June Pelo medger att tanken inte längre är lika snabb. I somras fyllde hon 100, men det hindrar inte henne från att utöva den hobby som kommit att bli något av en livsstil – släktforskningen.
June Pelo har spårat sin egen släkt ända tillbaka till 1400-talet. Hon har hittat kopplingar till Sibelius, Runeberg och Mannerheim, men framför allt hjälper hon andra att hitta sina rötter och är en värdefull länk mellan amerikanska emigrantsläkter och deras finska ursprung.
”De flesta är bara intresserade av den närmsta släkten, men jag rekommenderar alla att även söka lite längre bort – men vet aldrig vilka bitar som faller på plats och vilka spännande kopplingar man hittar”, säger hon.
June Pelo är en av de få levande släktforskare som minns dem som en gång i tiden lämnade sitt hemland med förhoppningen om ett bättre liv. Hennes morfar Anders Andersson Pelo lämnade byn Pelo i Nedervetil för Ludington, Michigan, där han förälskade sig i en annan emigrant – Brita Helena Eriksdotter Lågland från Storby i Karleby.
Det unga paret visste inte att de var släkt, men Junes efterforskningar visar att de unga tu var kusiner i femte led. Paret fick tre barn. När Anders dog i malaria tog Brita barnen med sig till Finland, där Junes pappa Anders Thure växte upp och gick i skola.
Familjen flyttade senare tillbaka till USA där Anders Thure tog värvning och stred för sitt hemland i första världskriget. När han hemförlovades gifte han sig med Edith Wargstrom, som även hon hade rötter i Österbotten.
Junes intresse för släktforskning väcktes i samband med att hon gick i förtidspension efter en olycka.
”Jag behövde något att göra, så jag började samla in information om min släkt. Pappa levde då ännu och han hjälpte gärna till, hans hjärta klappade varmt för Finland och när han blev äldre pratade han varje dag om sin barndom i Pelo, ofta på dialekt.”
”Snart hade vi samlat in data om en massa släktingar både i USA och i Finland, och min nyfikenhet var väckt.”
June köpte sin första dator, gick med i flera olika släktforskargrupper och började sakta men säkert bygga upp familjens släktträd. Det här var när Internet var nytt och spännande – plötsligt kunde man hålla kontakten med avlägsna släktingar och hitta nya trådar att dra i.
”Den första tiden var otroligt intressant, speciellt när jag började hitta kopplingar till kända personer och familjer. I mitt släktträd finns till exempel Alexander II, den sista ryska kejsaren, och flera europeiska kungahus.”
I släktforskarkretsar är det också en etablerad sanning att alla med europeiskt ursprung är släkt med den första romerska kejsaren Karl den store.
June gick med i Swedish-Finn Historical Society i Seattle och började skriva artiklar om österbottniska byar och traditioner för föreningens medlemstidning. Fram till i dag har hon medverkat med över hundra artiklar.
June har också fått pris för sina insatser och för sitt stora engagemang. Hon säger att hon trivs i rollen som brobyggare mellan generationer och kontinenter.
Ryktet om den duktiga forskaren spred sig, och snart började hon få förfrågningar av människor både i USA och i Europa som letade efter sina rötter. Många av dem handlade om familjer där någon avlägsen släkting emigrerat till Amerika.
Genom åren har hon varit aktiv på Internetforum som Finlander och FinnGen.
”Jag har tyckt om att hjälpa dessa familjer, och är glad att många hittat de pusselbitar som saknats”, säger hon.
June Pelo har besökt Finland och sin fars hemtrakter flera gånger, första gången 1965.
”När jag promenerade genom byn kunde jag se framför mig hur pappa sprang omkring där och lekte med sina vänner. Två bybor som pappa alltid pratade om var hans farbror Karl, som var byns polis och hans faster Maria.
De två var tvillingsyskon, båda var ogifta och bodde tillsammans i en liten stuga.
Junes egna emotionella band till Finland har vuxit sig starkare med åren. Under hennes uppväxt i Michigan fanns det många svenskspråkiga familjer i grannskapet, och tillsammans höll man fast vid de gamla finlandssvenska traditionerna.
