I Sverige fanns vid 2017 års utgång 15 276 nätanslutna solcellssystem med en total effekt på 231 MW. Möjlig elproduktion från dessa är 0,2 twh, motsvarande 0,14 procent av Sveriges elanvändning under 2017. Energimyndigheten har i sitt förslag till svensk strategi för 2040 målbilden 5–10 procent solel.
84 procent av Sveriges solcellssystem har mindre än 20 kw effekt och sitter i de flesta fall på småhus. I SOM-institutets årliga undersökningar hos svenska folket om energikällor har solenergi legat i topp sedan 1999: runt 80 procent svarar ”satsa mer” på frågan om solenergi i Sverige.
Nedan en förenklad beskrivning av stödsystemen för solel i Sverige.
Investeringsstöd. 2009 infördes ett investeringsstöd för alla nätanslutna solcellssystem. Det var startpunkten för en bredare introduktion av solceller i Sverige. Sedan starten har priserna för nyckelfärdiga system rasat och allt fler väljer att installera solceller.
I dag är investeringsstödet 30 procent eller högst 1,2 miljoner kronor per system både för privatpersoner och företag. Stödet har varit så populärt att köer på 1–3 år uppstått, då de avsatta medlen i statsbudgeten inte räckt till. För åren 2018–2020 har därför budgeten för investeringsstöd höjts kraftigt.
ROT-avdrag. Om man inte har fått investeringsstöd, kan så kallat ROT-avdrag utnyttjas vid installation av solceller. Det ger sedan 2016 en skattereduktion med 30 procent av arbetskostnaden, som genom en schablon antas vara 30 procent av investeringskostnaden, och beviljas om huset är äldre än fem år. Avdraget är begränsat till 50 000 kr per person och kalenderår. Avdraget görs direkt vid betalningen utan att någon ansökan görs.
Skattereduktion. Länge diskuterades nettodebitering, där man kvittar såld överskottsel mot köpt el på elräkningen. Regeringen ansåg att det stred mot EU:s regelverk, vilket kan ifrågasättas. Resultatet blev 2015 att man i stället införde en skattereduktion på 60 öre/kwh för överskottsel inmatad till nätet och som regleras i inkomstdeklarationen efterföljande år. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga mängden köpt el eller 30 000 kwh.
Marknadspris för såld el är Nord Pools spotpris. Utan skattereduktionen skulle den sålda överskottselen därmed ha ett betydligt lägre värde än den egenanvända solelen. Då överskottet av solel för många är över 50 procent, är skattereduktionen därför mycket viktig för ekonomin.
Undantag från inmatningsabonnemang. Om man har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och under ett kalenderår är nettokonsument av el, behöver man inte betala någon avgift för inmatning av överskottsel till nätet. Det är på förslag att kravet om nettokonsument ska tas bort från januari 2019. Det var först med denna ändring i ellagen 2010 som det blev intressant för en småhusägare att sälja sitt överskott av solel.
Befrielse från energiskatt. Den som äger solcellsanläggningar med tillsammans mindre än 255 kw effekt är sedan juli 2016 befriad från energiskatt på egenanvänd solel. Eftersom energiskatten plus moms för de flesta privatpersoner är 41,38 öre/kwh, ligger en stor del av värdet hos egenanvänd el i att slippa energiskatt.
Undantag från inkomstskatt. Om inkomsterna är lägre än 40 000 kr per år inklusive andra eventuella inkomster från privatbostadsfastigheten, behöver man inte betala inkomstskatt på försäljning av överskottsel.
Momsredovisning. Den som säljer el för mindre än 30 000 kronor per år behöver inte fakturera, redovisa och betala moms på sin försäljning.
Till detta kommer även regler gällande elcertifikat, ursprungsgarantier och bidrag till energilagring, vilka alla påverkar utfallet av solelkalkylen.
För förnyelsebar energi i Sverige har det huvudsakliga stödsystemet sedan 2003 varit baserat på elcertifikat. Detta system ger dock ett för litet stöd för att ge en bra skjuts åt en lovande teknik, men som åtminstone i nuläget har en högre produktionskostnad än exempelvis vindkraft.
För solel har därför tillkommit en rad andra stödformer, lagar och undantag. I kombination med att regelverket kan ändras under en anläggnings livslängd blir det mycket svårt för en lekman att beräkna ekonomin för en investering i detalj.
En rekommendation till Finland kan därför vara att hålla regelverket gällande solel så enkelt som möjligt. Och utforma systemet med långsiktighet, så att ekonomin blir förutsägbar för en investerare.
Skribenten är anställd som forskare på ABB och Mälardalens högskola.
Privat driver han bloggen bengtsvillablogg.info.
