Den uppmärksammade textroboten Chat GPT har väckt många frågor om vad artificiell intelligens, AI, förmår och hur AI är i färd med att förändra världen.
Jens Finnäs, med djupa österbottniska rötter, har redan länge levt med de här frågorna och utforskat hur automatisering kan användas inom journalistiken.
Basen är sedan hösten år 2011 Stockholm och ramen för hans verksamhet två egengrundade företag.
”Jag fick upp ögonen för begreppet ’datajournalistik’ 2010 då jag läste om amerikanska journalister som lärde sig programmera och använda programmering journalistiskt. Dels för att samla in data och hitta nyheter, dels för att presentera journalistik på nya sätt, till exempel som interaktiva visualiseringar”, berättar Jens Finnäs.
”Jag var då väldigt inspirerad av Hans Rosling och hans förmåga att förklara komplexa fenomen med hjälp av data.”
Efter journalistutbildning i Helsingfors arbetade Jens på bland annat Nya Åland och Hufvudstadsbladet. Men Stockholm var med sin långt större arbetsmarknad på många sätt det självklara valet.
Med sin dataprofil fick Jens snart uppdrag: ”De flesta journalister är inte jättebra på siffror, så om man kan komma in och säga att man älskar Excelark, så sticker man ut ur mängden.”
Under ett år var han anställd på Sveriges Radio med uppdraget att försöka få in ett data-tänk på dess redaktioner.
”Men det var väldigt svårt – och frustrerande – att i den institutionen rubba strukturerna. Varje ny idé skulle diskuteras, förankras och processas innan man kunde börja jobba med den. På vägen hann inspirationen falna.”
Jens satte i stället upp det egna eget företag, Journalism++ Stockholm, tillsammans med Peter Grensund från Svenska Dagbladet. Tanken var att hjälpa redaktioner att arbeta med datadriven journalistik genom klassiska frilansjobb och utbildningar.
Efterhand blev inriktningen i arbetet mer offensiv. Internets framväxt har skakat om mediebranschen radikalt – men den tekniska utvecklingen pausar inte, trots att många förändringströtta journalister gärna skulle få lite andrum.
”Mycket av mina senaste fem år har jag ägnat åt att utforska hur man kan använda automatisering inom journalistik. Vi har utvecklat Newsworthy: en nyhetssajt som gör lokala nyheter av data och som bygger på mycket automatisering”, säger Jens Finnäs.
Newsworthy fungerar ungefär som en nyhetsbyrå, med innovationen att alla artiklar lokalanpassas ner på kommunnivå. Det betyder att en artikel automatiskt versioneras i omkring 300 unika texter.
”Vi har till exempel ett skript som varje eftermiddag kollar morgondagens elpriser och skriver en notis, om priserna sticker ut på ett nyhetsmässigt sätt. Under pandemin skrev vi varje vecka automatiska artiklar om coronaspridningen i alla kommuner, inklusive en massa grafik.”
”Det vi gör är egentligen inte ’AI’. Man kan snarare se på det som Henry Fords rullande band. Vi försöker hitta återkommande moment i den journalistiska processen som kan automatiseras, det vill säga utföras av en dator med tydliga instruktioner.”
Det kanske mest intressanta steget i den kedjan är att definiera vad som är en nyhet, säger Jens Finnäs.
”Det är någonting som annars i hög utsträckning görs ’med magen’ av redaktioner. Nyhetschefen ’känner av’ vad som är en nyhet. Men en dator kan inte ’känna av’. Den behöver en exakt definition. Var går gränsen för ett ’högt’ elpris? Vi två, tre eller fyra kronor per kilowatttimme?”
Jens Finnäs gör en viktig markering: ”Det vi gör handlar inte om att ersätta journalister, utan att stöda dem.”
”Jag ser AI som ytterligare ett datorverktyg. Begreppet ’AI’ används rätt slapphänt. Mycket väldigt enkel automatisering kallas ofta för AI, eftersom AI är ett sådant buzzword. För mig handlar AI om det behöver finnas någon form av självlärande komponent i systemet.”
Det räcker alltså inte att bara ge en dator instruktioner av typen ”om elpriset är högre än tre kronor, skriv rubriken ‘högt elpris i morgon’”. Datorn ska på egen hand lära sig förstå vad som är ett elpris värt att göra en nyhet om, förklarar Jens Finnäs.
”Det här är svårt inom journalistik, eftersom sanningsanspråket är så centralt. Det räcker inte att få en dator att skriva en elpristext som är nästan rätt. Den behöver vara 100 procent korrekt för att fungera som nyhet.”
”Utmaningen är att få till de sista procenten. Det är lite som med självkörande bilar. Vi har lyckats ta fram bilar som kör nästan prickfritt på vägarna, men det har visat sig svårt att konstruera bilar som kör helt prickfritt, vilket är ett måste.”
Av den här orsaken var Jens Finnäs länge generellt skeptisk till AI inom journalistik. Tills de praktiska tillämpningarna under det senaste året breddats i takt med att AI-utvecklingen har accelererat.
Bland annat har Newsworthy tillsammans med några studenter utforskat om det går att generera artificiella nyhetsbilder som håller publiceringsbar kvalitet.
”Under det senaste året har så kallade text-till-bild-modeller gjort stora framsteg. Man kan be datorn ta fram ett foto på en kraftledning i ett finländskt landskap och få tillbaka en artificiell bild på just det – eller i alla fall nästan.”
”Jag är uppvuxen i Malax dit vi flyttade i slutet på åttiotalet från Korpo då min pappa fick jobb på Åbo Akademis nya forskningsinstitution i Vasa. Hans rötter är förankrade i Larsmo i många generationer. Min morfar och mormor – Alvar och Isa Kurtén – kom från Karleby, men bodde senare delen av sina liv i Åbo där Alvar var präst i Åbo svenska församling.”
”Numera blir det i regel en jul- och en sommarlovsvecka i Malax varje år. Framför allt är det roligt att ge mina barn, 5 och 7 år plus en nyfödd, lite Finlandsanknytning och bygga en relation till sina kusiner.”
Förändrar den här utvecklingen vårt sätt att ta del av information och ”nyheter”? Förändras vi som människor?
”Det är en stor fråga, men en konkret framtidsutmaning är att konkurrensen från påhittade nyheter, fake news, riskerar att öka lavinartat”, säger Jens Finnäs.
”Det är lättare än någonsin att i stor skala producera nyheter som ser helt riktiga ut – med bilder, referenser och citat. Risken är att vår världsbild fragmenteras ytterligare och att olika samhällsgrupper lever med helt olika syn på världen.”
Å andra sidan kan detta enligt Jens Finnäs kanske bidra till en ljus framtid för den klassiska sanningssökande journalistiken.
”I takt med att vi översköljs med artificiellt innehåll kommer efterfrågan på verifierad och bekräftad information att öka. Och i det ligger journalistikens kärna.”
”Trump kom till makten uppbackad av ett ekosystem av falska nyheter, men samtidigt fick den ambitiösa, undersökande journalistiken ett uppsving som vi inte sett på många år. Det var som att många redaktioner återfann sin identitet”, säger Jens Finnäs.
