Hilda Dahlsten, chef för energianalyser på Svenska kraftnät, har väckt stor uppmärksamhet i Sverige med frågan hur stor risk politikerna är beredda att ta i fråga om elförsörjningen.
Inom tre år kommer effektbalansen i Sverige att ha försämrats med över 2 000 megawatt och vid topplast under en normalvinter ligga på minus 1 500 megawatt. Vid en tioårsvinter (en vinter så kall som den statistiskt blir en gång på tio år) blir underskottet alltså 3 000 megawatt.
I dessa siffror är den effektreserv som Svenska kraftnät upphandlat redan inräknad. Med andra ord kommer Sverige enligt scenarierna att vara beroende av en betydande mängd importel eller alternativt tvingas stänga ner delar av elnätet.
Eftersom Finland sedan länge är beroende av elimport under perioder av kyla, är risken uppenbar att importen från Sverige i det läget sinar.
Den gångna vinterns höglasttimme i Sverige, kl. 9–10 den 28 februari, ger en fingervisning om vad som kanske väntar. Förbrukningen i Sverige toppade denna timme på ungefär 26 300 megawatt. Produktionen i landet var samtidigt 25 200 megawatt, resterande 1 100 megawatt importerades.
Karlshamnsverket, det oljeeldade kondenskraftverk som utgör effektreserv, startades upp till sin minimieffekt, men behövde i slutändan inte börja producera el för nätet.
”Läget var lyckosamt såtillvida att kärnkraften och vattenkraften klarade att köra med full kapacitet och att vindkraften levererade över genomsnittet både i Sverige och grannländerna”, säger Hilda Dahlsten.
I Sverige höll sig vindkraftsnivån på 2 500 megawatt under de mest kritiska timmarna, en kapacitetsfaktor på ungefär 35 procent. Några dagar tidigare var vindkraftens bidrag under perioder nere i bara drygt 100 megawatt. Med ett likadant vindkraftsläge hade effektsituationen den 28 februari alltså varit mycket kritisk.
Den kraftiga försämringen av effektbalansen framöver beror framför allt på den planerade nedläggningen av två kärnkraftsreaktorer i Ringhals 2019 och 2020. Med det försvinner 1 700 megawatt.
Samtidigt ökar elbehovet snabbare i Sverige än prognoserna sagt. Sveriges befolkning växer, allt fler verksamheter elektrifieras, elbilar och datahallar tillkommer som stora el- och effektförbrukare. Vad kräver det av ökad produktionskapacitet?
”Det ärliga svaret är att inget vet”, säger Hilda Dahlsten.
Den sifferexercis Hilda Dahlsten ägnar sig åt kan möjligen verka teoretisk. Upplevelsen den dag Finland vid minus 30 grader tvingas stänga ner eltillförsel kan dock bli brutal, inte minst för de politiker som hamnar i skottlinjen när ansvar ska utkrävas.
Hennes fråga till politikerna är den här:
”Vad är en acceptabel nivå för osäkerhet i ett system som är så kritiskt för det moderna samhället som elsystemet? Hur spännande vill vi att det ska bli?”
