Roger Holm, vd, Katternö

Hanteringen av energikrisen

Föregående ledare i denna tidning skrev jag i januari. Den ovanligt kalla vintern, som dessutom började tidigt i mitten av november, liksom de minskade ryska gasleveranserna till Tyskland, var de två enskilt största orsakerna till att elpriset då var rekordhögt. Vi visste inte att Putin redan då förberett sitt krig ett bra tag.

I dag talar vi om en elmarknad i kaos, skyhöga elpriser, energikrig, ransonering av el under kommande vinter, och så vidare. Och visst är det en dramatisk situation vi bevittnar. Så gott som alla problem och risksituationer, som energibranschen under många år har fört fram, aktiverades då Putin anföll Ukraina. Nu lyfts de tidigare för media ointressanta problemställningarna upp med full kraft. Nu går det att göra dramatiska rubriker på temat.

 

I dag överdramatiserar media situationen och skapar överdriven oro bland befolkningen. Testdriften för Olkiluoto 3 (OL3) har förlöpt bra under sommaren. Oplanerade stopp har skett, men betydligt mindre än vad som kan förväntas vid testkörning av en liknande komplex anläggning. Allt tyder på att vi kommer att ha OL3 i full drift kommande vinter.

Detta innebär att vi i Finland har mer tillgänglig elkapacitet än på många år, trots att importen från Ryssland fallit bort. Importkapaciteten från Estland och Sverige är likadan som tidigare. Ringhals 4 är dock ur bruk till slutet av januari, vilket inverkar negativt på det redan ansträngda läget i södra Sverige. Faller OL3 eller något annat stort kraftverk ur drift vid riktigt kallt väder, och vi inte får full effekt från Sverige, kan effektbrist uppstå under någon kort period, som i värsta fall kan aktivera cirkulerande elavbrott under maximalt två timmar, dirigerat av Fingrid.

En sådan situation är förstås inte önskvärd, men inte speciellt dramatisk. Den vanliga finländaren märker av detta betydligt mindre än de elavbrott som drabbat oss nästan årligen i samband med hårda stormar.

 

Ett annat exempel är medias hantering av elpriserna. Under hösten användes de höga futurpriserna under vinterhalvåret som måttstock för hur dyr elen kommer att bli i vinter. Vinterns futurpriser nådde sin topp den 26 augusti, och har därefter sjunkit med cirka 35 procent (situationen den 18 september). Under denna tre veckors period har jag inte sett en enda artikel om det stora prisfallet på futurpriserna. Mediedramatiken försvinner då elpriserna sjunker.

 

På Herrfors kan vi, tack vare vår starka produktionsportfölj i kombination med en effektiv skyddshandelsstrategi, ta alla våra trogna privatkunder genom vintern utan prishöjningar. Vårt pris är ett av Finlands lägsta och elen dessutom 100 procent förnybar.

Den största hotbilden mot Herrfors låga elprisnivå är de vansinniga förslag som EU-kommissionen presenterade den 14 september. En windfall-skatt, eller vilken som helst annan liknande ny skatt, gör att vi måste höja elpriserna lika mycket som skatten drabbar oss. Herrfors ger redan bort vinsten från produktionen till kunderna genom de låga priserna. Förslaget om ett elpris på maximalt 180 EUR/MWh är oerhört svårt att förverkliga och kommer knappast att fungera i praktiken. Förslaget att spara el är däremot vettigt. Att spara är aldrig fel.

TEXT: Roger Holm