Fembrudabröllopet

Bröllop kan firas på olika sätt, men inte mycket slår bröllopsfesten på Söderholms gård i Lepplax, Pedersöre, den 2 juli 1829. Fem syskon på gården gifte sig samtidigt i det som kom att kallas fembrudabröllopet.

Sammanlagt föddes tolv barn i familjen på Söderholms gård. Både modern Sara Söderström (f. 1773) och fadern Anders Skuthälla (f. 1770) var uppvuxna i Kronoby, men flyttade 1796 över sockengränsen till Södö (uttalades ”Söudi”) hemman i Lepplax och antog släktnamnet Söderholm.

Anders, från en respekterad familj, var häradsdomare med valspråket ”Fattig men ärlig”. Saras far var sockenskomakaren Mickel Söderström, modern hette bibliskt nog Sara Mosesdotter Lybeck.

De som nu rustade till bröllop var:

Anders, 30 år och redan änkling, gifte sig med torpardottern Anna Finnholm.
Mickel, 27 år och även han redan änkling, gifte sig med skomakardottern Lovisa Hallongren, 24.
Niklas, 22 år, gifte sig med bondedottern Maja-Lisa Pellinen, 20, från Ytterpurmo.
Magdalena, 19, gifte sig med Henrik Pelander, 28, sjöman i Gamlakarleby.
Greta, 17, gifte sig med bondesonen Anders Kass, 25, från Katternö, Pedersöre.

Enligt en släkthistoria ska Anders Kass, medan han var sysselsatt med takarbeten på Kronoby kyrka ha fått syn på Greta, som passerade i något ärende. Flickan var vacker, han ska ha yttrat ”henne ska jag ha”, vilket alltså också blev fallet.

Att fembrudabröllopet var ett stort samtalsämne är lätt att förstå. Vädret var strålande vackert. Söderholms gård var skurad och pyntad till max, golven beströdda med finhackat enris. Taket i storstugan pryddes av brudhimlen – spända ”fransalakan” med en silkesschal innerst och mitt i den en blomsterkrans av papper. Det ansågs finare än naturblommor.

Brudgummarna Anders och Mickel hade i granngårdarna lånat upp all servis som gick att få. Magdalena, Greta och de blivande svägerskorna hade polerat allt silver. Byns ”kockamor” hade i dagar styrt över matens tillagning. Brudgummarna hade skänkt brudarna granna flagabräden och silkesschalar, medan brudarna till brudgummarna virkat resbälten, halsdukar och mängder med ullstrumpor.

För brudarnas utstyrsel var den ledande brudkläderskan från Gamlakarleby på plats. Randade yllekjolar, sidenförkläden knutna med långa band i en prydlig ros, lintygsärmar prydda med breda hålsömmar var vad som gällde, på huvudet höga brudkronor av skravelmässing.

En pinsamhet höll på att fördärva stämningen. De närmaste grannarna syntes inte till. En pojkbyting skickades över och återvände med beskedet att de inte fått någon inbjudan.

Häradsdomaren stegade i sina högtidskläder över till grannarna, som satt vardagsklädda och låtsades arbeta. Ja men ”astufoltje ä självtäji”, förklarade Anders Söderström i lagom uppbragd ton. Grannsämjan var räddad, och det gick snabbt att komma i de färdigt iordningsställda finkläderna.

Även högvördige prosten, Johan Höckert, som anlände med båt till Sundet några stenkast från Söderholms gård – den vanliga resvägen åt Jakobstadshållet denna tid – hade en lyckad dag. I vanliga fall stammade han högst fatalt, men nu behärskade han sina talgåvor på ett lyckligt sätt och förmådde även skämta en del.

Vigselakten blev förståeligt nog utdragen. Altaret var uppbyggt av tre svällande långdynor med breda handvirkade spetsar. Framför altaret två smådynor för brudparet att knäböja på. Vigningsklädhaldare höll brudpellen, en grann sidenschal, över brudparen.

