I Österbotten gifter vi oss i yngre ålder än i övriga landet och sambo-förhållanden är inte lika vanliga som exempelvis på Åland. De starka traditionerna spelar ännu in på parförhållanden.
I slutet av 2018 visade uppgifter från Statistikcentralen att den genomsnittliga medelåldern vid första äktenskapet, för både kvinnor och män, var lägre i Österbottens fyra landskap än i övriga Finland. Allra yngst var paren i Mellersta Österbotten, där kvinnor ingick sitt första äktenskap i snitt vid 29,7 år och män vid 31,3 år. Riksgenomsnittet låg två år högre för kvinnor och två och ett halvt år högre för män.
Det här kommer inte som någon överraskning för Kjell Herberts, emeritusforskare på Åbo Akademi, bosatt i Kuni, Korsholm.
”Att österbottningar gifter sig något tidigare än andra har förmodligen att göra med det religiösa landskapet Österbotten. Inom de flesta inom- och utomkyrkliga väckelserörelserna har det varit en norm att samlivet hör till äktenskapet”, förklarar han.
Som forskare lyfter han fram ett par aspekter.
”Dels gäller statistiken enbart ingångna äktenskap. Frekvensen av sambopar och åldern när samboendet inleds faller utanför statistiken.”
Han tror att om statistiken skulle gälla enbart norra svenska Österbotten, skulle medelåldern vid ingångna äktenskap förmodligen ligga betydligt lägre än siffrorna för hela landskapet.
”Samboende före äktenskap har här inte förekommit i samma utsträckning. I stället gifter man sig tidigare.”
Normer förändras över tid
Skillnaderna inom landskapet Österbotten är mycket stora även om man inskränker sig till den svenskspråkiga befolkningen, vilket demografiprofessorn Fjalar Finnäs visat i sin forskning.
”I landskapets södra del har samboendet varit mycket mer frekvent än i norr, där man både gift sig i högre grad och vid lägre ålder, ofta utan att först bo ihop.”
Landets högsta medelålder för brudpar har Åland, där kvinnor ingick sitt första äktenskap i snitt vid 36,8 år och män vid 38,3 år.
”Åland är det mest sekulariserade landskapet, och här har man snabbast anammat normerna från Sverige gällande samboende och äktenskap. Om man gifter sig, gör man det efter en kortare eller längre tid av samboende, när man upplever sig ha tid och råd, eller vill ställa till en riktig bröllopsfest.”
Kjell Herberts ser en trend mot ett mer sekulariserat samhälle också i områden med starka religiösa inslag.
”Normerna förändras över tid. Men man kan också vända på steken och säga att normerna i det sekulariserade samhället, med ökat samboende och mindre antal äktenskap, har förändrats mycket snabbare än de traditionella normer som lever kvar i samhällen med ett starkt arv från väckelserörelserna.”
Svagare skydd som sambo
På magistraten i Västra Finland, enheten i Jakobstad, viger häradsskrivare Maria Lunabba par som föredrar borgerlig vigsel. Där är medelåldern uppenbart högre än vid kyrkliga vigslar.
”De som gifter sig här är i första hand femtiplussare, som kanske varit gifta tidigare, och runt 30-åringar som vill hålla bröllopet småskaligt”, berättar Maria Lunabba.
Ur juridisk synpunkt ser hon enbart fördelar med att gifta sig i stället för att leva i samboförhållande.
”Jag brukar informera ungdomar om att det inte finns några juridiska fördelar med att välja samboförhållande fram föräktenskap. För att ett förhållande ska omfattas av sambolagen måste parterna ha levt ihop i ett gemensamt hushåll i minst fem år, och rättsskyddet är inte heller lika heltäckande som inom äktenskapet. Där kan giftorätten också regleras med
äktenskapsförord, om det finns behov för det.”
På Statistikcentralens webbplats hittar man också uppgifter om antal ingångna äktenskap och skilsmässor i Finland. De senaste åren har det ingåtts drygt 26 000 äktenskap per år, medan antalet skilsmässor legat på drygt 13 000. Det innebär alltså att äktenskapen är dubbelt fler än skilsmässorna.
”Det är lätt att gifta sig, och det finns klara rutiner också för skilsmässor. Att som sambo hamna i gräl och separation och dela bohaget är ofta juridiskt en svårare process än att genomföra en skilsmässa”, säger Maria Lunabba.
Styrkor:
- många nyfinländare, flerspråkighet
- bra företagsanda
- förmåga att se utöver landsgränser
Svagheter:
- en viss självtillräcklighet
- undermålig turismmarknadsföring
- svag marknadsföring av tvåspråkigheten
Möjligheter:
- Jakobstad = ”Lilla stockholm”
- Jakobstad, ”en stor värld i en liten stad”
- integrera invandrare och nyfinländare väl
Hot:
- befolkningsminskningen
- ogin ställning till landskapet bland rikspolitiker
- oförmåga att locka arbetskraft utifrån
