I december presenterade EU-kommissionen sin ambition att Europa ska bli världens första klimatneutrala kontinent till år 2050. The Green Deal, på svenska ”Den europeiska gröna given”, är ett åtgärdspaket som bland annat ska minska utsläppen inom industri och trafik, bevara den biologiska mångfalden och ge investeringar i spetsforskning och innovationer.
”Vi är inne i en övergångsperiod när vi bör hålla oss i framkant utan att springa med näsan i väggen. Den som bygger sina affärer på gammal teknik kommer inte att få en långsiktig framgång. Om vi litar på fossila lösningar utan att förnya oss, kommer vi att hamna i ett läge där vi blir enbart kunder till dem som utvecklat ny teknik. Då blir det dyrt”, säger Miapetra Kumpula-Natri, Vasa, ledamot i Europaparlamentet sedan 2014, i riksdagen åren 2003–2014.
Hon ser Green Deal som en möjlighet, snarare än som ett hot, för Österbotten.
”Sett till det österbottniska näringslivet har vi lösningar och kompetens inom alla de olika delarna av Green Deal. Det finns högteknologisk, specialiserad industri, våra jordbrukare får nya intäktsmöjligheter genom biobränslen och genom att använda sina marker som kolsänkor, våra husbyggare kan exportera sina friska och energieffektiva hus. Allt det här är trumfkort på marknaden redan nu men ännu mera i framtiden.”
Energieffektivitet belönas
Vi sitter mitt i ett mångspråkigt sorl i ett av kaféerna i Europaparlamentets byggnad i Strasbourg. Under denna session har parlamentarikerna främst människorättsfrågor att ta ställning till, men det finns också många energifrågor som bubblar. Bland annat diskuteras taxonomin, det vill säga EU:s verktyg för att klassificera vilka investeringar som är miljömässigt hållbara och därmed ska få kallas gröna.
Frankrike med sina närmare 60 kärnreaktorer hör till de länder som driver på för att kärnkraft ska definieras som hållbar, eftersom den är utsläppsfri och kan ersätta fossila bränslen. Andra länder spjärnar emot med argumentet att slutförvaring av förbrukat kärnbränsle inte är ett hållbart alternativ.
”Det ser ut att bli en kompromiss, där det ges utrymme för nationella tolkningar”, tror Kumpula-Natri.
Inom andra områden är taxonomin redan vardag. Flera banker och låneinstitut, däribland Europeiska Centralbanken, har beslutat sig för att inte bevilja lån till satsningar som bygger på fossil teknik.
”Också i Vasa har vi fattat ett tomtpolitiskt beslut som innebär att den som bygger ett nytt hus som uppfyller en hög nivå av energieffektivitet får en 50 procents rabatt på tomthyran under de första fem åren. En lägre klass av energieffektivitet ger rabatt under de första två åren.”
Överskott möts av gränshinder
På EU:s inre marknad ska varor och tjänster röra sig obehindrat, för att både konsumenter och industri ska kunna utnyttja ett brett utbud till konkurrenskraftiga priser. Det är en av EU:s grundpelare som fungerar utmärkt inom många sektorer. Dock inte när det gäller el. I många delar av Europa har el fortfarande svårt att passera nationsgränserna.
”I olika delar av den europeiska kontinenten varierar vädret och därmed även elproduktionen. Med en öppen elmarknad för hela Europa skulle utbud och efterfrågan av el kunna balanseras mycket bättre, men fortfarande råder en rädsla för att den egna nationella elmarknaden ska missgynnas.”
Hon nämner Tyskland som ett exempel, där vindkraft eller solkraft ibland rapporteras gå för fullt och producera mer än landets eget behov.
”Det är sorgligt ur ett europeiskt perspektiv att överskottet av grön el inte kan utnyttjas i grannländerna, eftersom regelverken ännu inte tillåter det eller att överföringskapaciteten mellan länderna inte räcker till.”
Norden en förebild
Trots rädslan på vissa håll finns det ändå ett stort intresse för att få den gränsöverskridande elmarknaden att fungera bättre. Många ser den integrerade elmarknaden i Norden, med elhandelsplatsen Nordpool i centrum, som en förebild.
”Min estniska kollega höll ett mycket fint tal här i parlamentet om hur tydligt det var att både utsläppen och elpriserna sjönk i Estland efter att landet gått med i Nordpool. Det var ett tydligt budskap som visade andra länder utanför Norden att det lönar sig att våga satsa på en öppen elhandel.”
En annan rädsla, som de nordiska länderna har varit relativt förskonade från, är motståndet mot elledningar.
”I Tyskland har utbyggnaden av elnät begränsats av en utbredd folkrörelse och aktivism som anser att elledningar förfular och som hävdar att elledningar är ett hälsohot på grund av strålning. I Finland har vi lyckligtvis kunnat bygga ut elnätet för att göra det säkert mot väder och andra påfrestningar, om och till stora kostnader, inte minst för bolag i glesbygden.”
Elbilen blir ren
I Green Deal ingår också en övergång från fossilt till utsläppsfritt i trafiken. Ett konkret delmål är att 25 procent av de nyregistrerade bilarna i EU före 2030 ska tillhöra klasserna lågutsläppsbilar eller utsläppsfria bilar.
Miapetra Kumpula-Natri tror inte att kravet kommer att medföra problem i Österbotten, där privatbilismen är djupt rotad. Hon hänvisar till statistik från september 2019, som visar att hybrider, elbilar och andra fossilfria tekniker stod för 15,9 procent av nyregistrerade bilar i Finland.
”Vi är på god väg och det är lätt att jämföra med mobiltelefonens utveckling. Först kommer dyra och ganska primitiva modeller, men gradvis förbättras tekniken och priserna sjunker. Samtidigt kan det vara svårt att förklara för bekymrade människor att det finns utsläppsfria bilar på marknaden, men att 84 procent av de nya bilarna som säljs ändå är fossildrivna.”
Elbilen har också sin smutsiga historia. En stor del av världens batteriproduktion sker i Kina, där negativ miljöpåverkan från gruvor med sällsynta jordmetaller är stor. För att göra sig oberoende av batteriimport från Kina har EU grundat European Battery Alliance, en organisation som ska se till att Europa får tillgång till batterier producerade med hållbara metoder.
”Det ger också möjligheter för Österbotten. Vi har Kelibers litiumfyndighet i Kaustby, en stor samlad energikompetens i Vasa och på andra sidan Kvarken bygger Northvolt en fabrik i Skellefteå.”
När elbilen drivs med rena batterier och har ersatt bensin- och dieselbilar, kommer avtrycken från trafiken att minska rejält, åtminstone på vissa håll.
”Nyttan blir tyvärr inte så stor i många länder, där elproduktionen till stora delar sker med fossila bränslen. Däremot kommer Finlands utsläpp att minska radikalt när vi laddar bilarna med vår nordiska el, som är till 90 procent fossilfri”, säger Miapetra Kumpula-Natri.
