Politiken och elpriset

De två senaste åren har varit exceptionella för energibranschen, inte bara i Finland utan i hela Europa. År 2020 var det finländska årsmedel­talet för elens marknadspris 28 och i fjol 72 euro/MWh. Det första rekordlågt och det senare rekordhögt. Mer om detta på s. 36–37 i denna tidning.

Så gott som alla faktorer som påverkar elpriset verkade under 2021 i samma riktning. Det nya är att vi för första gången på allvar ser effekten av de energipolitiska beslut som de senaste tio åren fattats av parlament och regeringar runtom i Europa, liksom av EU:s styrande organ.

Ett mönster i många länder har varit att ansvariga politiker lyft fram de icke politiska faktorerna bakom de höga elpriserna, som ett regn­fattigt år i Norge och Sverige och allmänt svaga vindar i Norden. Att bortse från politikens roll i sammanhanget visar dock på bristande verklighetssinne.

 

Tillgången på energi är en av grundpelarna för varje lands säkerhet och försörjningsberedskap. Detta är även orsaken till att energiförsörjningsfrågan under alla år varit starkt politiserad. Omställningen till ett fossilfritt samhälle påverkar energisektorn mer än någon annan sektor. Att förstå effekten av olika politiska beslut i denna kontext är inte lätt, ibland till och med omöjligt.

De två politiska beslut, som kanske bidragit mest till det höga elpriset, är avvecklingen av den tyska kärnkraften och den europeiska utsläppshandeln för koldioxid. Priset på utsläppsrätter, som i praktiken är en skatt på fossila bränslen, har ökat mer än 1 000 procent under de senaste fem åren.

Trots enorma tyska subventioner av vind och sol via Energiewende-programmet, är den fossila andelen el i Tyskland fortfarande nära 50 procent. Med stängningen av de sista tyska reaktorerna kommer den fossila andelen av elproduktionen att öka ytterligare. Resultat är att tyska elkunder sedan flera år betalar dubbelt högre pris (när energi, över­föring och skatt räknas ihop) för sin el än vi gör i Finland.

Genom integreringen av Nordpool-området – där det finländska marknadspriset på el fastställs varje timme – i det centraleuropeiska området slår den tyska prisnivån igenom även hos oss, speciellt de timmar då vi har låg vindkraftsproduktion. Om de norska och svenska vatten­magasinen samtidigt ligger på låg nivå, kan antalet dyra timmar bli många, vilket vi sett denna vinter.

 

För energibolagen är det en stor utmaning att manövrera på den här kartan. Elmarknaden, både i fråga om försäljning och inköp, påverkas kraftigt. Likaså marknaden för produktionsresurserna.

Det är ingen självklarhet att höga elpriser ger ett bra resultat för ett energibolag, eller omvänt vid låga elpriser. Allt beror på hur bolaget i fråga är positionerat inför prissvängningarna.

För Herrfors del lyckades vi någorlunda parera den svängning som skedde då luften gick ur elmarknaden år 2020 med rekordlåga priser som följd. Herrfors rörelseresultat sjönk från 11 till 8 miljoner euro mellan 2019 och 2020. I skrivande stund är bokslutet för 2021 inte färdigt, men vi ser dock att 2021 resultatmässigt blev ett bra år för Herrfors.

 

Roger Holm,
vd Katternö