Nu är den klar, äntligen! Nämligen den ordbok som jag ofta har hänvisat till i min dialektspalt, Svenska Akademiens ordbok, min absoluta favorit bland svenska ordböcker.
Jag använder SAOB varje dag, men den är ingen bok som man har bekvämt liggande på skrivbordet, utan ett i alla avseenden stort arbete. Ordboken består nämligen av 39 bastanta volymer innehållande 500 000 uppslagsord fördelade på 33 111 sidor. I bokhyllan kräver SAOB över två hyllmeter.
Bara tre andra ordböcker över germanska språk är jämförbara med SAOB: Deutsches Wörterbuch, Woordenboek der Nederlandsche Taal och The Oxford English Dictionary. Lyckligtvis hittar man numera SAOB också på webben (svenska.se), vilket ju är mycket mer praktiskt i alla avseenden.
Den som så önskar kan skaffa sig SAOB i tryckt form, men bör i så fall punga ut med 70 000 svenska kronor.
SAOB bör inte förväxlas med ett par andra ordböcker som har Svenska Akademien som huvudman. Dels den allmänt kända Svenska Akademiens ordlista (SAOL), som är en koncentrerad sammanfattning av vårt språks centrala ordförråd och är normgivande i fråga om rättskrivning och böjning. Dels den omfångsrikare Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) som är en deskriptiv definitionsordbok.
SO ger fylligare ordförklaringar och dessutom språkhistoriska uppgifter. Också de här ordböckerna hittas på webbadressen svenska.se.
Det första häftet av SAOB såg dagens ljus 1893. Efter 130 år är ordboken nu sent omsider färdig: i december 2023 nåddes målet, sista ordet i sista bandet: öxla. Men ”färdig” är ordboken ändå inte, för allt det myckna som har skett i vår värld och i vårt språk sedan ordboksprojektet inleddes på 1800-talet bör få sin beskrivning.
Många av ordbokens tidigare betydelsebeskrivningar är bristfälliga eller föråldrade. Och många företeelser som numera är en självklar del av vårt dagliga liv var tidigare okända. De ska beaktas vid revideringen, till exempel. allergi, astronaut, dator, frys, kärnkraft, laser, löntagare och oändligt mycket mer. Ordbokens artiklar om till exempel. atom och cell är avfattade med dåtidens forskning som bakgrund, och kommer att moderniseras.
Man räknar med att drygt 10 000 ord har etablerat sig i svenska språket sedan SAOB inleddes. Svenska litteratursällskapet i Finland är delfinansiär av den nu inledda omfattande revideringen av SAOB, vilket förhoppningsvis kommer att märkas. Revideringen beräknas kosta 100 miljoner kronor. Den uppdaterade ordboken blir helt digital och arbetet ska slutföras inom tio år.
SAOB har varit min följeslagare ända sedan jag inledde mitt arbete som redaktör inom projektet Ordbok över Finlands svenska folkmål 1978, och ordboken är fortsättningsvis en pålitlig vägledare för den nutida redaktionen när det stora materialet av dialektala ord ska sorteras och betydelserna beskrivas.
SAOB är en historisk ordbok som beskriver ordförrådet i vårt svenska språk. så som det föreligger i skriftlig form från 1521 till våra dagar. Materialet utgörs alltså uttryckligen av skriftligt material. Källorna omfattar bland annat Bibeln och andra religiösa skrifter, bouppteckningar, räkenskaper, brev, dagstidningar, tidskrifter, skönlitteratur och facklitteratur.
SAOB behandlar inte rent dialektala ord, men ordboken är trots det av största värde också för regionala ordböcker, eftersom ju dialekternas ordförråd i stort sett sammanfaller med det standardsvenska. Många ord som har gått ur bruk i standardsvenskan lever vidare i dialekterna, både här och i Sverige. SAOB innehåller välkommen information om de här fossilen.
Men det som saknas i SAOB är förstås uppgifter om ordens utbredningsområde och om dialektala uttalsformer. Och ord som aldrig har skrivits ner utan bara förekommer i dialekterna behandlas förstås inte. Mycket av det dialektala döljer sig bakom uppgifter som ”bygdemålsfärgat”, ”starkt bygdemålsfärgat”, ”i mellersta och norra Sverige, ävensom i Finland”.
SAOB:s redaktion har från första början haft sitt säte i det skånska Lund, men det betyder inte att finlandssvenskan har negligerats som perifer och ointressant. Ordbokens källförteckning visar tvärtom att vår finländska variant av det svenska språket har bevakats, från 1600-talets akademiska Åbo till dagens skönlitteratur och dagspress.
Våra klassiska finlandismer finns förstås med i SAOB.
Ordboken har genom åren haft finlandssvenska medarbetare. Professor Carl-Eric Thors (med rötter i Oravais och Vörå) var länge finlandssvensk sakkunnig för ordboksredaktionen. På 1980-talet blev jag själv hans efterträdare. Vid samma tid excerperade Mats-Peter Sundström (med österbottnisk bakgrund) finlandssvenska tidningar på uppdrag av ordboksredaktionen.
Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO) har jag ibland betecknat som ”dialekternas SAOB”. Och förvisso finns det gemensamma drag: den noggranna redovisningen, det enorma källmaterialet (SAOB 8,2 miljoner ordbelägg, FO cirka 1 miljon), de många uppslagsorden (SAOB 500 000, FO över 120 000) och, tyvärr, också den utdragna utgivningen (SAOB 1893–2023, FO 1976–2036?).
