Mysterium
Petri berättar om de mystiska omständigheterna när en tibetansk spaniel försvann i Mellersta Österbotten.
”Nemo fick upp ett bra spår, men plötsligt upphörde det tvärt. Vi fortsatte letandet följande dag och fick upp ett nytt spår, men också det försvann, på en annan plats. Den tredje dagen upprepades samma sak ännu en gång.”
”Jag undrade om hunden hade flugit iväg. Sedan gav jag Nemo fria tyglar. Han gick från gård till gård och luktade på varje husknut. Så stannade han framför dörren till ett frontmannahus. Dörren öppnades av en äldre kvinna. Under armen hade hon en tibetansk spaniel.”
Damen hade hittat rymlingen av en slump och den hade låtit sig fångas. Hon tog hem hunden och skötte om den. Hon undrade varför ingen i en annons i tidningen efterlyste den söta “tultan”.
”Alla använder inte nätet och Facebook. Man informerar fortfarande om bortsprungna hundar på butikernas anslagstavlor.”
Orsaken till att spåren efter spanieln plötsligt bara försvann klarnade också. Damen hade åkt sparkstötting medan hon rastade hunden. Då hunden blivit trött, hade hon lyft upp den på sparken.
Utmanande terräng
Petri erkänner att eftersökningarna kan vara påfrestande.
”Ofta är nog både karl och hund helt slut. Ibland tar vi oss fram på gungfly, ibland pulsar vi genom djup snö. Andra gånger vandrar vi genom grustag och avsides trakter, ibland längs vattendrag. I genomsnitt vandrar vi elva kilometer per dag under ett sökuppdrag.”
Det kan gå timmar, dagar, veckor, till och med månader, för att hitta en hund. Den ideala förutsättningen är lugnt vår- eller höstväder med färska spår. Då går Nemo hela tiden med nosen i backen. Men går han efter riktigt gamla spår över ett vidsträckt område kan det ta upp emot tre timmar innan Nemo hittar dofterna.
Blåst försvårar uppgiften, liksom vattendrag. Petri ser på Nemos beteende när det börjar “bränna”.
”Då vi är nära den bortsprungna hunden, kopplar jag Nemo, eftersom han inte kommer överens med alla hundar, åtminstone inte hanhundar. Med tikar är det inget problem.”
Vanligtvis är den bortsprungna hundens ägare med. Ibland deltar någon hjälpreda då hunden ska fångas in.
”Jag kan inte alltid gå nära den bortsprungna hunden i sällskap med Nemo. Han kan skrämma bort rymlingen ännu mer.”
Hundar som stuckit i väg efter ett byte är ett kapitel för sig. Utgående från djurets fotspår kan man avgöra i vilken riktning hunden sprungit. Hittills har duon stött på spår av både hjort, ren, älg, räv, varg, hare och lo.
”Fåglar kan också avslöja en hel del. Om de väsnas, kan det finnas en rymling i närheten.”
