Spännande videosnutt. – Internetanvändningen, framför allt de streamade tjänsterna, kräver allt mer energi. År 2020 beräknas drygt 10 procent av världens el användas för Internet och den infrastruktur som Internet förutsätter. År 2025 har siffran redan stigit till 20 procent, enligt prognoser. Totalt i världen står vindkraften och solkraften i dagsläget för ungefär 7 procent (2018) av elproduktionen, så det ökade elbehovet för Internet måste i hög grad täckas med andra energikällor.
TT Bild/Kentaroo Tryman

Hysterin är det skrämmande

Ideologi och åsikter har tagit över i de oerhört mångfacetterade miljö- och klimatfrågorna. Personligen är jag mer oroad över de politiska beslut vi har att vänta än över klimatuppvärmningen, skriver Mattias Kanckos.

För en tid sedan intervjuade man i nyheterna ett antal ”miljömedvetna” ungdomar som låg i allsköns ro och solade på en strand i vår huvudstad. Ungdomarna låg i timtal och tittade på filmer och serier som de streamade på sin toppmoderna telefon.

När intervjuaren berättade att de på det sättet förbrukade stora mängder energi, kom det som en total överraskning. Däremot var de mycket medvetna om att köttätande är skadligt för miljön och ger upphov till utsläpp av växthusgaser.

I säkert 99,99 procent av den tid som människor funnits på jorden har vi stått i direkt kontakt med naturen och konsekvenserna av vårt handlande, och vår påverkan på naturen har varit lätt att se och förstå. I dag är läget ett helt annat. Många långt urbaniserade människor har ingen koll alls på hur saker och ting hänger ihop.

Det kan till exempel vara svårt att förstå varför man öppnar en ny litiumgruva i Österbotten samtidigt som man gladeligen köper en ny telefon. Eller varför tyska energibolag plötsligt vill bygga stora vindkraftsparker i Österbotten, för att en stor del av jordens befolkning oavbrutet tittar på filmklipp på Youtube. Dessa saker hänger förstås direkt ihop med varandra.

 

För en tid sedan skulle också en skola i Österbotten göra ungdomarna ”miljömedvetna” och serverade dem under en tid inget kött. I och för sig är det inget fel i att i Finland faktiskt minska på köttkonsumtionen (speciellt utländskt nötkött), både av miljö-, klimat- och hälsoskäl.

Men saken oroar mig ändå, eftersom man väljer att lyfta upp den åtgärd som för närvarande är mest populär bland ungdomarna (att inte äta kött) och inte de åtgärder som har störst miljöpåverkan. Ville man på riktigt få ungdomarna att minska sina utsläpp av klimatgaser, kunde man till exempel införa telefonförbud under en längre tid, köpstopp i alla klädaffärer som säljer snabbmode, inte ge ungdomarna ledigt från skolan för utlandsresor och dra ner på temperaturen i skolan.

Jag undrar hur dessa åtgärder skulle tas emot. Det pratas mycket om köttkonsumtion och biltrafik, men både internetanvändning (särskilt videostreaming), flygresor och konsumtion av snabbmode är för närvarande minst lika stora miljöbovar. De tre sistnämnda kunde man ganska lätt begränsa, men eftersom de är så starkt förknippade med den moderna och urbana livsstil som i dag kännetecknar majoriteten av befolkningen i storstäderna, är det inte politiskt möjligt. Däremot verkar det gå lätt att lyfta fram brister hos oss som lever på landsbygden.

 

Greta Thunberg och hennes många aktivister är arga. Enligt Greta befinner vi oss i en nödsituation och måste ta snabba beslut. Greta vill också att vi ska lyssna på vetenskapen, men hennes aktivism har tyvärr lett till precis det motsatta. Det är enbart politik, ideologi och åsikter som för tillfället styr när klimat- och miljöfrågorna diskuteras.

I sak är frågorna oerhört komplicerade och mångfacetterade. Det går inte att pressa fram lösningar utan att noggrant ha övervägt alla möjligheter och konsekvenser. Personligen är jag för närvarande mycket mer oroad över de beslut, som våra stressade och hårt pressade politiker kommer att fatta det kommande decenniet på grund av klimathysterin, än över de följder som klimatuppvärmningen kommer att få för Finland.

TEXT: Mattias Kanckos