Den ljuvaste himmelrikstillvaro eller värsta helvetet – visionerna om framtiden rör sig över en bred skala
Den allra första steget i AI-utvecklingen togs med idén att kommunicera genom ett binärt talsystem, grundat på bara två siffror, till exempel ettor och nollor.
Den första matematiker som utvecklade idén var en indier vid namn Pingala, född omkring år 200 före Kristus. I Europa fångades idén upp av bland annat matematiker som Juan Caramuel y Lobkowitz (1606–1682) och Gottfrid Leibniz (1646–1716).
En tidig praktisk tillämpning av det binära systemet gjorde den Åbofödde Abraham Clevberg, adlad Edelcrantz (1754–1821) genom en optisk telegraf med tio luckor som var och en kunde ställas i två lägen och alltså gav 1024 signalkombinationer.
Ett avgörande tekniksprång gjordes 1947 med uppfinningen av transistorn, som bygger på att strömkretsar antingen stryps eller aktiveras. Nästa steg var integrerade kretsar, med stora mängder transistorer sammanbyggda, vilket utvecklades till mikroprocessorer och småningom allt mer kraftfulla datorer.
”Datorchipen har sedan starten fördubblat sin beräkningshastighet för varje tvåårsperiod (Moores lag). Det är motorn i utvecklingen, som lett till att en vanlig mobiltelefon i dag är kraftfullare än den sammanlagda kraften i alla de superdatorer som NASA använde vid den första bemannade månfärden 1969”, säger Caj Södergård.
Med bredbandet och Internet har även mängden förmedlad information exploderat och tillsammans med allt mer utbyggda algoritmer gett basen för dagens artificiella intelligens.
”Det handlar i dag inte bara om att människor är uppkopplade, utan också olika apparater och mätare, det som kallas sakernas internet (Internet of Things). Redan nu 2018 är runt 11 miljarder apparater uppkopplade i världen, och det inbegriper inte mobiltelefoner och datorer”, säger Caj Södergård.
Datamängden i världen ökar med runt 40 procent per år och den ökningstakten förutspås fortsätta under lång tid. Därmed kommer den årliga mängden data 2025 att vara tio gånger större än i dag.
En avgörande komponent i detta är personaliseringen av systemets användare, med syftet att var och en ska kunna identifieras och inkluderas utgående från sin unika profil.
Vart utvecklingen leder finns det många visioner om, över en skala från den ljuvaste himmelrikstillvaro till det värsta helvetet. Nedan några utvecklingslinjer av positiv art, beskrivna av Caj Södergård.
Ekonomisk tillväxt: AI förväntas lyfta den globala tillväxten kraftigt med flera procentenheter. Till exempel prognoserar managementkonsulten McKinsey att sakernas internet kommer att lyfta ekonomin globalt med 4 000–11 000 miljarder euro om året redan 2025. Finland är tack vare sin höga utbildningsnivå och tekniska standard ett av de länder som kan dra mest nytta av AI. (Se artikel på s. 13.)
Trafiken: Globalt dör i dag över en miljon människor årligen i trafikolyckor och mångfalt fler skadas. Automatiskt styrda bilar kan minska de här olyckorna radikalt. Därtill kan datorprogram hjälpa till att utnyttja resurserna maximalt, minska föroreningar och spara tid för individen och företaget. Bilar kan kommunicera med varandra i realtid utan att föraren behöver bry sig om saken, vilket garanterar ett smidigt och tryggt samspel i trafiken.
Hemmet: Hemmet kan sköta sig självt, de olika utrymmena kan värmas upp och kylas ned automatiskt beroende på hur du vill ha det och optimera sådant som elanvändningen gentemot (det rörliga) elpriset, så att elräkningen blir så låg som möjligt. Dammsugning kan ske automatiskt när ingen är hemma och störs av saken, tvättmaskinen kan själv dosera tvättmedel utgående från textiltyp och tvättens smutsighetsgrad.
Vården: Behovet av personal kan minska när det gäller att ge gamla och sjuka den hjälp de behöver. Till exempel kan nattillsynen baseras på data som förmedlar förändringar i blodtryck eller andra kroppsvärden. Med AI-lösningar och robotik kan man få hjälp för att laga mat, duscha eller gå på toaletten. Uppkopplade glukosmätare kan meddela när det är dags för medicinering, smarta armband alarmera läkaren om hjärtflimmer, sensorer kan känna av när blöjor ska bytas, kognitiva hjälpmedel kan minska effekterna av ett sviktande minne.
Arbetet: Tiden när maskiner står stilla kan minskas, slitage kan förutsägas. Fysiskt arbete kan minimeras, arbetskraften kan styras så att var och en arbetar med det som för tillfället är bäst för verksamheten. Till exempel utrustar Amazon i dag en del av sina arbetare med armband som spårar varje rörelse hos dem. Det kan upplevas som intrång på den personliga integriteten, men kan rätt använt även berika arbetet och minska riskerna. I kontorsmiljö kan armbanden påminna om när det är dags att stiga upp och röra på sig eller när vi är överstressade och behöver varva ner.
Lant- och skogsbruket: Man kan i realtid ha koll på grödorna. Sensorer i åkrarna och i luften kan kommunicera behovet av bevattning och näringsämnen, grödornas tillväxt kan följas kontinuerligt från drönare, flyg och satellit. Vid djurhållning kan utfodringen ske med exakthet, systemet kan tidigt se om djuren är på väg att utveckla en infektion. Inom skogsbruket kan varje enskilt träd registreras genom satellitbilder och skogsägaren kan få exakt underlag för att avgöra när det är dags för avverkning eller andra åtgärder.
