Beredskapen börjar hemma hos dig och mig

I motsats till debatten i Sverige vill Axel Hagelstam inte använda begreppet krig. Men han medger att beredskapen den senaste tiden satts på prov onödigt ofta.

”De senaste fyra åren har det hänt mer än under de föregående 24 åren sammanlagt, på gott och ont. Vi har en annan hotbild i dag, det är helt klart, men samtidigt är vi också mycket bättre förberedda på olika scenarier.”

Försörjningsberedskapscentralen är en anrik institution. Sedan början av 1920-talet har den och dess föregångare haft uppdraget att fråga hur Finland ska klara sig i olika krissituationer.

Den nuvarande organisationsmodellen slogs fast i början av 1990-talet, men det är under de senaste åren som allmänheten på allvar fått upp ögonen för verksamheten. I samband med pandemin blev Försörjningsberedskapscentralen plötsligt väldigt känd som myndigheten som beställde odugliga munskydd för miljontals euro. Den misslyckade affären fick den dåvarande vd:n att avgå.

”Det sägs att man lär sig av sina misstag. Munskydden är ett avslutat kapitel och i dag har vi ett betydligt bättre upphandlings- och kontrollsystem. Vi har även förnyat organisationen sedan dess.”

Axel Hagelstam är sedan snart tre år direktör för planerings- och analysavdelningen. Han ser sig själv som ett slags spindel i nätet i en vardag som handlar om att förutspå vad som kan hända – och hur vi i så fall ska reagera.

Han analyserar beredskapen och eventuella hotbilder inom den offentliga sektorn, för privata aktörer och organisationer inom tredje sektorn. Mycket handlar om internationella och nationella perspektiv, men Axel framhåller att beredskapen börjar hemma hos dig och mig i form av en hälsosam krismedvetenhet, där man vet att det kan gå fel och är förberedd på vad som kan hända.

Du ska veta hur du ska göra för att dina barn ska vara trygga, hur du ska kunna betala dina räkningar, åka till jobbet och hålla huset varmt. Beredskapen bygger på att alla har en roll och att vi i ett läge av kris så snabbt som möjligt ska kunna återgå till vår vanliga vardag.

”Vi rekommenderar alla att ha ett lager livsmedel som räcker i tre dygn, kärl att hämta dricksvatten i, varma kläder och ett reservlager av sina egna mediciner. Gärna också en batteridriven radio.”

Men den kanske allra viktigaste grejen är en uppdaterad förstahjälpsväska.

”Om du inte har en sådan hemma, så rekommenderar jag att du skaffar en. Den här typen av hushållsberedskap har en mycket större betydelse än många tror”, säger Axel Hagelstam, som själv har uppdaterat sin utrustning där hemma.

I samarbete med Räddningsbranschens centralförbund SPEK och Marthaförbundet har Försörjningsberedskapscentralen lanserat den så kallade 72-timmarskampanjen, som ska lära oss hur vi ska tänka i vår egen vardag (www.72tuntia.fi).

På nationell nivå handlar självförsörjningen om att ha lager av bland annat spannmål, hälsovårdsutrustning och läkemedel, olja, gas och bränsle. De här lagren har funnits länge och har – lyckligtvis – ganska sällan kommit till användning.

En viktig lärdom av pandemin, som Axel Hagelstam även beskriver i tankesmedjan Agendas coronarapport och som understöder tanken på var och ens roll i beredskapen, är att tillgången till arbetskraft inte kan tas för given:

”Vi har sett hur ett plötsligt och märkbart bortfall bland personalen kan lamslå ett företag eller en myndighet och orsaka omfattande störningar i verksamheten. Detta kan snabbt få allvarliga följder om det handlar om en samhällskritisk funktion.”

Axel Hagelstam tar emot i sitt kontor på Alexandersgatan mitt i Helsingfors. Till hans ansvarsområde hör forskning och analysverksamhet samt internationellt samarbete. Man följer med internationella företagsköp och håller koll på innehållet i sociala medier.

Axel har börjat dagen med att gå igenom mejlskörden hemifrån. Genast efter intervjun väntar en taxi.

