Yrke: kryptoofficer

Anne-marie Eklund Lowinder

Bild: Karl Vilhjálmsson

Anne-Marie Eklund Löwinder


Säkerhetschef vid Internetstiftelsen i Sverige sedan 2001.
Kryptoofficer (Trusted Community Representative) hos ICANN sedan 2010.
Invald i Internet Hall of Fame 2013.
Ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), avdelningen för informationsteknik.
Styrelseledamot i Council of European National Top Level Domain Registries.
Styrelseledamot i Institutet för rättsinformatik.
Styrelseledamot i Swedish Network Users’ Society.
Ledamot i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps informationssäkerhetsråd.
Belönad 2018 med IVA:s guldmedalj, för ”unika och betydelsefulla insatser”. Mottog samma år Svenskt Näringslivs Säkerhetsstipendium och rankades av Stockholms handelskammare som den bäst kända stockholmaren utomlands.
”Årets säkerhetsprofil” i Sverige 2012 med motiveringen att hon är ”den kompletta säkerhetspersonen med bred och djup kunskap kring IT-säkerhetsfrågorna”.
Anne-Marie Eklund Löwinders fascinerande yrkeskarriär har skildrats bland annat i dokumentärfilmen “Nyckeln till internet” (regi Simon Klose, 2016). Hon är även förebild för huvudpersonen Rebecka i Åsa Schwartz thriller De sju nycklarna (2017), där onda krafter gör allt för att döda henne liksom de andra nyckelbärarna.

Anne-marie Eklund Lowinder

Bild: Karl Vilhjálmsson

Några säkerhetsråd


Hemsidan internetstiftelsen.se innehåller mängder av information om hur man skyddar sig mot skadlig kod på nätet. Nedan en kort sammanfattning.

 

85 procent av alla mejl i världen uppskattas vara skräppost eller spam. Bedragarna använder ofta adresser som läckt när ett företags databas hackats, något som hänt allt från Facebook till British Airways.

Mejlen innehåller ofta någon form av erbjudande. Eller så får du ett hotfullt meddelande om något som hänt eller ska hända. Avsikten är dock alltid densamma: Bedragarna vill få dig att klicka på en länk eller en fil. Gör aldrig det, när det är fråga om okända eller oväntade avsändare.

En variant är utpressningsmejl. Mejlet ser ut att ha en seriös avsändare och du uppmanas att klicka på en länk. En tredje variant är av typen Nigeriabrev, som att en rik släkting efterlämnat ett stort arv, där problemet dock är att det tillkommer kostnader som först måste betalas.

Att helt undvika bluffmejl är omöjligt, även om skräpfilter kan fånga upp en del av dem. Är du osäker på om ett mejl är en bluff, kan du försöka kontakta den som mejlat dig via telefon eller någon annan kanal.

Svara aldrig på spam eller misstänkta bluffmejl. Gör du det, bekräftar du för avsändaren att det är en aktiv mejladress. Den säljs då vidare och du riskerar bli dränkt i nya mejl.

Skapa en extra mejladress som du kan använda i mindre viktiga sammanhang.

För att minimera skadan av ett eventuellt angrepp är en bra idé att ha två olika användarkonton. Ett med administratörsrättigheter, som du bara använder vid installation av program. Och ett vanligt användarkonto som du använder till vardags.

Ha alltid en säkerhetskopia av innehållet på din dator. Se till att säkerhetskopian inte är kopplad till ditt hemmanätverk.

 

Publika wifi-nätverk innebär en särskild risk. Den som satt upp nätverket har full insyn i allt som sker på det. Det är enkelt att sätta upp en accesspunkt på offentliga platser och döpa den till ett namn som gör att du luras att använda den.

Tipset är att använda en så kallad VPN-tjänst. Du skickas då till en VPN-operatör innan du besöker en webbplats och ditt surfande isoleras i en tunnel som ingen annan har tillträde till.

Samtidigt bör man försäkra sig om att VPN-tjänsten är seriös och inte kontaminerad med skadlig kod.

Välj i din dators inställningar bort ”automatisk anslutning till nätverk” och klicka för att du alltid ska tillfrågas innan du ansluts till ett öppet nätverk.

Tänk på att det är mycket säkrare att surfa via din mobiloperatör än på ett öppet nätverk genom att mobilsurfen är krypterad.

 

Några standardråd:

  • Ladda aldrig ned program på uppmaning av någon okänd via ett mejl eller ett pop up-fönster.
  • Uppdatera dina program och annan mjukvara, som webbläsare, genast när uppdateringarna släpps.
  • Använd ett antivirusprogram. Tänk på att även antivirusprogram måste uppdateras.
  • Klicka inte på länkar som du får skickade till dig från okända eller oväntade avsändare. Kolla vilken adress länken leder till genom att hålla muspekaren över den utan att klicka.
  • Håll din dators brandvägg är aktiverad.
  • Installera annonsblockerare som kan skydda dig mot skadlig kod, till exempel Adblock eller Ublock.

 

1. Linus morfar, statistikprofessorn Leo Törnqvist växte upp i
Finskas, Jeppo. Linus morfars mor hette Anna Sanna Finskas,
hans morfars far Anders Törnqvist kom från Nedervetil.
2. Mer okänt är att den vinnande webbläsaren kunde ha varit
Erwise, utvecklad av fyra fi nländska studerande (Kim Nyberg,
Kari Sydänmaanlakka, Teemu Rantanen och Kati Suominen)
vid Tekniska högskolan i Otnäs 1991–1992, som ett samarbete med Tim Berners-Lee. Delar av Erwise fördes vidare till
Mosaic, men tyvärr föll projektet på grund av laman, den
ekonomiska depression som just dessa år fi ck en mängd
forskningsprojekt i Finland att avstanna.
3 I Finland hade Juha Heinänen vid Tammerfors universitet motsvarande pionjärroll.
TEXT: SVENOLOF KARLSSON