Sedan gällde det att göra mätningarna med dessa femfamnsmått precis längs linjen mellan Närkki och Niemi. Denna linje stakades ut med störar strax före mätningen med hjälp av de medhavda instrumenten, bland annat en 18 tums kvadrant. Synkontakt kunde fås mellan Närkki och Niemi, men avståndet var alltså närmare 15 kilometer.
Mätningarna över isen inleddes den 21 december 1736. Under de få timmarna med dagsljus mättes första dagen 700 famnar. Fram till den 28 december, då hela sträckan var uppmätt, skulle dagsgenomsnittet i mätningarna komma att vara ungefär 1000 famnar.
För varje 100-tal famnar sattes en numrerad pinne ned. Som en sista kontroll mättes sedan hela sträckan igen med ett 50 fot långt rep.
”En imponerande prestation”, är Veli-Markku Korteniemis och Kari Kallios enhälliga omdöme.
Son av Korteniemi
Veli-Markku Korteniemi är sjunde generationens barn till den bonde Mikko Korteniemi, som 1736-1737 inkvarterade de franska forskarna. Mikkos hustru Margareta Grape var sondotter till Arendt Grape, som grundade det berömda Kengis bruk i Pajala.
Gårdsbyggnaderna finns inte längre så som de förevigades av gradmätningsexpeditionen (se denna artikel). Bygghelheten splittrades när egendomen delades av senare generationer, och den sista ursprungliga byggnaden brändes ner av tyskarna under deras reträtt i Lappland 1944.
Veli-Markku blev diplomingenjör efter studier i teknisk fysik vid Uleåborgs universitet. Hans yrkeskarriär inkluderar perioder hos Kemira i Vasa (där han specialiserade sig på skyddsutrustning), utvecklingsfonden KERA (som företagsanalytiker), VTT (produktutveckling och marknadsföring), varefter han varit med och drivit fram nya företag både i egen och andras regi.
Maupertuis gradmätningsexpedition blev han fascinerad av redan som barn. Som tioåring följde han hur minnesmärket efter expeditionen restes vid Kittisvaara nära hemgården. I skolan i Pello hängde tavlor som beskrev expeditionen.
2006 tog Veli-Markku Korteniemi tillsammans med några andra Tornedalsprofiler initiativet till Maupertuis-stiftelsen, vars syfte inte bara är att bevara ett historiskt arv, utan också att lägga en grund för kulturturism.
”Många människor intresserar sig för historiska händelser, och de berättelser som vuxit fram genom gradmätningsexpeditionen har alla ingredienser man kan begära: ett uppdrag som utförs i mänsklighetens tjänst, dristiga hjältar, exotism, kärlek och en och annan pinsamhet”, säger han.
Under 2013–2015 genomfördes ett EU-finansierat projekt, som tog fram en lång rad idéer för kulturturism. Målgruppen uppskattas i projektrapporten till omkring 50 miljoner människor, kategoriserade som ”moderna humanister”, intresserade av människans historia och framsteg.
Veli-Markku Korteniemi har ett långsiktigt mål: att miljön för gradmätningsexpeditionen ska klassificeras som ett världsarv till 300-årsminnet 2036–2037.