Allt mer IQ i elnäten

I framtidsvisionerna har man målat upp hem som sköter sig själva med egenproducerad el. Produceras mer el än hemmet behöver, säljs överskottet till elbolaget, produceras för litet, täcks underskottet med el som köps in när elen är som billigast.

Allt sköts alltså automatiskt, hemmets invånare ökar bekvämligheten och minskar elräkningen.

Men har man inte talat om det här smarta elnätet i tio år nu?

”Det kan kännas som att utvecklingen går långsamt, men jag håller absolut inte med om att inget skulle ha hänt. Nätbyggnad är en kapitalintensiv verksamhet jämfört med många andra branscher och elbolagen är därför av tradition långsammare på att reagera på nya impulser”, säger Pertti Järventausta, professor i elteknik vid Tammerfors tekniska universitet.

Elbolagens försiktighet kan också förklaras med att det fortfarande finns stora oklarheter i regelverket och att det ännu inte etablerats standarder som hjälper elektronikbranschen att satsa på produkter.

”Utvecklingen av smarta elnät har inte kommit i gång på allvar än på konsumentmarknaden. Det finns en hel del produkter ute i detaljhandeln, men konsumenterna har inte hittat dem”, säger Pertti Järventausta.

Tillfällig elbrist

Den politiska drivkraften bakom smarta elnät handlar knappast främst om bekvämlighet och billig el för konsumenterna. Omställningen från fossilt till förnybart har inneburit att utbudet av el på marknaden ökat, men samtidigt har den reglerbara produktionskapaciteten minskat. Det gör att elnäten i Finland är hårt belastade under årets kallaste månader, när hög elförbrukning hos kunderna sammanfaller med låg produktion hos förnybara energikällor.

Med detta har risken för elbrist ökat drastiskt, liksom svårigheten att hantera systemstörningar i elnätet.

”På elmarknaden behövs nya sätt att agera flexibelt och kostnadseffektivt. Det är viktigt att göra elanvändarna mer aktiva för att bemöta denna utmaning. Genom smarta lösningar kan Finland visa andra hur elanvändarnas ställning kan förbättras i framtiden”, sade näringsminister Olli Rehn, när han nyligen tillsatte en arbetsgrupp som under två år ska gå på djupet med smarta elnät.

Arbetsgruppen har ett tjugotal representanter från myndigheter, universitet och intresseorganisationer. Uppgiften beskrivs vara att ”skapa ett enhetligt synsätt på framtidens smarta elnät och föreslå konkreta åtgärder för att de smarta elnäten ska kunna betjäna kundernas möjligheter till aktivt deltagande på elmarknaden och generellt främja upprätthållandet av leveranssäkerheten”.

Nattström en förebild

Det låter som att ansvaret för elförsörjningen skyfflas över på konsumenterna. Samtidigt har hushållen, med de låga elpriser som råder, inte mycket ekonomiskt att vinna på investeringar i smarta nät.

Är konsumenterna egentligen intresserade?
”Det finns en liten andel som alltid sätter sig in i nyheter på elmarknaden, men de flesta är nöjda så länge elförsörjningen fungerar och är hyfsat förmånlig”, medger Bettina Lemström, överinspektör på arbets- och näringsministeriet och medlem i arbetsgruppen.

Hon nämner tvåtariffsystemet, populärt kallat nattström, som ett exempel där kunderna faktiskt bidragit till att jämna ut förbrukningstoppar.

”Det är en bra modell som utvecklades för flera decennier sedan och fortfarande har en inverkan på driftskostnaderna för eluppvärmda egnahemshus. Om man jämför Finland och Danmark, som inte har motsvarande system, kan man se att skillnaden i förbrukning mellan natt och dag är mycket större i Danmark. Eftersom skillnaden i förbrukning jämnats ut under dygnet, har även skillnaden i pris blivit mindre för finländska elkunder.”

Det finns goda möjligheter för Finland att leda utvecklingen av smarta elnät.

”Vi har ett försprång jämfört med övriga Europa, tack vare den höga andelen av fjärravlästa elmätare. Hos 98 procent av dem som förbrukar el i landet finns mätare som nästan i realtid registrerar förbrukning, elkvalitet, alla små avbrott. Det ger elbolagen enorma mängder data som kan användas för att stöda utvecklingen av smarta elnät”, säger Bettina Lemström.

Mikroproduktion ökar

En viktig aspekt av det smarta elnätet är att strömmen går i båda riktningarna. Små produktionsenheter säljer överskottsel till elbolag när förhållandena så medger. Här har länder som Tyskland, Danmark och Sverige gått mer radikalt fram än Finland.

”Mikroproduktion har dock blivit vanligare också hos oss. Solpaneler har sjunkit i pris och det syns åtminstone i antal enheter. Över 30 elbolag i Finland har meddelat att de köper överskottsel av sina kunder enligt olika tariffer, vanligen utifrån spotpriset på elbörsen minus en liten marginal”, säger Bettina Lemström.

Ett problem med de förnybara energikällorna är svårigheten att matcha produktionen och efterfrågan. Enligt entusiasterna kan detta på sikt lösas genom att elen lagras.

Framsteg inom ellagringsteknologin görs. I juni invigdes Nordens största energilager i Helsingfors. Det ligger i anslutning till ett solkraftverk och består av 15 000 litiumjonbatterier med uppgift att balansera utbud och efterfrågan i eldistributionen.

”Energilagringsenheter inne—bär en ny kostnad, och är inget som ingår i en vanlig husbudget, men på senare år har utvecklingen av batteriteknologi varit snabb och priserna sjunkit. Nu finns marknadsanpassade batterier även för mikroproduktion som betydligt ökar nyttan med solenergi”, säger Pertti Järventausta, som även han ingår i ministeriets arbetsgrupp.

Vad gäller nybyggen anser han att kraven borde skärpas, så att alla hus blir utrustade med teknik som möjliggör laststyrning av energi.

”Tekniken finns och behoven är identifierade, men det tar sin tid att implementera nya lösningar”, konstaterar Pertti Järventausta.