”Jag ska föreläsa för Försvarshögskolans nationella försvarskurs med utvalda nyckelpersoner som representerar stat och kommun, näringslivet, kyrkan, tredje sektorn och kultursektorn. Det här är första gången jag är chefslärare, vilket jag är väldigt stolt över.”

Efter den månadslånga kursen kommer deltagarna att ha en bred inblick i hur de själva och deras organisationer förväntas reagera i ett krisläge, och framför allt kommer de att ingå i nya nätverk.

Målet med de riksomfattande försvarskurserna är enligt försvarshögskolans webbplats att ge civila och militära personer i ledande ställning en helhetsbild av Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Kursen har funnits sedan 1960-talet, vilket betyder att en ansenlig mängd finländare i dag har fördjupade kunskaper om agerande i kris.

Axel Hagelstam beskriver försvarskursen som – vid sidan av värnplikten – det viktigaste fundamentet för landets beredskap, ett slags vidareutbildning för utvalda personer i ledande ställning. Allt bygger på frivillighet.

”Försörjningsberedskapscentralen har en övergripande koordinerande roll för den civila delen av landets beredskap, men utan samarbete med näringslivet skulle vi ha svårt att uppfylla våra mål.”

”Ta till exempel en så viktig samhällsfunktion som energibranschen, där det är privata företag som upprätthåller både infrastrukturen och produktionen och därmed behöver vara medvetna om sin roll.”

När det gäller att trygga elförsörjningen har det länge talats om vikten av en bred palett av olika kraftslag, designad så att dessa i krislägen kan ersätta varandra, och det är fortfarande samma tongångar som gäller.

Axel Hagelstam berättar att man just nu extra noggrant följer med vilka metoder Ryssland använder för att försöka få Ukraina på knä. Mycket av kriget där handlar om att slå ut viktig civil infrastruktur, och elförsörjningen är ett av målen.

En gång i månaden publicerar Försörjningsberedskapscentralen en allmän lägesbild utgående från sitt uppdrag. I den senaste kan vi läsa att vinterns ovanligt stränga kyla inte har bitit på försörjningsberedskapen, utan att elproduktions- och distributionskapaciteten beräknas räcka till.

I rapporten sägs också att cyberpåverkan förekommer i stor omfattning, bland annat i form av överbelastningsattacker och nätfiske. Plus att ”det finns skäl att överväga användningen av plattformen Tiktok, eftersom den samlar in exceptionellt mycket information från den mobila enheten och om dess användare och att uppgifterna kan hamna hos instanser som använder dem i syfte att skada”.

Det här är en av de nya hotbilder som Axel Hagelstam och hans kolleger måste förhålla sig till. Ett nytt team har nyligen tillsatts uttryckligen för att hålla koll på och analysera flödet i sociala medier.

”Tvivel är en hälsosam egenskap, och vi uppmuntrar förstås alla att förhålla sig kritiskt till information överlag. Men det finns aktörer som kan utnyttja tvivlet och få vissa narrativ att verka viktigare än vad de egentligen är.”

”När tvivlet sedan kombineras med misstänksamhet mot myndigheter kan det bli farligt. Vi har sett flera exempel på hur man kan missleda genom att förvränga och sprida falsk information.”

Informationsspridning med potentiellt destruktiv effekt på samhället är också en central del i den nya strategin för Försörjningsberedskapscentralen. Man tittar på förändringstrender och fenomen som på olika sätt riktar sig mot Finland eller kan ha effekt på kritiska samhällsfunktioner.

”Här finns en tydlig hotbild. Desinformation kan leda till att vi inte heller litar på viktig information. Desinformation kan därmed skapa en känsla av att myndigheterna för oss bakom ljuset.”

Axel Hagelstam packar ihop sina saker och skyndar till taxin. Innan det är dags att åka kollar han också igenom dagens Wilma-meddelanden. Dottern ska snart söka in till gymnasiet och det gäller att pussla med tiderna för att klämma in föräldramöten och besök på de olika skolor som lockar.

Ett slags beredskapsarbete på ett annat plan.

”För mig handlar beredskap om att vara redo i stunden. De gånger jag ställts inför svåra situationer har det liksom klickat till i huvudet och man vet exakt vad man ska göra. Som ett slags instinkt. Jag tror att alla finländare har den, vilket känns tryggt.”