Våren 2023 är det tänkt att ske. Då skjuts KvarkenSat upp med en raket från Esrange i Kiruna, för att därefter cirkulera i en omloppsbana någonstans mellan 200 och 400 kilometer från jord-ytan. Förväntningarna på projektet är höga.
”Det här är första steget för att göra rymddata från en småsatellit tillgänglig för alla i regionen. Det finns många exempel från Finland och andra länder, där man löst verkliga problem och skapat nya företag med hjälp av data från satelliter. Vi har redan haft tre hackatonevenemang som gett upphov till nya företags-idéer”, berättar Heidi Kuusniemi, professor på Vasa universitet och projektledare för Kvarken Space Economy, där KvarkenSat ingår.
Under 2022 packas satelliten, med all sin utrustning, ihop och samtidigt byggs den mottagningsstation som ska styra och kommunicera med KvarkenSat och andra satelliter. Mottagningsstationen blir en del av Vasa universitets rymddatalaboratorium, med placering i Technobothnias forskningscenter på Brändö i Vasa.
”Från mottagningsstationen kommer vi att kommunicera även med andra satelliter och all data kommer att läggas upp på portalen, fritt för användning”, säger Heidi Kuusniemi.
KvarkenSat får måtten 20×10×10 centimeter och en vikt på cirka 2 kilogram. Trots det lilla formatet kommer avancerad högteknologisk utrustning att rymmas in, utrustning som bygger på det senaste inom rymdteknologin, med hållbarhet som en ledstjärna.
Företaget Aurora Propulsion Technologies, med bas i Esbo, har utvecklat sex styrmotorer som håller satelliten på rätt kurs genom att puffa ut vattenånga.
En hyperspektralkamera, utvecklad av Teknologiska forskningscentralen VTT, ska ta bilder med olika våglängder och uppdatera mottagarstationen i Vasa fyra till sex gånger per dygn.
Vasa universitet har stått för mjukvaran och även bidragit i arbetet med hårdvaran, tillsammans med Luleå tekniska universitet, Aalto-universitetet, Yrkeshögskolan Novia, Institutet för rymdfysik och Sveriges lantbruksuniversitet.
Satelliten med utrustning passerade nyligen tekniska tester utförda en internationell expertpanel.
”Projektets olika deltagare har tillfört expertis. Vi är mycket glada över att vi kan erbjuda en möjlighet för ett finländskt innovationsföretag som Aurora att visa upp sin teknik i verkliga förhållanden”, säger Heidi Kuusniemi.
I rymden finns redan flera påkostade nätverk av satelliter, bland annat EU:s Copernicus-satelliter, som susar fram omkring 800 kilometer över jordytan. KvarkenSat spelar i en mycket lägre budgetdivision och instrumenteringen är specifikt anpassad för sitt uppdrag för de österbottniska landskapen och Västerbotten.
”Mottagningsstationen kommer att hantera data även från andra satelliter som fritt tillhandahåller information. Till exempel ska KvarkenSat och andra småsatelliter kunna bidra med positioneringskorrigeringar för de stora satelliterna.”
KvarkenSat blir de facto den första öppna småsatelliten utrustad med en så kallad trefrekvens-GNSS-mottagare och en reflektor, utformade för att kunna bidra till precisionsförbättringar i hela det globala positioneringssystemet. Noggrannheten går ned på millimeternivå, något som i slutändan gagnar alla användare av satellitnavigering.
En annan fördel är KvarkenSats relativt låga omloppsbana, vilket gör att satelliten passerar över Kvarken fler gånger per dygn än satelliter på högre höjd. Informationsuppdateringar görs därför oftare, något som exempelvis skogsbruket har nytta av för att följa förändringar i samband med stormskador, skogsbränder, torka eller insektsangrepp.
Arbetet med KvarkenSat går också i linje med Finlands hållbarhetsstrategi inom rymdforskningen. De senaste 70 åren har ett stort antal pjäser skjutits upp i rymden, där en del tappat kontakten med markstationer, men fortsätter att som spökskepp kretsa i omloppsbana runt jorden.
”Det här är ett växande problem som kräver internationellt samarbete. Tillsammans med de nordiska länderna visar Finland, och vi med den här satelliten, vägen för hållbar rymdteknik”, säger Heidi Kuusniemi.
Projektet har ansökt om att dess satellit ska finnas med när de första raketerna skjuts upp från Esrange i Kiruna. Datumet har flyttats fram, men enligt den uppdaterade tidtabellen blir det av i april 2023.
KvarkenSat
• är en Low Earth Orbit-satellit (LEO) med omloppsbana på 200–400 km höjd.
• är ett samarbete mellan Vasa universitet, Yrkeshögskolan Novia, VAMK/Design Center MUOVA, Hanken Svenska Handelshögskolan, Åbo Akademi, Aalto-universitetet, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Institutet för rymdfysik.
• formatet är 20×10×10 centimeter och vikten cirka 2 kg.
• drivs fram av sex styrmotorer, utvecklade av Aurora Propulsion Technologies.
• spektralkameran utvecklad av Teknologiska forskningscentralen VTT.
• planerad uppskjutning från Esrange i Kiruna våren 2023.
