningen av AI.
  4. Vi ska säkra expertis på toppnivå och attrahera toppexperter.
    Kompetens är avgörande för hur AI kan användas för att skapa framgång och konkurrenskraft. Sakkunskap inom teknologin och dess användning ska betonas framöver. Expertis i världsklass är en nödvändighet när Finland går in i AI-tidsåldern. Utbildning och kompetens skapar även flexibilitet inför den kommande revolutionen av arbetsmarknaden och samhället.
  5. Vi ska fatta modiga beslut och göra modiga investeringar.
    Ifall våra resurser är begränsade, så måste de användas synnerligen väl. Jämfört med de internationella aktörerna inom området kan Finland tillföra bara marginella resurser. För att effektivt fördela och framgångsrikt utnyttja resurser, måste vi göra modiga investeringar inom områden där de gör mest skillnad.
  6. Vi ska bygga världens bästa public service.
    Statsförvaltningen genomgår en reform. Med hjälp av AI kan den bli en tjänsteleverantör utan begränsningar i fråga om tid och rum. I framtiden kan medborgare, på det språk de kräver, problemfritt få hjälp med tjänster när som helst på samma sätt som företag. För att nå detta mål krävs att också den offentliga sektorn är kopplad till AI. På så sätt kan digitala tjänster alltid använda rätt information vid rätt tillfälle, samtidigt som skyddet av personliga data beaktas.
  7. Vi ska etablera nya företagsmodeller.
    För att det ska vara möjligt att tillämpa och utnyttja AI i ett större perspektiv, behövs samarbeten och nya typer av partnerskap. Särskilt kritiskt är samarbete mellan de offentliga och privata sektorerna. Välfungerande samarbeten kommer att göra det möjligt för oss att eliminera onödiga lagliga hinder längs vägen för AI-utvecklingen och minimera effekterna av att arbetet revolutioneras.
  8. Vi ska göra Finland trendsättande i AI:ns tidsålder.
    Finland har alla möjligheter att vara tongivande i AI:ns tidsålder. För att lyckas måste vi vara aktiva i den internationella utvecklingen och höja vår profil genom att lyfta fram våra styrkor.

TEXT: SVENOLOF KARLSSON