Klockradion spelar finsk humppa 6.50. Dags att stiga upp, bilen ska på service klockan 11. Frugan hasar in i duschen, jag sätter på kaffe och hämtar dagens tidningar. En snabb titt i bladet: Inget nytt. Det sägs att Soini är en tönt och att vädret beror på koldioxidutsläpp. Vi diskuterar om dotterns gradu ska bli av eller inte, och frugan rusar ut till jobbet.
“Hej, hej, ha en bra dag och se till att tjäna lite pengar åt familjen. Mina kommer på konto automatiskt”, hälsar hon.
Kallt, mörkt och blåsigt, men en varm säng väntar där jag kan läsa Hesari och Time Magazine lite grundligare.
Men oj vad klockan går fort! Nu blir det brått att få bilen till service. Jag hinner i tid och byter några ord med den belevade unga killen på verkstaden. Dagens ungdom är till största delen mycket trevlig.
Nu är det dags för lunch med gamla vänner på Nicks restaurang vid Aura ås strand. Sallad ska det vara, mycket för den ålderstigna magens funktion, men oj vad vännerna har blivit konservativa! Förr dillade gubbarna om socialism, men nu om företagens höga kostnader som borde minska. Samt om universitetens idiotiska byråkrati. Lunchen drar ut på tiden då vi även måste diskutera Putins senaste påhitt och om kolesterolmedicin är bra eller inte. Mobilen piper: Bilen är klar.
Skyndar till verkstaden, kvitterar ut bilen och ser på klockan som redan närmar sig 15 och jag har ingen middagsmat hemma till den hungriga frugan som aldrig hinner äta på jobbet. Alltså fort med bilen till butiken och sedan hem för att laga middagsmat. (Den mat frugan skulle ha lagat själv duger endast åt hunden – ja, det är min personliga åsikt.)
En gammal man blir lite sömnig efter middagen och jag har ju varken övat violin eller varit ute på motionsrunda i dag. På digiboxen finns dock Everton-Chelsea (engelsk fotbollsmatch, red. anm.) från i söndags, så jag föredrar att titta på den samt därefter på en gammal film på SVT.
Klockan är nu ganska mycket. Disken, violinspelet och motionsrundan får bli till i morgon. Efter en stressig dag känns det bra att lägga sig tidigt med en intressant bok om Kremls historia. Man behöver ju inte hinna göra allt samma dag då man är pensionär.
Jarl Ahlbeck
