Anneli Polso, Vetil
Nej, jag har en del svenskspråkiga släktingar, men i övrigt känner jag inte så många svenskspråkiga personer. Här i Vetil hör man ingen svenska, men bland när jag besöker Kaustby hör jag terjärvbor tala svenska. Deras dialekt är så svår att förstå, det skulle knappast hjälpa fast man hade haft 10 i svenska på betyget.
Irja Nyström, Terjärv
Ja, jag är tvåspråkig, uppvuxen i Jakobstad och gift med en vasabo. I Terjärv hör man till vardags mest svenska, men jag har också finskspråkiga vänner. Mina barn har gått i svenskspråkig skola, men jag sett till att de lärt sig också finska. Yngsta dottern är gift i Kaustby, men de andra barnen är nog starkare på svenska.
Börje Furu, Vetil
Ja, jag flyttade från Esse till Vetil på 1990-talet och hälsar på pappa i Esse åtminstone en gång i veckan. I Vetil kan jag ibland träffa på någon som jag trott är finskspråkig, men som visar sig liksom jag vara inflyttad svenskspråkig. Numera talar jag obehindrat finska och därför är det ingen skillnad för mig om jag umgås på svenska eller finska.
Ann-Mari Lillrank, Terjärv
Ja, de flesta av mina vänner är svenskspråkiga, men för mig är det absolut ingen skillnad på vilket språk jag umgås. Jag är uppvuxen i Gamlakarleby och har alltid haft lätt att umgås över språkgränsen, men som inflyttad terjärvbo blir det mest att jag umgås på svenska. Det är väl lättast att man håller sig till de kretsar man vant sig vid.