Till sist kunde ändå skålandet – brännvin i silverbägare – börja och mat ställdes fram vid långa bord: kraftig köttsoppa, korngrynsgröt och mjölk som efterrätt, nybakat bröd av alla sorter och dricka i stora stånkor. Pellhaldare bar upp bröllopsgåvorna.

När prosten började tala om hemfärd, var roddare beredda. Det var ögonblicket alla hade väntat på: dansen kunde börja, och den höll på natten igenom. Menuetter, polonäser, ”purpurier”, polkor och gammaldags valser, allt som gick att dansa dansades.

Brännvinet flödade, som brukligt var. Golvstandare – alltså objudna gäster – dök upp i mängd långväga ifrån. För brudarna var dansen en prövning, eftersom de inte fick neka någon en dans och en sup. List krävdes för att smyga ut en stund och vila huvudet med den tunga brudkronan mot en vägg.

Andra dagen hade eget program. Blodkorv, ölsupa, ostar gällde som mat. De ogifta dansade nu kronorna av brudarna, varefter de gifta bröllopsgästerna dansade in brudparen i det äkta ståndet. Härefter gick det inte an att delta i ungdomens nöjen.

Den tredje bröllopsdagen dansade ännu de som orkade stå på benen, men på kvällen kunde värdfolket äntligen upplösa det tillfälliga jättehushållet.

Vad blev det av brudparen?

Två – Anders och Anna samt Niklas och Maja-Lisa – bodde kvar på Söderholms gård. Anders blev känd som byggmästare; hans och Annas ättlingar återfinns som en rad släkter Söderholm i Ekenästrakten.

Mickel och Gerda antog namnet Söderström och flyttade till Kronoby. Mickel slutade sina dagar 1856 som förvaltare på Porraskoski såg.

Magdalena flyttade med Henrik till Gamlakarleby och Greta med Anders till Kass i Katternö, där föräldrarna – födda som Johannes Broända och Brita Sipola – hade ett hemman. Namnet Broända signalerar härstamning från Nedervetil, och mycket riktigt var Johannes förfäder åtminstone sex generationer bakåt i tiden bönder i Broända.

Brita dog i mars 1838 och Johannes i augusti 1842. Sannolikt följde på det ett arv, som finansierade Gretas och Anders nästa steg. De köpte ett hemman på Storkamp i Purmo och flyttade dit i september 1843. Enligt kyrkboken var de ”välfrejdade” och flyttade med fyra barn.

Sammanlagt födde Greta tio barn, bara fyra blev fullvuxna. Lungsoten tog Greta Storkamps liv i mars 1851, då hon var 38 år gammal. Anders Storkamp dog vid 79 års ålder 1882.

På motstående sida finns Karl och Leander, två av Gretas och Anders barn med, plus en del av deras ättlingar.

Guldbröllopet på Storkamp

Fyrtiosju människor på Storkamp i Purmo den 10 juli 1904 vid den högtidliga stund då fotografen med sin hästskjuts ankommit till platsen och ställt upp sin fotografiska apparat.

Längst framme guldbröllopsparet Karl och Lena Lisa Storkamp, född Lassfolk. Han är 69, hon 72. Några minuters promenad skiljer platserna hemmanen Storkamp och Lassfolk åt. Att det brådskade med äktenskapet då femtio år tidigare antyds av att första barnet föddes sex veckor efter bröllopet. Nio gånger har Lena Lisa fött barn, två har dött i späda år.