Hon berättar om jularna med lutfisk och lingonsylt och om gudstjänsterna i Swedish Lutheran Church.
”I trakterna kring Michigan finns den största andelen finska immigranter och där lever traditionerna vidare, men här i Florida är jag ganska ensam”, säger hon.
June Pelo hoppas kunna fortsätta sin forskning ännu, även om det blivit mindre med åren. Nu är det också färre som behöver hennes hjälp, eftersom mycket material i dag finns digitaliserat och tillgängligt på ett annat sätt än förr.
En mindre stroke i höger öga har dessutom förstört en del av synen, men genom att förstora skärmen på sin dator kan hon skriva och läsa texter. Hon har också en assistent som hjälper henne.
”Jag är inte lika snabbtänkt som förr, men det är ju inte bråttom någonstans.”
Utöver stroken har June Pelo överlevt både en livshotande lunginflammation, tarmcancer och en hjärtsjukdom, men hon är inte den som ger upp i första taget. Eller så sitter det i generna – kusinen Lilly Pelo Itkonen är 103 och en annan kusin blev 107.
När vi gör intervjun har June fullt upp med att hålla reda på hantverkaren som fixar de vattenskador i huset som orkanen Ian ställde till med. Hon kör fortfarande bil och har precis kommit hem efter några ärenden på stan.
June Pelo säger att hon dessvärre har överlevt de flesta av sina släktingar och att det därför inte finns någon som är intresserad av att ta över hennes material.
”Jag har därför bestämt att det mesta ska doneras till Swedish Finn Historical Society och bevaras där. För framtida generationer.”
June Pelo
- Fyllde 100 år i somras. Är född och uppvuxen i Flint, Michigan, men bor numera i Florida. Hennes morfar emigrerade till USA från byn Pelo i Nedervetil.
- Arbetade under många år för den amerikanska staten med stationering i Washington, bland annat på flottans civila avdelning och som assistent på ekonomiavdelningen, där hon hade som uppgift att förbereda budgetförslaget för kongressen.
- Har släktforskat i över femtio år och har en egen webbplats där hon samlat släktforskningsmaterial. Har också skrivit och översatt artiklar och forskningsrapporter.
- Är sedan många år medlem i Swedish Finn Historical Society. År 2007 tilldelades hon utmärkelsen Finland Society Silver Badge of Merit för sina insatser inom emigrantforskningen. 2021 fick hon Finlandia Universitys pris The Amerikan Suometar – Award of Excellence.
Exempel på June Pelos släktingar
Melvin Burke, nyckelperson i utvecklingen av NASA:s rymdskyttel Apollo, var femte kusin med Junes far. Melvins farfar Johan var född i Hällis, Karleby.
Ulla-Stina Karlsson-Lassander, pensionerad lärare i Jeppo, farmor Johanna var femte kusin med June. Född i Larsmo.
Tom Dolby, amerikansk filmproducent och författare, fadern Ray var sjätte kusin med June. Toms farmorsmor Emma var född i Kentala, Kaustby.
Riitta Keiski, professor i massöverförings- och värmeteknik, Uleåborg, modern var sjätte kusin med June. Född i Halso.
Charles Wuorinen, amerikansk kompositör, pianist och dirigent, modern Alfhild var sjätte kusin med June. Charles morfar Gustav var född i Kalijärvi, Kortesjärvi.
Jean Auel, amerikansk bestsellerförfattare, fadern Niilo var sjätte kusin med Jane. Jeans farmor Alexandra var född i Pyylampi, Alavus.
Heléne Nyberg, sångerska, farfar Frans var sjätte kusin med June. Född i Terjärv.
Elly Sigfrids, lärare, författare och politiker, var sjunde kusin med June. Född i Gerby, Korsholm.
Kaj Chydenius, kompositör, var sjunde kusin med June. Född i Kuusankoski.
Robert Velline (”Bobby Vee”), amerikansk popstjärna, modern var elfte kusin med June. Roberts morfar Matti var född i Pyhäjärvi.
