”Dagens miljömyndigheter är påvligare än påven”
Efter över tio år som sakkunnig medarbetare i Katternötidningen pensionerar sig Jalle, Jarl Ahlbeck, från det uppdraget. Omkring 150 frågor har han i sin spalt svarat på genom åren. Nu ställer vi några frågor till Jalle, född och uppvuxen i Nykarleby.
Varför blev du kemist?
”Min klasskamrat Martin Granholm skulle 1965 börja studera vid KTF (Kemisk-tekniska fakulteten) vid Åbo Akademi, där även min kusin, Carl-Eric Bruun (känd som krigsflygare) hade studerat. Så jag följde med helt enkelt.”
Jalle hade planer på att börja arbeta på Schaumans cellulosafabrik i Jakobstad (där Martin sedan blev direktör), men det blev mest sommarjobb. I Åbo började Jalle som assistent åt professor Bertel Myréen, som varit teknisk ledare för Kymmene Ab.
”Bertel var min förebild och mentor och hjälpte mig att få en egen identitet som ingenjör och forskare.”
1986 doktorerade Jalle med en avhandling om vad som händer kemiskt och värmetekniskt vid avsvavling av rökgaser och hur processen kan förbättras. Då var sura regn och partikelutsläpp problemet. Efter en arbetsperiod med rening av industriellt avloppsvatten blev han docent och lektor i miljövårdsteknik vid Åbo Akademi, Institutionen för anläggningsteknik, där Jalles granne från Nykarleby, Tapio Westerlund, fortfarande är professor.
Hur är läget för miljön i Finland i dag?
”Bra, och trenden är positiv. De som inte levt på 1960- och 1970 talen vet inte hur mycket föroreningar som då släpptes ut. Ett undantag är Östersjön, som är mera övergödd nu än då, däremot har Bottenvikens vatten blivit renare.”
Jalle har med åren blivit kritisk till Finlands miljömyndigheter. Till exempel har de blivit ”påvligare än påven”, genom överdrivet stränga tolkningar av EU:s regelverk, anser han.
”Bland annat stängdes Åbos utmärkta sopförbränningsverk, försett med rökgasrening, tio år i förtid för att kväveoxidutsläppen tillfälligt överskred normerna. Ändå var skorstenens kväveoxidutsläpp bara en bråkdel av de utsläpp som kom från de dieselbilar som förde soporna till anläggningen. I dag fraktas soporna från Åbo till Stockholm, Estland och Vanda med konsekvens att kväveoxidutsläppen mångdubblats.”
Varför är ”grön” politik så populär i storstäderna?
”Många är ideologiskt övertygade om att miljön blir sämre. Många vill rädda världen från en undergång som bara finns i fantasin. På landet ser man kanske klarare att det inte stämmer. Medias domedagsartiklar har säkert bidragit”, enligt Jalle.
”I själva verket blir miljön bättre varje år även globalt sett, om man med bra miljö avser ren luft och rent vatten. Jag tror allt mer att grön ideologi ska beskrivas som religionsersättning nu då kristendomen och kommunismen inte är så inne längre.”
Själv anser Jalle sig vara ”måttligt kristen och relativt teknogrön”.
”Ibland dyker ungdomens socialistiska tankar upp, men förnuftet brukar vinna. Jag är medlem av Svenska folkpartiet och räknas antagligen till högerfalangen.”
Som pensionär spelar Jalle i två orkestrar: Akademiska Orkestern (symfoniorkester) och Åbos krigsveteranorkester (av typ Dallapé). Långa cykelturer i naturen, skidåkning och skridskoåkning hör också till nöjena. Däremellan ser Jalle på bandade engelska ligamatcher och går på Inters alla fotbollsmatcher i Åbo.
”Teknologin och politiken får de yngre hålla på med numera, jag har alldeles för bråttom för sådant”, berättar Jalle som har tre döttrar, en fru och fyra barnbarn.
”Två av barnbarnen bor i Moskva och det är alltid kul att åka dit och tala dålig ryska. Den som har möjlighet bör besöka konstgalleriet Tretjajovskaja, tavlorna där är helt osannolika.”
