Släktforskarnas landskap

Frågan är också i vilken mån man kan lita på det som officiellt gäller som sanning i fråga om släktskap. Otydlighet, slarv och även medvetet fusk kan leda vilse, och det händer ju att faderskap inte alltid är de som de uppges vara.

”Här kan DNA-tekniken ge allt fler svar. I takt med att databaserna över DNA-bärare växer, kommer släktskap att kunna bestämmas med allt större precision också i efterhand, också för många sedan länge döda personer”, säger Ulf-Peter Granö.

Ett exempel från den svenska Buresläkten antyder att de officiella uppgifterna kan ha hög sanningsgrad. Tre män, som enligt traditionell släktforskning på faderslinjen är ättlingar i adertonde led från Bureanfadern Olof Hersesson Bure (1380–1460), fick alla nyligen släktskapet bekräftat genom DNA-analys.

 

Gustav Vasa kom att göra släktforskningen en stor tjänst genom de jordeböcker han lät upprätta, för att kartlägga vilka i hans rike som klarade att betala skatt. Till kyrkoherdeuppgifterna har länge hört att i kyrkoböcker bokföra sådant som födda och döda i församlingen.

Alla kyrkböcker har inte klarat sig från förstörelse, men många är i dag avfotograferade och mer och mer av materialet görs tillgängligt på nätet. Med det kan var och en släktforska hemma i soffan.

Det hindrar inte Karlebynejdens bygde- och släktforskare från att träffas varje torsdag kväll på Kyrkbacken intill sockenkyrkan. Den sociala biten är viktig, och skämten haglar i rummet. Men också här har den digitala världen tagit plats.

Dirigent i detta är Ulf-Peter Granö, som namnet avslöjar bördig från Terjärv. Hans ställning som sällskapets datanörd kommer av att han undervisat i bland annat ADB i Umeå. Nu söker han släktrelationer i ett antal stora databaser med hjälp av släktforskarprogrammet SukuJutut.

Det ser enkelt ut. Ulf-Peter skriver in några grunddata om sig själv och mig. Några sekunder senare rasslar en vacker släktlinje fram som visar att Ulf-Peter och jag är 7:e kusiner, med husbondeparet Johan Broända (1721–1790) från Kronoby och Margareta Emmes (1717–1796) från Vetil som den gemensamma nämnaren.

 


Ulf-Peter Granös mini-SWOT om det österbottniska landskapet:

 


Med detta öppnar vi en spalt för släktfrågor i denna tidning. Har du ett tema som kunde vara intressant att ta upp, kontakta siv.granqvist@katterno.fi.
TEXT: Svenolof Karlsson BILDER: Kasper Dalkarl