Krisen uppstod den 10 maj på kvällen i och med att vinden mojnade mycket snabbare än prognosen angett. Energinet klarade nätt och jämnt att hantera läget, men till ett extremt pris. Den tillskottsel som hastigt måste fås fram kostade 4,7 euro per kWh.
  Illustration framtagen av den danske elanalytikern Paul-Frederik Bach.

Incidenter nära få Danmark på fall

Två gånger i våras var oväntade händelser relaterade till vind- och solelsproduktionen nära att få det danska elsystemet på fall.

Den danska systemoperatören Energinet, motsvarigheten till Fingrid, gick i juni ut med en skarp varning om utvecklingen med den allt större andelen väderberonde produktion i elsystemet.

Thomas Dalgas Fechtenburg, chef för Energinets avdelning för systemnyttor, kommenterade så här:

”Vi är mycket snabbt på väg mot att vindmöllor och solceller producerar det mesta av vår el, och det rubbar på några av de grundpelare som under årtionden har garanterat vår dagliga elförsörjning. Om inte alla på elmarknaden följer med på den här resan och reagerar på den nya och mycket mer variabla verkligheten, kommer det att uppstå extrema priser och ohanterbara obalanser – potentiellt så stora att vi på Energinet måste börja använda oss av extrema verktyg.”

Sådana verktyg handlar till exempel om att tvångsstänga vindkrafts- och solkraftsproduktion eller att stänga av elen hos elanvändarna.

Danmark har länge hållit hög svansföring om sin tidiga och storskaliga satsning på vindkraften. I takt med att också grannländerna byggt ut vind- och solkraften – och därmed ställts inför samma frågeställningar som Danmark – har emellertid komplikationerna hopat sig.

Dels handlar det om att hantera de tillfällen då vinden och solen levererar för litet – eller för mycket – sett till elbehovet.

Dels handlar det om att vind- och solkraften inte alls, eller bara begränsat, bidrar med de egenskaper som elsystemet behöver för att fungera driftsäkert, som spänningsstabilitet, frekvensstabilitet och så kallad rotorvinkelstabilitet.

 

Energinets första exempel gäller den 10 april. Prognoserna visade att vindkraften och solkraften mitt på dagen skulle producera mer el än marknaden i Danmark och grannländerna efterfrågade. En numera vanlig situation, som på dagen före-marknaden för el denna gång föranledde negativa elpriser kl. 12–17.

Emellertid visade sig både solkraften och vindkraften leverera ännu mer (1 150 MW) än prognosen förutsagt. Samtidigt kämpade också grannländerna med stora produktionsöverskott.

Saken klarades genom ”dammsugning” av all nedregleringskraft som gick att hitta i Västdanmark (elområde DK1) och grannländerna, under de mest kritiska timmarna till elpriset 16 391 DKK/MWh (ung. 2 200 euro/MWh).

Energinets andra exempel gäller den 10 maj. Denna gång mojnade vinden snabbare än förväntat, som mest med en avvikelse från prognos på 600 MW. En obalans av den storleksordningen ska normalt kunna hanteras utan extrema konsekvenser. Men också denna gång kunde bara obetydlig hjälp fås från grannländerna, då importkapaciteten redan var nästan helt uppbokad av dagen före-marknaden för el.

I praktiken verkar så mycket av det danska elnätet ha bokats upp i förväg från tysk sida att Danmark inte längre hade tillräckligt med manöverutrymme för de egna regleringsbehoven.

Västdanmark klarade sig efter att precis alla tillgängliga uppregleringsbud – 81 stycken – hade aktiverats. Priset för denna el blev omkring 35 000 DKK/MWh, motsvarande 4 700 euro/MWh. Dvs. 4,7 euro per kWh.

Priser som Energinet beskrev som ”vanvettiga” och som drev elsystemet till dess yttersta gräns.

TEXT: Svenolof Karlsson