Det vetenskapliga begreppet ekologi, om samspelet mellan organismer och den miljö de lever i, bör hållas isär från det värdeladdade begreppet ”ekologisk”. Arkitekten Friedensreich Hundertwassers skapelser, här en byggnad i Magdeburg, kan kanske ses som uttryck för en estetisk och romantisk syn på ekologin.
Wikipedia

Ekologins teori och praktik

Ekologi räknas som en naturvetenskap tillsammans med till exempel fysik och matematik. I motsats till matematiken är dock ekologi inte en exakt vetenskap där allting kan beräknas och resultaten alltid förutspås. Till detta är de ekologiska processerna i naturen alltför komplicerade.

Detta tycks för många vara svårt att inse. När jag får en fråga om olika företeelser i naturen, är det mycket sällan jag kan ge ett entydigt och hundra procent säkert svar. Det kan vara frustrerande för många att upptäcka att en ”expert” inte alltid kan ge ett säkert svar på en till synes enkel fråga.

 

Men även många av dagens forskare och myndigheter tycks bygga på samma felaktiga antaganden att allt i naturen kan beräknas och förutspås. Man tror gärna också mera på sina matematiska modeller och statistiska teorier än på långvariga praktiska erfarenheter.

Ett färskt exempel fick vi nu i höstas då viltforskningsinstitutet presenterade invecklade statistiska analyser som menade att det skulle krävas minst 500 vargar i Finland för att uppnå gynnsam skyddsstatus. Annars riskerar vargen att dö ut.

När man gjorde samma beräkningar i Sverige för något år sedan med en annan statistisk modell, kom man fram till att det där krävs 300 vargar för att uppnå gynnsam skyddsstatus. Det är en stor skillnad med tanke på att Sverige är ett betydligt mer vidsträckt land och med större vildmarksområden än hos oss.

 

Så långt matematiska och statistiska teorier, men vad säger oss den praktiska erfarenheten? Jo, vargstammen i Finland har varit mindre än 100 individer (tidvis under 50 individer) under stora delar av 1900-talet, och ändå lever vargen i vårt land och mår bättre än någonsin förr.

Jag har själv inte något emot vargen, och jag tar heller inte ställning till hur många vargar det ska finnas i vårt land, men man får onekligen en känsla av att man först politiskt bestämmer ett resultat, och sedan får forskarna i uppgift att skapa en statistisk modell som stöder detta politiska mål.

 

Samma tendenser ser man inom den allt mera hätska klimatdebatten. Genom att lyfta fram mycket osäkra långsiktiga prognoser och statistiska analyser om framtidens klimat har Greta Thunberg & co lyckats skapa svår klimatångest hos en hel generation ungdomar.

Dessa unga riskerar nu att förlora sin psykiska hälsa och i förlängningen sitt liv långt innan de konkret drabbats av några eventuella följder av ett förändrat klimat.

Den pågående pandemin borde senast nu ha fått människor att också inse hur svårt det är att göra prognoser och förutspå naturens och livets utveckling. Hela världens forskningselit har jobbat med coronaviruset under två års tid och visserligen lyckats utveckla ett halvbra vaccin. Men ännu har jag inte sett att någon ”expert” skulle ha gett korrekta prognoser om virusets framfart.

I skrivande stund kan ingen säga hur länge detta kommer att pågå och hur pandemins fortsättning blir.

 

Naturen är full av överraskningar. Att leva här på jorden kommer alltid att innehålla ett stort mått av osäkerhet. Ju fortare vi inser detta och anpassar oss till detta faktum, desto mer realistiskt kan vi leva våra liv som människor.

TEXT: Mattias Kanckos