Solen, en dag utan solfläckar.
Wikipedia

Vad solen kan ställa till

En underkommunicerad dystopi­variant är den om vad solstormar kan ställa till med. Men enligt Minna Palmroth, professor i rymdfysik vid Helsingfors universitet, är det befogat att ta hotet på stort allvar.

Anledningen är det rymdväder som skapas av solens aktiviteter. Ibland spyr solen miljarder ton materia ut i rymden och ger upphov till geomagnetiska stormar som kan drabba även jorden.

Till exempel ligger solaktiviteten bakom norrskenet (eller egentligen polarskenet, eftersom det på södra halvklotet syns som södersken). Vid lugnt rymdväder håller sig norrskenet i trakten av polcirklarna, vid stormigt väder kan norrsken ses ända ner i Sydeuropa.

Men ibland råder extremväder också i rymden. Megasolstormar har registrerats 1770, 1859 och 1920, så mycket talar för att det snart åter är dags för en sådan, enligt Minna Palmroth i en artikel på MustRead.

Vid en solstorm av sådan dignitet syns polarskenet ända nere vid ekvatorn. Från 1859 finns beskrivningar i USA om att ljuset från norrskenet var starkare än det från månen och räckte till för att läsa tidningen mitt på natten.

Den gången slutade telegrafsystemen i Europa och Nordamerika att fungera, och i vissa fall fick telegrafisterna en stöt. Telegrafkablarna började skicka ut gnistor och pappren till telegrafen fattade eld.

År 1859 tog det 17 timmar för solutbrottet att nå Jorden, och det är också den tid som Minna Palmroth ger politikerna för beslut om skyddsåtgärder vid ett motsvarande utbrott i dag.

Vid ett utbrott skulle de elektromagnetiska signalerna störas. Sannolikt skulle elnätet slås ut över stora områden, en avgörande fråga är om transformatorerna skulle klara sig. Om inte, skulle det ta lång tid att få i gång elsystemet igen.

Datatrafiken skulle drabbas. Utrustningen på många satelliter skulle slås ut. Navigationssystemen skulle förlora i exakthet. Flygtrafik skulle behöva stoppas.

Precis vilka följderna skulle bli vet i praktiken ingen. För närvarande medverkar Minna Palmroth i ett forskningsprojekt på temat finansierat av Finlands Akademi och Försörjningsberedskapscentralen.