Potatis (Solanum tuberosum), stapelföda I hela världen, odlas sedan 8 000 år I Sydamerika. En egen potatistäppa är bra att ha, men räcker inte särskilt långt försörjningsmässigt.
Scott Bauer/United States Department of Agriculture

Självförsörjning i ett självständigt land

Min stora dröm i tjugoårsåldern var att flytta ut mitt i naturen, leva oberoende av det moderna samhället och själv skaffa all mat direkt ur naturen.

Den drömmen har också delvis blivit förverkligad, även om familj, intressanta naturjobb och en större insikt medfört att drömmen modifierats. Fortsättningsvis är två frysboxar hemma fyllda med bär, viltkött och egenfångad fisk.

Många skulle nog också hävda att vi fortsättningsvis bor mitt i skogen, även om jag själv tycker det är onödigt centralt i byn.

När medborgarna i Europa uppmanas ha beredskap att klara av en 72 timmar lång störning i samhällsfunktionerna, är jag övertygad om att vår familj skulle klara sig utan hjälp utifrån i 72 dagar.

Samtidigt, trots att självförsörjning och självhushållning fått ett rejält uppsving i och med coronapandemin och kriget i Ukraina, är min slutsats dock att ett fåtal extrema självhushållare inte kan göra ett helt samhälle mera självförsörjande och hållbart.

Att många har ett eget litet potatisland i trädgården är jättetrevligt och bra på alla sätt. Men tyvärr räcker det inte särskilt långt.

 

Lärdomen av den senaste tidens händelser är att ett självständigt land måste vara självförsörjande på basförnödenheter som el, värme och mat. Det viktiga är att samhället är självförsörjande, inte nödvändigtvis att varje enskild medborgare är det.

Vad gäller elproduktionen är utvecklingen i Finland nu positiv. Vi beräknas inom några få år vara närmast självförsörjande på el.

Att vårt land är glest befolkat, något som i tid och otid beskrivs som ett jätteproblem, framstår nu i stället som ett trumfkort när det kommer till nya investeringar i utrymmeskrävande fossilfri elproduktion som vindkraft och solpaneler.

Min familj och mitt företag har i alla tider köpt den blygsamma mängd el vi konsumerar från det lokala elbolaget, vars elproduktion till betydande del är lokalt producerad och fossilfri.

Även om jag aldrig funderat på att byta elbolag så är jag i dessa tider speciellt glad över mitt ibland ifrågasatta val. När man på annat håll kämpar med skyhöga elräkningar, så har det lokala elbolaget höjt elpriset bara måttligt.

Min åsikt har alltid varit att basförnödenheter såsom el och mat ska produceras hållbart och lokalt. I mina val som konsument har detta alltid väglett mig. Ett självständigt land ska vara självförsörjande.

TEXT: Mattias Kanckos