Säkerhet: Saker som är på väg att gå fel eller avviker från det normala kan upptäckas i ett tidigt skede. Hem och egendom kan övervakas på distans och inbrottstjuvar och andra kan identifieras redan medan brott pågår eller till och med före det, genom att beteendemönster hos stora människomassor analyseras och högriskgrupper identifieras.
Butiker: Personal behövs inte för betjäning och butiken blir oberoende av öppethållningstider. Dörren kan genom ansikts- och röstigenkänning öppnas för betrodda kunder, som automatiskt debiteras när de lämnar butiken. Det här konceptet används redan hos åtminstone Amazon i en butik i Seattle, där kunden använder sin streckkod för att få tillträde.
Mellanmänsklig kommunikation: Automatisk översättning mellan olika språk blir något trivialt. Vi kan samtala till exempel med brasilianare utan tolk, genom att datorn känner igen vårt svenska tal och översätter det till portugisiska, varefter den översatta texten syntetiseras till portugisiskt tal.
På risksidan finns det emellertid också saker. Här några av Caj Södergårds exempel.
På risksidan finns det emellertid också saker. Här några av Caj Södergårds exempel.
Hackare: Hackare tar över och styr systemet mot katastrof. Den som vill bryta sig in i systemet behöver bara lyckas en gång, den som försöker skydda systemet måste lyckas varje gång. Intrånget kan ske via en oskyddad apparat, kanske ett uppkopplat kylskåp.
Integritetshot: Algoritmer från aktörer som Google och Facebook vet allt mera exakt hur du känner, samt miljontals andra saker om dig som du själv knappt anar. Hur ska vi kunna lita på att all denna information är i tryggt förvar och inte används på ett sätt som gör intrång på vår integritet?
Sant-falskt: Fejkade videoklipp med verkliga människor, som säger påhittade saker, blir genom AI enkla att fabricera. Din profil innehåller data, som ifall de är tillräckligt djupgående, kan innebära att dina känslolägen och reaktioner kan förutses in i minsta detalj. Till exempel kan man tänka sig att ett politiskt budskap skräddarsys uttryckligen för en viss mottagare på ett sånt sätt att denna med nästan 100 procents sannolikhet nappar på det. Det är Big Brother i modern tappning, som vi såg förspelet till genom Camebridge Analytica under USA:s presidentval 2016.
Övervakningssamhället: Massinformation om individer är en perfekt utgångspunkt för ett övervakningssamhälle. Kina nämns ofta som exempel. Landet beräknas inom två år ha 570 miljoner övervakningskameror och satsar mest i världen på teknikprojekt gällande ansiktsigenkänning. Ett system (Sky Net) för ansiktsigenkänning har redan införts i en rad städer med kapacitet att på en sekund skanna hela Kinas befolkning på 1,4 miljarder människor.
Ett mål har beskrivits att varje kines 2020 ska rankas på en poängskala baserat på socialt uppträdande. Informationen ska samlas bland annat genom övervakningsdata från kameror med ansiktsigenkänning, smarta glasögon och drönare. Intelligenta algoritmer sköter poängsättningen, som sedan ska ha inverkan på om individen till exempel får köpa resebiljetter eller hyra en våning eller ska beviljas ett lån.
”Den extrema situation, då alla data bearbetas och alla beslut fattas av en enda processor, möjliggör en allomfattande Big Brother-härskare som skulle fått Lenin, Hitler eller Mao att blekna”, är Caj Södergårds kommentar.
AI tar världsherravälde: Kända vetenskapsmän som Max Tegmark och Nick Bostrom har framfört farhågor om AI kan utveckla sig själv till en superintelligens och därigenom skena i väg och till och med ta över världen, eftersom människan i det läget är totalt underlägsen superintelligensen, på samma sätt som djuren är underlägsna oss. Människan kan då bli ett störningsmoment som ska elimineras.
Den israeliska historikern Yuval Noah Harari utvecklar i sin bok Homo Deus ett närstående tema, ”dataismen”, som menar att samma matematiska lagar är tillämpliga på både biokemiska och elektroniska algoritmer. Den river därmed muren mellan djur och människor – elektroniska algoritmer kommer så småningom att dechiffrera och överträffa biokemiska algoritmer.
Dataismen förenar som övergripande teori därmed alla vetenskapliga discipliner från litteratur- och musikvetenskap till ekonomi och biologi. Dramat Kung Lear och ett influensavirus är bara två mönster i dataflödet som kan analyseras med samma grundbegrepp och verktyg.
”I sig är denna matematiska modellering av verkligheten inget nytt, kybernetiken grundlades av Norbert Wiener i slutet av 1940-talet. Själv studerade jag systemteori på 1970-talet, då talade man mycket om att beskriva komplexa system som jordens ekosystem och hela nationalekonomier i helt matematiska termer”, säger Caj Södergård.
Yuval Noah Harari frågar om dataismen kan komma att mutera till en religion som gör anspråk på att skilja mellan rätt och fel:
”Vad är det för mening med att hålla demokratiska val, när algoritmerna kan förutspå hur var och en kommer att rösta? […] Låt Google och Facebook läsa alla dina mejl och sms, övervaka allt ditt chattande och dokumentera alla dina gillningar och klickningar. Om du gör allt detta, kommer de fantastiska algoritmerna på alltings internet att berätta för dig vem du ska gifta dig med, vilken karriärväg du bör välja och om det är en god idé att inleda ett krig.”
