• Här nedan visas konturerna av ”trädet” för Y-DNA-haplogruppen N, som ibland benämns ”finsk” och som knappt 60 procent av Finlands män tillhör. Y står för den raka farslinjen, alltså arvet från far till son. Trädet omfattar omkring 775 av de män i N-gruppen som gjort avancerade Y-DNA-tester hos något av de ledande företagen inom området. Noderna betecknar mutationer, som sker i genomsnitt var 3–4:e generation, med stora varianser. Haplogruppen N anses ha sitt ursprung i Kina för c. 35 000 år sedan.
I takt med att antalet testresultat ökar kan trädet byggas ut allt finmaskigare och mutationerna tidsbestämmas med allt större säkerhet. Trots det begränsade underlaget framträder tydliga geografiska mönster. Till exempel verkar män i N-gruppen ha ”emigrerat” västerut till (dagens) Sverige långt innan det fanns något Svearike.
• Den näst vanligaste haplogruppen för Y-linjen bland Finlands män benämns ibland ”skandinavisk” och går under beteckningen I. Knappt 30 procent tillhör den, ursprunget anses vara att söka på Balkan för 25 000–30 000 år sedan. I dagens Sverige tillhör 42 procent av männen haplogrupp I.
• På den raka kvinnolinjen är de största haplogrupperna i Finland de som betecknas med bokstäverna H (c. 40 procent) och U (c. 25 procent). Båda har sitt ursprung söderut i Europa. Eftersom mutationerna på den kvinnliga mtDNA-linjen i genomsnitt sker bara vart 2000:e år, går denna linje inte att följa i historien lika noggrant som den manliga Y-linjen.
• Här ovan framgår att Jan-Anders Enegren och artikelförfattaren Svenolof Karlsson har en gemensam förfar som levde för ungefär 750 år sedan, alltså i slutet av 1200-talet. Förfaderns plats i trädet är vid noden BY32536, där Jan-Anders och Svenolofs släktlinjer möts.
Den nod Y15615, som inleder utsnittet, har tidsbestämts till omkring år 700 – den representerar alltså en mutation i Y-kromosomen som skedde för omkring 1 300 år sedan. Sedan har mutationer i Y-kromosomen hos senare generationer gett upphov till nya förgreningar (noder) i trädet. De ortsnamn som anges är hemorten för den äldsta kända förfadern (enligt traditionell släktforskning) hos dem som testat sig.
Individerna är anonymiserade och anges bara med nationsflaggor och ortsnamn, med två undantag: Jan-Anders Enegren, vars äldsta kända förfader torde ha hört hemma i Påras, Kronoby och artikelförfattaren, vars förfar tolv generationer tillbaka i tiden, vid 1600-talets mitt, hette Mickel Mattsson Broända och var bonde i Broända, Nedervetil.
• Informationen i detta utsnitt härstammar från företaget FamilyTreeDNA, några via YFULL. Trots att underlaget är litet och felkällorna uppenbara ger utsnittet en förbluffande entydig bild. Till exempel stämmer resultaten väl med Jan-Anders Enegrens hypotes i artikeln här intill, nämligen att hans förfäder anlänt till Österbotten från inlandet och sökt sig nedåt mot havet längs Perho ådal. Av hans sexton närmaste anförvanter i trädet lokaliserar femton sina äldsta kända förfäder till orter nära Perho å. Den sextonde har tagit sig till Uleåborg.
• Det kan nämnas att Jan-Anders och artikelförfattaren är släkt med varandra också på mycket närmare håll än genom den gemensamma förfadern. Jan-Anders är 6:e kusin med Svenolofs far; släktlinjerna går ihop i Terjärv på 1720-talet. Också detta stämmer med den stora bilden. Av de nämnda anförvanterna hittar Ulf-Peter Granö åtta i sin släktdatabas och kan bland dem konstatera en mängd både närmare och mer avlägsna släktskap.
Även Jari Kinnunen och Jan-Anders Enegren befinns av Ulf-Peter vara släkt, nämligen 8:e kusiner, båda ättlingar till Per och Agneta Pölkki i Vetil.
Jari Kinnunen upprätthåller flera hemsidor av intresse för historiskt intresserade. De nås via www.kinnunen.nu.
Jan-Anders Enegren nås på enegren@kolumbus.fi.
Matti Virtanen nås på matti.h.virtanen@gmail.com.
