Natur och motion är mina främsta energikällor. De kombineras i orientering, som är en hobby som jag delar med familjen. Orientering ger en utmaning för kropp och knopp och har gett hela familjen möjlighet att resa och se vackra platser runtom i Finland, men även i Sverige. Senast i augusti deltog jag i Venlojen Viesti i Rovaniemi, där jag sprang en av fyra sträckor, och är stolt över att jag tog mig godkänd i mål. Tiden är inte så viktig.

När jag väl gjort mitt motionspass är jag bra på att lagra energi. Jag kan ligga på soffan och göra absolut ingenting.

När mitt batteri har låg energinivå, tillåter jag mig själv att vara trött. Jag är i grunden en positiv person och räknar med att det kommer en ny dag i morgon.

Pandemin har varit slitsam för oss alla. I mitt jobb har vi hjälpts åt med kollegorna, och det har känts bra att allmänheten ställt upp och tagit ansvar för att begränsa smittspridningen. Ingen fixar det här på egen hand, men tillsammans ska vi nog ta oss vidare.

När allt det här är över drömmer jag om att gå och se en musikal i Stockholm.

Under det senaste året har vi alla blivit tvungna att tänka i nya banor. Även om situationen är krävande på många sätt, har den också gett oss nya insikter. Varje gång jag är med om att lösa ett problem strömmar det till ny energi. Idén med gymnastikundervisningen på distans lät i början främmande, men till min förvåning har också det fungerat riktigt bra. Vi har kunnat utnyttja tekniken för att kommunicera med varandra och för att skapa nya roliga sätt att motionera och stärka kroppen.

En av mina största energikällor är att få bidra till att människor lär sig nya saker och utvecklas. Det gäller både i mitt yrke som lärare och i min roll som tränare för de ungdomar som ägnar sig åt gymnastik på fritiden.

Min energi alstras tillsammans med andra människor och med mina tre hundar som jag dagligen motionerar. Ibland vill jag ändå vara helt ensam, gärna i en kolmörk skog där jag kan njuta av sådana små ljud som vanligtvis överröstas av det dagliga sorlet.

I en sjupersonersfamilj finns det mycket energi, men vi är alla ganska individualistiska. Både jag och min man vill gå in i våra egna projekt och barnen verkar ha blivit likadana. Vi springer runt i samma hus, men vi har alla våra egna projekt. Jag blir glad av rörelse, tycker inte om stagnation.

För min egen del får jag mycket energi från goda samtal med andra människor. Intryck kommer till mig, kanske för att jag har en förmåga att ta in dem. För mig föds energin i kontraster och motpoler. En del samtal kan också dränera mig på energi. När jag ska återhämta mig vet jag inget bättre sätt än att jag får sortera mina saker och umgås med dem.