Bygg effekt, bli vinnare

Bolidenkoncernen äger bland annat zinksmältverket i Karleby och kopparsmältverket i Harjavalta och hör till de största elförbrukarna i Finland. Mats Gustavsson är energidirektör i koncernen sedan snart tio år.

Elpriset på elbörsen ligger på nivån 20 euro/MWh. Är det rätt elpris?

”Den grundläggande frågan är vad det i verkligheten kostar att producera el. Nord Pools priskurva säger just nu inget om det, utan speglar ett elöverskott föranlett av ett extremt lågt världsmarknadspris på kol och av väldigt stora subventioner på förnybart.”

Elpriset kommer därför inte att vara lågt för evigt.

Mats Gustavsson anser att det är dags att avsluta subventionssystemen. Inte bara för att subventionerna driver bort befintlig kraftproduktion och ersätter den med dyrare alternativ. Utan också för att den skapar effektbrist.

”Vi måste också i framtiden ha elproduktion som går att planera och inte beror på vädret. Eftersom alla länder beter sig ungefär likadant, kommer behovet av effekt bara att växa. De som tillhandahåller effekt kommer i vissa lägen att kunna ta i princip hur mycket betalt som helst för den”, säger Mats Gustavsson.

”Det är inte en bra utveckling, därför borde Sverige behålla kärnkraften tills den faller för sin ålder.”

Därför tror Mats Gustavsson också att Fennovoima, med planerad start 2024, kommer rätt i tiden: ”Det är inte orimligt att de kommer att ligga väldigt rätt i förhållande till elpriset när de är i gång.”

Alla vill ha vattenkraft

Vattenkraften är den perfekta reglerkraften till vind- och solkraften. Problemet är att alla vill ha den och att mängden är begränsad.

”Vattenkraften används fortfarande mest som bulkeffekt. Men får reglerkraft en egen prissättning, för att den kan rädda vindkraftsländerna från obalanserna, kommer också vattenkraftens roll som effektreserv att minska”, säger Mats Gustavsson.

Därför bör Sverige enligt honom både öka reglermöjligheterna i dagens vattenkraftsystem – en diskussion som är i gång – och överväga att bygga ut vattenkraften i de fyra älvar som Sveriges riksdag i tiden fredade.

Hur ser han på det politiska projektet att lösa energiproblemen över nationsgränserna?

”EU talar stort om att samverka och bygga en energiunion. Men nästa dag agerar länderna egoistiskt från eget perspektiv.”

”Stora områden i Europa har samma vädertyp. Alla kommer att få effektbrist samtidigt. Vem ska då vara den hjälpande handen? Jag tror inte det är realistiskt med en gemensam stamnätsoperatör som skulle lösa allas problem”, säger Mats Gustavsson.

Självförsörjning

Bör ett land vara självförsörjande på effekt?

”Ur ett svenskt perspektiv är svaret ja, Sverige har med sin vattenkraft och kärnkraft bland de bästa kraftsystemen i världen. Bygg på den plattformen. Med de förutsättningarna borde vi få investerare till landet. Nästa aluminiumsmältverk borde byggas i Sverige.”

Kan Finland lita på Ryssland som elleverantör?

”Det skulle inte jag göra. Ryssarna har infört en kapacitetsmarknad, också de har tidvis underskott i sin elproduktion. Man kan inte lita på att importen därifrån kommer i gång igen.”

Lotta Gröning säger i en kolumn i den här tidningen att Finland inte heller ska lita på Sverige.

”Hon kan ha rätt i det. Energiområdet är extremt komplext, och tyvärr är få politiker tillräckligt insatta i logiken i energifrågorna. Det förvärras av ett flockbeteende, att alla politiker vill säga ’rätt’ saker.”

”Boliden har som en stor elkonsument också misslyckats med att kommunicera vad som står på spel. Frågan är om det måste hända något allvarligt med energiförsörjningen, för att folk ska förstå allvaret”, säger Mats Gustavsson.

Råd till Juha Sipilä

Om du gav råd till Juha Sipilä, vad skulle du säga?

”Finland måste bygga ut sin kraftproduktion, så som man nu gör med kärnkraften. Jag skulle i större omfattning satsa på biobränsle, och aldrig mer göra ett så kostsamt subventionsupplägg för vindkraften som Finland nu har. Den bästa lösningen kunde vara att Sverige och Finland skulle samköra energifrågorna.”