Fortfarande ingen ökad elanvändning

Trots många aviserade stora elektrifieringsprojekt syns ännu ingen ökning i elan­vänd­­ningen vare sig i Sverige eller Finland.

Den svenska elanvändningen har inte ökat överhuvudtaget sedan 1986, trots fördubblad BNP och en stor befolkningsökning. 1986 var Sveriges elanvändning 135,5 TWh, 2023 var den 134,4 TWh.

Från 2021 till 2022 minskade elanvändningen rentav med 7 TWh och från 2022 till 2023 med ytterligare 2 TWh. Inte heller för 2024 syntes ännu i slutet av augusti någon ökning.

Detta går på tvärs mot de senaste årens prognoser. Till exempel menar Svenska kraftnät i sin senaste långsiktiga marknadsanalys att elanvändningen i Sverige 2025 kommer att ligga i spannet 151–166 TWh, alltså 17–32 TWh högre än i år.

Vad är förklaringen?

Vid sidan av att en del elintensiva industrianläggningar lagts ner är sannolikt den viktigaste faktorn den ständigt pågående energieffektiviseringen.

 


NEPP åskådliggör effekterna av den ständigt pågående energieffekti-veringen för Sveriges del så här. Enheten i vänsterspalten är TWh.

 

Frågeställningen analyserades 2015-2016 utförligt i det stora multidiciplinära forskningsprojektet NEPP (North European Power Perspectives).

Från att under decennierna före 2015 i genomsnitt ha legat på 2–3 procent per år förutspås i projektets slutrapport energieffektiviseringen bli i storleksordningen 3–4 procent per år under hela perioden fram till 2050.

Utöver effektiviseringen spelar även sådant som befolkningsökningen, den ekonomiska utvecklingen (BNP), strukturförändringar och teknikgenombrott in, men mest betyder effektiviseringen, enligt NEPP:

”Effektivisering sker i samtliga sektorer och är till allra största delen ’autonom’, det vill säga inte driven av en uttalad effektiviseringspolitik. Drivkrafterna för effektiviseringen är i stället ekonomiska, tekniska och strukturella.”

Energieffektiviseringen beskrivs vara klart större i högkonjunkturer än i lågkonjunkturer:

”Effektiviseringen av elanvändningen främst sker när äldre utrustning och apparater byts ut mot ny, och dessa byten sker företrädesvis när ekonomin är god, det vill säga i högkonjunkturer.”

EU:s effektiviseringsdirektiv bedöms av NEPP ha en relativt liten påverkan – mindre än en tiondel av effektiviseringen – på elanvändningens utveckling.

 

Som jämförelse var elanvändningen i Finland 52,8 TWh 1986, att jämföra med 79,8 TWh 2023.

Sin högsta nivå nådde elanvändningen i Finland 2007 med 90,4 TWh, men har efter det alltså minskat.

Det kan noteras att NEPP sammanställde sitt framtidsscenario innan planerna på den energikrävande tillverkningen av grönt stål i norra Sverige hade aviserats.

TEXT: Svenolof Karlsson