Fyra av Karls och Lenas Lisas sju vuxna barn finns med på bilden:

Johanna till höger om brudparet med maken Gustaf Stormåns vid sin sida och snett bakom dem alla de åtta barn som överlevt spädbarnsåren. Gustaf är folkskollärare, som namnet säger är han hemma från Stormåns i Pedersöre. Tre av barnen kommer även de att bli folkskollärare och bosätter sig alla i Karleby. Sonen Gustaf (med studentmössa) är student från Vasa Svenska Lyceum. Sonsonen Karl Erik Andersson blir bemärkt i Gamlakarleby som borgmästare, sonsonsonen Stefan Andersson som stadsfullmäktiges ordförande.
Gustav, Johan och Leander, de tre skäggiga männen sittande i raden bakom brudparet. Intill Gustav sitter hans hustru Anna Lena och deras dotter Hilma Johanna; de är bönder på Villbacka i Överpurmo. Bredvid Johan sitter hustrun Lovisa och deras tre barn; de är bönder på Högsnår en halvtimme norrut med häst. Snett bakom Johan sitter brodern Leander med hustrun Johanna och deras fyra barn; de är bönder på Storkamp.

Även guldbröllopsparets tre övriga barn är representerade på bilden:

Anders, äldsta barnet, som arbetar på verkstad i Åbo, har skickat sonen Paul till festen; Paul med mörk hatt står i bakre raden längst till vänster.
Jakob företräds av hustrun Maria Sofia, född Långbacka i Nedervetil, längst till vänster i andra raden på bilden, med de två barnen närmast sig. Efter en Amerikasejour är de nu bönder i Såka.
Anna Lena, yngsta barnet, företräds av sin man Niklas Berger och deras tre barn, längst till höger i andra raden på bilden; de är bönder på Storkamp och Berg hemman. Parets sonson Harald Berger skulle bli far åt Ann-Sofi Berger, i dag ansvarig utgivare för Österbottens Tidning.

Även Karls Storkamps lillebror Leander Bonds, mustaschprydd mitt på bilden, är på plats med två av de tre döttrarna och tre barnbarn nära sig; som släktnamnet antyder flyttade han som måg till Bonds, ungefär sju kilometer i nordvästlig riktning. Hustrun Greta Lisa är död sedan tre månader.

Alla övriga personer på bilden, sju till antalet, har anknytning till Storkamp. Det är fråga om de gifta paren Anders och Amanda Lasén (Anders är svåger till guldbröllopsparets son Gustav), Anders och Maja Lena Nyman (med koppling till Lassfolk) samt Maria och Herman Eklund (med koppling till Sandnabba och Kauhajärvi). Sjunde person är Anna Lassfolk, vid fototillfället 62 år. Troligen hör de alla till arbetslagen på Storkamphemmanet. På bilden återfinns de i bakre raden uppe till vänster.

De 47 personerna på bilden är:

Längst framme: Guldbröllopsparet Karl Storkamp (1834-1914) och Lena Lisa, född Lassfolk (1831-1913).

Raden bakom guldbröllopsparet: De fem längst till vänster är sonen Johan Karlsson (1860-1955) och hans hustru Lovisa, född Högsnår (1864-1929), med deras barn Viktor (1884-1976), Maria (1886-1977) och Anna (1901-1995). Strax bakom Karl och Lena Lisa sitter deras son Gustav Storkamp (1863-1946) med hustrun Anna Lena, född Lassfolk (1865-1935) och deras dotter Hilma Johanna, gift Krohn (1885-1957). Längst till höger sitter Karls och Lena Lisas dotter Johanna, gift Stormåns (1856-1938) och hennes man Gustav Stormåns (1844-1908). Fem av deras tretton barn dog som spädbarn eller småbarn. Alla de åtta övriga finns med på bilden, dels de fyra ungdomar som står längst till höger på bänken längst bak: Gustav Stormåns (1880-1970, han benämns också Gustav Andersson), Anna Irene, gift Lönnbom (1882-1970), Edit Charlotta (1887-1920) och Elna Maria (1885-1909). De fyra som står närmast nedanför dem är deras syskon, räknat från höger Karl Gideon (1895-1981), Ester Ingeborg (1882-1970), Tekla Johanna, gift Olin (1879-1950) och Johan Heimer (1892-1921).

