Vindkraftsutbyggnade i Finland är inne i en intensiv fas. Under 2022 ökade den installerade effekten för landbaserad vindkraft med hela 74 % (2 420 megawatt) och den höga utbyggnadstakten fortsätter, framför allt i västra Finland.
Vid sidan av detta är aktiviteten intensiv också i fråga om havsvindkraften längs hela den finländska kusten inklusive Åland. Bakgrundsfaktorn framom andra är EU:s enorma satsning på vätgas – med det fossilfria stålet som prestigeprojekt, även på finländsk sida.
Bland annat beskrivs det vara en öppen fråga vilken av SSAB:s stålfabriker i Luleå och Brahestad som först kommer att konverteras till den fossilfria tekniken.
Säker tillgång till billig el är en tungt vägande faktor, och de finländska tillstånds- och byggprocesserna är dokumenterat korta jämfört med de svenska. Till landskampskänslan bidrar att svenska och finska staten båda är storägare i SSAB.
Mot den här bakgrunden är Bottenviken extra intressant för vindkraftsaktörerna. Läget är idealiskt inte bara med tanke på stålverket i Brahestad, utan också med tanke på annan energikrävande industri som finns eller är på framväxt i andra kuststäder.
För Sveriges del ligger fokus för havsvindkraften i södra Östersjön och Västerhavet. Svenska kraftnät har förklarat att havsvindkraften i Bottniska viken från svensk sida kan bli en prioriterad fråga först in på 2030-talet.
Strax före jul kom nyheten att Vattenfall bland tjugo konkurrenter tagits in som majoritetsägare (75 procent) i den havsvindkraftspark som planeras i Bottenhavet, utanför Korsnäs. Kapaciteten här planeras till 1 300 megawatt, investeringen uppges gå på 2–3 miljarder euro. Tillstånden ska enligt målsättningen vara klara 2025 och vindkraftsparken tas i drift omkring 2030.
I Bottenviken är en dragkamp aktuell gällande det område som på kartan här intill getts tre namn, Laine, Reimari och Voima, precis intill gränsen mot Sveriges ekonomiska zon. Tre konkurrerande bolag har av statsrådet fått tillstånd att här undersöka områdets lämplighet för havsvindkraft.
Bakom projektet Laine står Sverigebaserade OX2, bakom Reimari står Skyborn Renewables Offshore, som ägs av ett internationellt riskkapitalbolag, bakom Voima står Ilmatar Energy, ett Finlandsbaserat bolag.
Omfattningen anges för Laines del till 150 vindmöllor à 15–25 megawatt med en uppskattad årsproduktion på 11 TWh.
Nytt i denna konkurrens är att OX2 hos statsrådet ansökt om ensamrätt (”statsrådets samtycke till utnyttjanderätt”) till områdena Laine och Halla. Den sammanlagda elproduktionen för dessa två vindkraftsparker anges till 23 TWh per år och investeringen till 10 miljarder euro.
OX2:s ansökan stöds av SSAB och även annan storindustri. Mer anmärkningsvärt är att också Fingrid i ett utlåtande ger OX2 stöd.
I dokumentet, undertecknat av Fingrids vd Jukka Ruusunen, nämns att bolaget får många förfrågningar om den framtida eltillgången, bland annat med kopplingar till framställning av grön vätgas och syntetiska drivmedel, batterifabriker och datacenter. Prognosen från Fingrids sida är att elbehovet i Finland till 2030 växer från 82 TWh (2022) till 130 TWh per år.
”Ur Fingrids synvinkel matchar OX2:s havsvindkraftsprojekt väl den kommande ökningen av elanvändningen. Att produktionen kan läggas nära förbrukningen är mycket förnuftigt med tanke på behovet att öka självförsörjningsgraden och behovet att utveckla stamnätet och dess funktionalitet. Av dessa skäl förespråkar och stöder Fingrid ansökan”, avslutas dokumentet.
