Nittiotalets stora sak i energibranschen var avregleringen och introduktionen av marknadsmodeller. Genom konkurrens mellan elproducenter skulle elpriserna pressas och effektivare lösningar hittas.
Visionen gav inledningsvis goda resultat. EU gick med i projektet och ville snart ta ledarskapet. Tyskland med sitt tunga beroende av kolkraften såg en chans att genom en omställning bli en förnybarhetens fågel Fenix.
Men något gick snett. De mål man jobbade med krockade. Kostnaderna rakade i höjden. Den medicin politikerna ordinerade, visade sig kräva motmediciner på grund av biverkningar.
För ungefär tio år sedan skedde en U-sväng i EU:s energipolitik, enligt ekonomen Carlo Stagnaro i en studie nyligen publicerad av tankesmedjan Institute of Economic Affairs. Sedan dess har trenden varit återreglering och en explosion av regelverk.
Problemet är enligt Carlo Stagnaro framför allt att EU:s medlemsländer infört en bred skala av stödåtgärder för förnybar el, olika i varje land: investeringsstöd, skatteundantag, inmatningstariffer och annat, samtidigt som de gett förnybar el en gräddfil i elnäten och skyddat producenterna av den förnybara elen för de kostnader som obalanserna i deras elproduktion skapat.
Allt detta slog sönder marknadsmekanismerna. Som effekt har den konkurrensutsatta delen av energimarknaden åter reducerats, med kapacitetsmekanismer som den nyaste trenden.
Modig idé
Marknadstänkandet tog plats inom energisektorn genom ett nordiskt pionjärskap. Allra först ute var Norge med ett beslut i Stortinget 1990 att öppna en handelsplats för el.
1993 kom elhandeln i gång som en börsfunktion, 1996 kom Sverige med, varvid namnet Nord Pool lanserades, 1998 trädde Finland in och 2000 Danmark. I dag verkar Nord Pool också i de baltiska länderna, Tyskland, Storbritannien och snart också i Nederländerna, Belgien, Frankrike, Österrike och Polen.
Mikael Lundin är vd för Nord Pool sedan december 2009. Han kallar de nordiska politikernas beslut på nittiotalet ”modigt”, långt innan man söderut i Europa hade nått fram till idén om en integrerad prisbildning.
Att Nord Pool verkligen har fungerat som en marknad, där utbud och efterfrågan mötts, har visats i flera akademiska studier, bland annat av professor Lars Bergman vid Stockholms handelshögskola.
Men något har alltså hänt. Politikerna har blivit nationalister.
”Varje land har utsett sina egna energikommissioner, och de för ingen gemensam diskussion. I dagens globala värld är det en absurditet, speciellt i fråga om en så lätt överförbar produkt som el. Är det så att politiker i grunden är nationella varelser”, frågar Mikael Lundin.
Från en annan planet
När Mikael Lundin arbetade för Vattenfall under bolagets stora expansion i Tyskland, var perspektivet det omvända. Framtidstron var stor liksom utväxlingen i affärerna.
”Om du hade sagt mig för tio år sedan att företag som Vattenfall, RWE och Eon i dag skulle stå inför stora problem, sådana som de i dag har, skulle jag ha frågat vilken planet du kommer ifrån.”
Ingen förutsåg vad som skulle hända. Den tillkommande vind- och solkraften har gett ett elflöde som inte kan planeras, trots det hotar effektbrist, elnäten stressas, elsystemen slås sönder, lönsamheten rasar, kostnaderna har blivit astronomiska.
Allt ett resultat av ivern att subventionera det man trodde på.
”Det övergripande målet att få bort koldioxidutsläpp är det stor enighet om. Felet är att alla länder har valt sina metoder utan att fråga hur andra gör”, säger Mikael Lundin.
Som många andra menar han att den effektivaste metoden skulle vara ett enda gemensamt styrmedel, handeln med utsläppsrätter: ”Bestraffa det som är icke önskvärt, koldioxiden, men särbehandla inte teknologier. Låt marknaden sköta gallringen.”
”Vi har fått söndersubsidierade marknader. Vi inledde med att bygga upp något bra, men har sedan skapat en miljö utan förutsägbarhet för dem som ska fatta investeringsbeslut. Det betyder att ingen satsar utan garanterade stöd.”
EU = regleringskultur
Kanske har också EU:s beslutskultur blivit ett problem. Till exempel är ett dussintal nätverkskoder på gång, med föreskrifter om hur kommunikationen i de framtida elnäten ska äga rum. Det är fråga om dokument på tusentals sidor, som även små branschaktörer förväntas ta del av och rätta sig efter.
”Så fort EU tar hand om något, verkar det leda till detaljreglering. Jag förstår inte att all denna reglering är nödvändig.”
Nord Pool skapades genom ganska lösa avtal, men sedan krockade den nordiska traditionen med den europeiska.
”Avtal skrivs i Norden på 1–2 sidor, i Europa på 30 sidor, och då måste jag dessutom ha två advokater som läser avtalstexten. Den nordiska traditionen är unik, finns ingen annanstans i världen. EU styrs inte efter de nordiska principerna.”
”Vi är inne i största förändringen i energibranschen på hundra år. Vi är på väg mot en lokal småskalig elproduktion, och till och med elbilar, som man talat om hela mitt liv, börjar bli en realitet. Det här sker just nu. Är nätkoderna anpassade för detta? Jag kan inte tänka mig att detaljreglering är det rätta verktyget.”
Överlever EU?
”Det är en större fråga än jag ska svara på. Men som vd för Nord Pool oroar jag mig för den långsiktiga prisbildningen. Vi måste hålla oss kyliga, inte gå ut med nya subventioner av kraftslag som hotas av redan subventionerade kraftslag.”
Onormalt pris?
Är elpriset inte onormalt lågt just nu?
”Vad har man väntat sig? Man subventionerar fram ett stort överutbud av kraft, vad tror man ska ske då? Så som förutsättningarna är fungerar marknaden alldeles utmärkt.”
”När jag började det här jobbet 2009 var situationen omvänd. En del kärnkraft var ur drift, det var smällkallt och elpriserna jättehöga. Jag stod snart i tv-studion och fick förklara samma sak, att det är så en marknad ska fungera.”
”Om politikerna inte klarar att leva med osäkerheten, ska de kanske återreglera allting. Att ligga mitt emellan två system är det sämsta. Om man till exempel i Finland inte orkar med att elpriserna tillfälligt kan bli höga, inte vill ha marknadens konsekvenser, låt då Fingrid göra en plan för landet och bygg vad som behövs”, säger Mikael Lundin.
