Framtidens namn är AI

Tänk om superintelligensen tar över och tycker att människan bara stör?

Caj Södergård är inte representant för en så dystopisk framtidsvision. Men vi får heller inte negligera varningarna, säger han.

”Vi är redan i ett läge där den mänskliga hjärnan inte kan få grepp om algoritmerna. Till exempel Googles sökalgoritm utvecklas av stora arbetslag, varje medlem ser bara sin del av pusslet. Med självlärande dataprogram och artificiella neurala nätverk vidareutvecklar fler och fler algoritmer sig själva och lär av sina misstag. De analyserar astronomiska mängder av data och lär sig känna igen mönster som gäckar det mänskliga medvetandet.”

”Det är väldigt angeläget att vi får etiska regler för AI för alla typer av händelser. Tekniskt sett är det också möjligt att göra algoritmerna mera transparenta och möjliga att till exempel auditera. Det är troligt att EU kommer att lagstifta om etiska förhållningsregler på samma sätt som med dataskyddsförordningen (GDPR), som reglerar skyddet av persondata”, säger Caj Södergård.

Nyligen tillsatte EU på detta tema en så kallad HLEG-kommitté på hög nivå, ledd av Pekka Ala-Pietilä.

”AI är inget vi kan smita från. Vi är inne i en utveckling som kommer att förändra världen oerhört, och vi måste helt enkelt försöka hantera saken. En risk är att EU:s politiker inte hinner med i racet. Samtidigt finns här enorm potential. Kanske skulle en ’human’ AI i EU:s tappning kunna bli en framgångssaga för Europa, på samma sätt som välfärdsstaten”, säger Caj Södergård.

AI-forskningen får 100 miljoner euro

AI-revolutionen har bara börjat, och i den har Finland utmärkta möjligheter att bli en vinnare, enligt en rapport som arbets- och näringsministeriet publicerade i december
i fjol.

Enligt rapporten placerar sig Finland på andra plats bland elva industriländer i en jämförelse av vilken inverkan AI kan ha på den ekonomiska tillväxten.

Caj Södergård hänvisar till att revisionsföretaget PWC och Microsoft för Finlands del nyligen uppskattat att AI, om tillämpningen lyckas väl, fram till 2023 kan bidra med en BNP-ökning motsvarande 8 procent. Därtill menar de att nettosysselsättningen kan fås upp med 5 procentenheter.

”Det moderna samhällets drivkraft är data, och parallellt med det även elektricitet – precis allt kräver ju energi för att fungera. Därmed förändrar AI i grund frågeställningen också för aktörerna i energibranschen”, säger Caj Södergård.

I den nämnda rapporten, Finland’s Age of Artifical Intelligence (arbets- och näringsministeriets rapport 47/2017) har regeringen beskrivit åtta nyckelåtgärder för Finlands del, nedan refererade i korthet. I statliga medel har regeringen i ett färskt fyraårigt forskningsprogram gällande AI och plattformsekonomi beslutit lägga in 100 miljoner euro, kanaliserat via Business Finland.

Regeringens åtta prioriteringar

  1. Vi ska stärka våra företags konkurrenskraft genom AI.
    Branscher och företag befinner sig i olika stadier i fråga om tillämpningen av AI, vilket förutsätter olika typer av åtgärder. För en del krävs forskning i världsklass för att ge den egna verksamheten en konkurrensfördel, medan andra behöver få en knuff i rätt riktning.
  2. Vi ska använda data inom alla sektorer.
    Data är bränslet när det gäller att utveckla och tillämpa AI. Förutom att mängden av data behöver vara tillräcklig är dess kvalitet och lättåtkomlighet av stor vikt. Med ett aktivt förhållningssätt kan Finland bidra till ett bygga ut dataresurserna och användningen av dem både inom företagen och den offentliga sektorn.
  3. Vi ska göra det snabbare och enklare att ta till oss AI.
    AI-utvecklingen går för närvarande mycket fort, det är av yttersta vikt att företag snabbt och smidigt kan bli delaktiga i den fortsatta utvecklingen. Företag behöver få den hjälp och de verktyg som är nödvändiga för att detta. Till exempel genom lagstiftning kring experiment kan vi ta bort onödiga hinder och skynda på tillämpningen av AI.
  4. Vi ska säkra expertis på toppnivå och attrahera toppexperter.
    Kompetens är avgörande för hur AI kan användas för att skapa framgång och konkurrenskraft. Sakkunskap inom teknologin och dess användning ska betonas framöver. Expertis i världsklass är en nödvändighet när Finland går in i AI-tidsåldern. Utbildning och kompetens skapar även flexibilitet inför den kommande revolutionen av arbetsmarknaden och samhället.
  5. Vi ska fatta modiga beslut och göra modiga investeringar.
    Ifall våra resurser är begränsade, så måste de användas synnerligen väl. Jämfört med de internationella aktörerna inom området kan Finland tillföra bara marginella resurser. För att effektivt fördela och framgångsrikt utnyttja resurser, måste vi göra modiga investeringar inom områden där de gör mest skillnad.
  6. Vi ska bygga världens bästa public service.
    Statsförvaltningen genomgår en reform. Med hjälp av AI kan den bli en tjänsteleverantör utan begränsningar i fråga om tid och rum. I framtiden kan medborgare, på det språk de kräver, problemfritt få hjälp med tjänster när som helst på samma sätt som företag. För att nå detta mål krävs att också den offentliga sektorn är kopplad till AI. På så sätt kan digitala tjänster alltid använda rätt information vid rätt tillfälle, samtidigt som skyddet av personliga data beaktas.
  7. Vi ska etablera nya företagsmodeller.
    För att det ska vara möjligt att tillämpa och utnyttja AI i ett större perspektiv, behövs samarbeten och nya typer av partnerskap. Särskilt kritiskt är samarbete mellan de offentliga och privata sektorerna. Välfungerande samarbeten kommer att göra det möjligt för oss att eliminera onödiga lagliga hinder längs vägen för AI-utvecklingen och minimera effekterna av att arbetet revolutioneras.
  8. Vi ska göra Finland trendsättande i AI:ns tidsålder.
    Finland har alla möjligheter att vara tongivande i AI:ns tidsålder. För att lyckas måste vi vara aktiva i den internationella utvecklingen och höja vår profil genom att lyfta fram våra styrkor.

TEXT: SVENOLOF KARLSSON