Andra raden bakom guldbröllopsparet: Längst till vänster Maria Sofia, född Långbacka (1869-1957) och strax bakom henne barnen Ida Maria, gift Hägglund (f. 1898) och Elna Elisabeth, gift Törnqvist (f. 1900). Strax bakom Johan Karlsson sitter hans bror Leander Karlsson (1868-1926) med hustrun Johanna, född Lassfolk (1872-1958). Leander och Johanna är föräldrar till de fyra barn som sitter närmast dem: Anders Vilhelm (1897-1915), Karl Johan (1900-1970), Elin Sofia (1903-1907) och Hulda Maria, gift Björk (1892-1970). Den uppmärksamme iakttagaren noterar att bröderna Gustav och Leander Storkamp alltså gifte sig med Anna Lena och Johanna Lassfolk, som var systrar. Gustav och Leander hittade liksom sin pappa alltså sina brudar i Lassfolk. I andra raden sitter ännu långt till höger Niklas Berger, gift med guldbröllopsparets yngsta barn Anna Lena, som inte är närvarande. Ett av parets barn, Tekla Johanna, gift Lindvall (f. 1901) sitter i Niklas knä, snett bakom honom deras två övriga barn Johan (1895-1925) och Wilhelm (f. 1898).

Tredje raden mitt i bilden: Den mustaschprydde mannen är Karl Storkamps lillebror Leander Storkamp (1847-1924), numera bonde på Bonds, med de två döttrarna snett framför sig: Anna Lena, gift Nyman (1878-1942) och Ida Maria, gift Lillqvist (1888-1980). Anna Lena Nymans tre barn Ture Johannes (1902-1984), Ester Johanna (1900-1977) och Aina Helena (1900-1944) finns i hennes och systern Ida Marias närhet.

Fjärde raden till vänster: Längst till vänster det gifta paret Anders (1869-1934) och Amanda Lasén (1871-1941), närmast mot höger därefter Anna Lassfolk Henriksson (1841-1912) och det gifta paret Anders (1866-1925) och Maja Lena Nyman (1865-1914). Stående på bänken längst bak till vänster Paul Storkamp (1885-1969) och det gifta paret Herman (1881-1935) och Maria Eklund (1882-1965).

Meddela gärna eventuella felaktigheter i namnförteckningen till adressen storkamp@storkamp.com.

Jagad av gendarmerna

Gustav Stormåns, med studentmössan, var aktiv motståndsman till den ryska regimen och vid fototillfället – tre veckor efter Eugen Schaumans mord på den ryske generalguvernören Nikolai Bobrikov – eftersökt av de ryska myndigheterna. Enligt en berättelse, som levt vidare i släkten, ska de ryska gendarmerna året innan ha lyckats häkta honom i Gamlakarleby. Dock rymde han genom att som vältränad gymnast krångla sig över en mur som förföljarna inte mäktade med. Den efterföljande natten sökte han skydd hos Storbjörks i Kronoby och tog sig sedan över till Sverige, tills han återkom under det falska namnet Gösta Berlin och skrev in sig för studier vid Kejserliga Alexandersuniversitet, i dag benämnt Helsingfors universitet. Gustavs klasskamrat i Vasa Svenska Lyceum, Lennart Hohenthal, skulle i februari 1905 bli ryktbar som den ryske prokuratorn Eliel Soisalon-Soininens baneman.

Gustav Stormåns var i Vasa studentkamrat med Harry Schauman och blev första ordförande i den idrottsförening som de grundade tillsammans, Vasa IFK. Gustavs två döttrar Anna Lena och Margareta gifte sig med var sin representant för Schaumansläkten. Anna Lena, känd som Svenskfinlands första lucia, gifte sig med Wilhelm Viktorsson Schauman (f. 1917), systern Margareta med Rabbe Brorsson Schauman (f. 1918). Gustav Stormåns hustru var Thyra Heikel från Nykarleby, sonen Thure stupade i Svir 1942.