Glesbygd = dyrare elnät

Det senaste året har många elnätsföretag höjt priserna gentemot kunderna. Den bakomliggande förklaringen är att energimarknadslagen från 2013 ställer högre krav på säkerhet i elleveranserna.

”Investeringarna är kapitalkrävande och måste finansieras”, förklarar Seppo Tupeli, vd för Herrfors Nät.

Från och med 2028 blir elnätsföretagen ersättningsskyldiga gentemot kunderna inom detaljplaneområden som är utan el i sex timmar eller mer. Utanför detaljplaneområden går gränsen vid 36 timmar. Det här ställer fram till dess elnätsföretagen inför stora arbeten med elnäten.

”En stor del av luftledningarna inom detaljplaneområden kommer att ersättas med jordkabel. Inom Katternögruppen har vi tagit beslutet att slutkunder i tätbebyggda områden ska få elen levererad via jordkabel ända från elstationen”.

Lätt i stadsmiljö

Typiskt för bolagen inom Katternö-gruppen är att deras elnät till stor del sträcker sig över vidsträckt landsbygd. Elledningarna ska passera skogsterräng, våtmarker och åkrar, där slitaget är stort och risken för väderincidenter är hög.

”I tätorter är elnätet komprimerat och i jämförelse enkelt att underhålla, medan elnät på landsbygd innebär många kabelmeter per kund. Inom Katternögruppen är genomsnittet 270 meter ledning per elkund”, förklarar Seppo Tupeli.

Långa ledningar innebär också större elförluster, vilket även det bidrar till att fördyra elleveranser i glesbygden.

Högspänning först

Elnätsföretagen arbetar inom ett hårt reglerat monopol. Energimyndigheten granskar som övervakningsmyndighet att företagens debiteringar gentemot slutkunderna står i relation till investerings- och underhållskostnaderna.

Herrfors Nät följer i sitt stormsäkringsarbete för elnäten en långtidsplan, som för 2016 innebär investeringar på omkring fem miljoner euro för nya projekt.

”Investeringspaketet ska ge så stor nytta som möjligt för så många som möjligt. Det innebär att vi nu riktar in oss på högspänningsledningarna och tar lågspänningsledningar i ett senare skede.

En havererad högspänningsledning (110 kV eller 20 kV) kan bryta strömmen för tusentals kunder, medan en havererad lågspänningsledning (400 V) i jämförelse drabbar få.

En viktig effektivisering handlar om att Herrfors Nät ställt om från att vara ett drifts- och underhållsföretag till ett projektinriktat företag som kan ta sig an också större nybyggnadsuppdrag.

”Omställningen är en stor utmaning för hela branschen. I Herrfors är vi ganska ensamma om att kunna göra det mesta med egna personalresurser. Vi köper i jämförelse in relativt litet tjänster utifrån”, säger Seppo Tupeli.

God affär för staten

På debattsidor kritiserar upprörda elkunder ibland elnätsföretagen för att sko sig på sitt monopol.

Tony Eklund, vd på Nykarleby Kraftverk, hänvisar till att överföringspriserna regleras av Energimyndigheten, och att det framför allt är staten som gör en god affär på elöverföringen.

”Samtidigt som staten strikt övervakar nätföretagen höjer man med jämna mellanrum elskatten”, säger han.

Nykarleby Kraftverks intäkter och utgifter från 2015 visar proportionerna. På omsättningen 11,7 miljoner euro fick staten in 4,2 miljoner euro i moms och elskatt.

”Men egentligen var bolagets totala omsättning 15,9 miljoner, och 26 procent bestod av skatter. Enligt statsmaktens direktiv visas inte dessa skattemiljoner i bokslutet”, säger Tony Eklund, vd på Nykarleby Kraftverk.

Under 2015 betalade Nykarleby Kraftverks kunder 3,4 miljoner euro för elöverföring, cirka 1,7 miljoner euro i elskatt och 1,2 miljoner euro i moms.

”Det betyder att våra kunder betalar 2,9 miljoner euro i skatter till staten och 3,4 miljoner euro till oss för att hålla nätet i skick. Elskatten belastar elnäten i stället för elproduktionen, som de gör i Sverige. Det bidrar till att många uppfattar att elöverföringen är dyr,” säger Tony Eklund.