Förälskelsen ser inga problem. Men – konstateras ofta i gamla österbottniska ordspråk och talesätt – får det på sikt stora konsekvenser när egenskaperna hos objektet för förälskelsen visar sig.
Nedan några exempel ur traditionssamlingarna hos Svenska Litteratursällskapet på hur man i Österbotten beskrev relationen mellan kvinnor och män. Exemplen finns tryckta i samlingen Många krokar i långdansen, redigerad av Carola Ekrem.
Änklingssårjin å armbågastöitin ä sviidand men gaar fåost över. (Vörå)
Tårvon jifter slårvon. (Replot, Vörå)
Hemmanet hjälper till att flickan, om också en slarva, blir gift.
Djift de, slippär du betal piglönä. (Terjärv)
Frianväijin ä alder lang. (Munsala)
Tongen väd å spilta lia, tjugo år å utan friar. (Esse, Oravais, Pedersöre, Kronoby)
Ett sätt att reta flickorna när man slog ängsmarkerna.
Völ i vassä å stedär i starrä. (Terjärv)
Kommentar när någon på allt sätt vrakade ”lämpliga” friare, för att i stället gifta sig med någon som allmänt ansågs oduglig.
När han ejna tökkär om moor o andra om dootron blir dom båda jifta. (Jeppo, Korsnäs, Larsmo)
Tel höno galar får tuppi va tyst. (Malax)
Tär tjelgan jee taalman, täär je fenin spelman åp brölåpe. (Lappfjärd)
Välkan tjelg får du i dyngstovan än åp dansgolve. (Övermark)
Te fara te måg å sånakono hä e lika göulot som te seta mä rövä po slipstein å dra sakta, live idsenom. (Esse)
Fyrtti vikor ätt skottn fåår a beräid sä på tottn. (Pedersöre)
Kärinjin å märrin ska han ta från grannis tå veit an va han får. (Oravais)
No var hä bäter tärte dö e brud. (Esse)
I gistit ugnsgolv å i oppnött gavälbänk fåår stugo ti raambäl. (Malax)
Kvinnan är slösaktig och mannen lat.
De socknar där uppteckningarna gjorts nämns inom parentes, men ofta har liknande uttryck använts också i grannsocknarna. Dialektuttrycken är skrivna som upptecknarna uppfattat dem, vilket innebär att de inte alltid stämmer överens med den autentiska dialekten.
